Algoritmetik

Teknologi i sig själv är inte gott, men inte heller ont. Därför behövs en diskussion. Den diskussionen kunde bära namnet algoritmetik.

Med artificiell intelligens (AI) menar man vanligtvis teknologier där maskiner lär sig, drar slutsatser, fattar beslut och löser problem genom stora mängder data. Det att mängder data som samlas och sparas i digital form, i kombination med molnteknologins stora kapacitet, har lett till att utvecklingen är rätt snabb.

AI är inte bara en vision om framtiden. Den är redan här i många vardagliga molntjänster vi använder. Sökmotorer, analytik i produktivitetsverktyg, webbsidor vi besöker eller röststyrda funktioner i spelkonsoler, bilar, smarttelefoner eller vår dator är exempel på AI.

AI är ett område där det investeras mycket både inom vetenskap och inom industrin. Möjligheterna är många och vi har bara sett början.

AI som kan tolka bilder är till stor nytta inom till exempel medicinen. Autonoma bilar och fartyg testas. AI som förstår tal och har kapacitet att maskinöversätta förbättrar våra möjligheter att kommunicera. I själva verket klarar Skype i dag av att översätta tal mellan åtta olika språk.

Samtidigt som AI kan utnyttjas till att radikalt förbättra många saker existerar också många hotbilder. Allt från att arbetstillfällen försvinner till att maskinerna tar över.

Teknologi i sig själv är inte gott, men inte heller ont. Därför behövs en diskussion. Den diskussionen kunde bära namnet algoritmetik.

Ett antal stora bolag som investerar i AI har tillsammans bildat ett forum kring de etiska och politiska frågor som utvecklingen ställer oss inför. Bland annat Microsoft, Google, Facebook, IBM, Amazon och många andra är med i Partnership on AI (PAI).

Jag lyfter fram här några frågor som AI ställer oss inför.

Eftersom AI kräver stora mängder data är en fråga ifall det krävs arbete för att till exempel komma överens om regler kring anonymisering av data. EU leder den globala diskussionen om regelverk kring integritet och rätt till privatliv.

Microsoft gjorde riktlinjer för sin egen produktutveckling.

Utgångspunkten är att AI skall basera sig på den humanistiska världsbild våra samhällen är uppbyggda på. Människor och maskiner bör arbeta tillsammans.

För det andra skall algoritmerna vara transparenta.

För det tredje skall man följa principen om att då man maximerar effektivitet respekterar man människans värdighet.

AI skall inkludera rätt till privatliv by design.

Algoritmer skall utvecklas så att algoritmerna har ansvarsskyldighet och att människan kan åtgärda oavsiktlig skada.

Den sjätte principen är att AI skall utvecklas också med tanke på att skydda oss från fördomar. Ifall man bygger in antaganden som baserar sig på fördomar förstärker AI dem lätt.

I maj i år tillsatte näringsminister Mika Lintilä (C) en arbetsgrupp ledd av före detta Nokiachefen och nu bland annat styrelseordföranden för Huhtamäki, Pekka Ala-Pietilä, för att råda regeringen och ge förslag till målsättningar kring artificiell intelligens. Antagandet är att arbetsgruppen kommer med en mellanrapport i oktober. Det är en bra tidpunkt för en bredare debatt om möjligheterna med artificiell intelligens.

Länkar till mera läsning:

Om Microsoft och AI-principer:

http://www.slate.com/articles/technology/future_tense/2016/06/microsoft_ceo_satya_nadella_humans_and_a_i_can_work_together_to_solve_society.html

Om Partnership on AI:

https://www.partnershiponai.org/

Om Skype Translator:

https://www.skype.com/en/features/skype-translator/

Max Mickelsson direktör för samhällsrelationer vid Microsoft Finland och Irland

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00