Algoritmer och demokrati

Att som användare själv lägga märke till att man nu är föremål för påverkan från en främmande stat är nästintill omöjligt.

Torsdagen den 2 november försvann USA:s president Donald Trump och hans över 42 miljoner följare från Twitter. Under cirka elva minuter, lite före klockan sju på kvällen amerikansk tid, fanns det en värld utan en twittrande Trump. Orsaken till detta var en arbetstagare på Twitter, som under sin sista arbetsdag raderade kontot. Elva minuter tog det, sedan upptäckte Twitter vad som hänt, och återställde både Trumps konto och alla hans följare.

Onsdagen den 1 november skrev Facebooks grundare Mark Zuckerberg ett inlägg på Facebook som handlade om säkerhet. Zuckerberg uttryckte sin besvikelse över hur ryska aktörer utnyttjat Facebook för att påverka utgången i det amerikanska presidentvalet. Han bedyrar att Facebooks integritet är viktigare för företaget än dess vinst, och redogör för de reformer som ska göras för att öka genomskinligheten i fråga om annonsering och politiska kampanjer. I ett tidigare inlägg konstaterade han att det inte är möjligt att haffa alla personer och instanser med onda avsikter, men att man kommer att göra sitt yttersta för att öka säkerheten.

Facebook har för tillfället 2,1 miljarder användare. Twitter har 330 miljoner. Sociala medier har en enorm inverkan på politik, samhällsdebatt och demokrati världen över. De erbjuder forum för debatt och kanaler för att göra sig hörd, som vanliga medborgare tidigare inte haft tillgång till, speciellt utan stora pengar. Samtidigt gör det våra demokratier väldigt sårbara för hur dessa medier fungerar och hurdana beslut de enorma bolag som äger dem fattar.

Facebook har meddelat att företaget kunnat länka åtminstone 3 000 köpta annonser till instanser med koppling till ryska myndigheter, för en sammanlagd summa på 100 000 dollar. Det är en obetydlig summa i sig, speciellt i ett amerikanskt perspektiv, men första gången finns klart belägg för att en utländsk regering utnyttjar sociala medier för att påverka valkampanjer i andra länder.

Publicerade exempel på annonser som finansierats påvisar även att "propaganda" i dag inte alls behöver handla om konspirationsteorier, troll och överdrivna rubriker. I valet i USA handlade de finansierade annonserna i stället om frågor som är aktuella i den amerikanska samhällsdebatten, men som starkt delar befolkningen, såsom polisvåld och minoriteters rättigheter. Att som användare själv lägga märke till att man nu är föremål för påverkan från en främmande stat är nästintill omöjligt. Medan tryckta medier fortfarande bygger på en tydlig fördelning i journalistiskt material och betalda annonser handlar sociala medier mest om "innehåll". Att som användare avgöra vad som är betalt och av vem, vad som är sant och vad som är falskt blir allt svårare.

De problem som sårbarheten inför dessa stora företag medför har inte enbart att göra med öppenhet och regler ifråga om innehåll eller om hur företag säljer annonser. Ur en demokratisynvinkel är det även värt att poängtera att ett företag som Facebook enkelt kunde påverka utgången i så gott som vilket val som helst, i väldigt många länder, enbart med hjälp av de algoritmer man använder för att styra det innehåll vi ser i våra flöden. Troligen skulle ingen av oss någonsin märka det.

Li Andersson är undervisningsminister, partiordförande för Vänsterförbundet, riksdagsledamot och stadsfullmäktigeledamot i Åbo

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning