Algkriget trappas upp – Sverige tror på kalk

Kjell Weppling vid Nordkalk i Pargas hävdar att strukturkalkning av leråkrar är både ett bra vapen mot algblomningen samtidigt som metoden ger bättre skördar.Bild: Familjealbum

Gips eller kalk? Upprustningen i kriget mot algblomningen går het. I Sverige tror man på strukturkalk. Kalken har dock ett "fel": den fungerar för bra, den gagnar nämligen också jordbrukarna.

I Finland vill man nu hindra fosforutsläppen från jordbruket genom att behandla åkrarna med gips medan man i Sverige går hårt in för en alternativ metod, strukturkalkning.

– Strukturkalkning är den enda metoden på marknaden som kombinerar miljöskydd och produktivitet, säger Kjell Weppling, direktör med ansvar för cirkulär ekonomi vid Nordkalk i Pargas.

Nordkalk lovar att deras produkt Fostop Strukturkalk kan halvera fosforutsläppen från åkrar med lerjord. Den lösliga fosforn är favoritfödan för algerna i Östersjön.

Samma löfte ger förespråkarna för gipsbehandling av åkrarna.

Men Nordkalk anser sig ha ytterligare fyra trumfkort: Strukturkalken kan användas på alla lerjordar oberoende av placering, metoden förbättrar markstrukturen i upp till femtio år, medan gipsmjölet måste strös ut på nytt vart femte år, leveranskostnaderna blir lägre och sist, men inte minst, strukturkalkningen kan öka skördarna med upp till femton procent.

Passar inte i stödprogram

– Den sistnämnda faktorn är – paradoxalt nog – den problematiska. Det finns en regel som säger att jordbrukaren inte kan få EU-stöd för en åtgärd som hen har nytta av, som man tjänar på. På grund av att strukturkalken också bidrar till bättre skördar, förutom att den erbjuder ett effektivt miljöskydd, så kan det vara näst intill omöjligt att få in metoden i EU:s stödprogram, säger Weppling.

– Ändå borde det vara så att just möjligheten till bättre skördar skulle sporra jordbrukaren att satsa på miljöskyddet.

Kjell Weppling anser att de "gipsorienterade" nu gör allt som står i deras makt för att få EU att acceptera gipsbehandling som en del av stödpaketet till jordbrukarna.

– Bra så, men alla effektiva metoder vore bra att få med – oberoende av om det är strukturkalk eller gips eller någonting annat.

Nordkalks produktionsorter intill det drabbade Skärgårdshavet och de besvärligaste lerområdena ger en logistisk fördel framför Siilinjärvi som producerar gips i Mellersta Finland. Transporterna till de åkrar som främst bör åtgärdas är korta.

Svenskan staten stöder

I Sverige, där man har mycket goda erfarenheter av strukturkalkning, beviljar staten ett massivt stöd för behandlingen, medan metoden har hamnat i skuggan för gipsmetoden här i Finland. En orsak är att gipset är mediesexigare. Kalk har använts i jordbruket i alla tider, medan gipset har nyhetens behag och ett nationellt forskningsprojekt som stöd.

– Kalkning och strukturkalkning är dock inte samma sak. Strukturkalken innehåller en reaktiv kalk, som resulterar i en grynig struktur och luckrar upp lerjorden så att den dränerar bättre. Jorden förmår tillvarata vattnet som annars bara skulle rinna av åkrarnas hårda jordskorpa ut i havet och ta med sig näringsämnen och jord som grumlar vattnet, säger Weppling.

Den uppluckrade jorden kräver mindre dragkraft hos jordbruksmaskinerna och sparar därmed även bränsle.

Dessutom reagerar strukturkalken med fosforn så att den hålls kvar på åkern. I stället för att sköljas bort med regnen, finns fosforn tillgänglig att tas upp av växterna.

I Sverige, där strukturkalkning utförs i stor skala, räknar man med att det går åt 8-9 ton kalk per hektar. Denna tumregel följs även i Finland, där strukturkalken kostar några euro/ton mer än den vanliga kalken. Priset ligger i dag snäppet under 30 euro/ton, vilket innebär att metoden i sig inte är stödberoende.

Strukturkalken strös ut med samma maskiner som den vanliga kalken.

Regeringen avvisande

Nordkalks samarbetspartner i Finland har förgäves anhållit om statsstöd från regeringens finansieringsprogram för spetsprojekt för vatten- och havsvård för att kunna utveckla nationella strukturkalkningsdirektiv för jordbrukarna. Direktiven skulle hjälpa jordbrukarna att docera strukturkalken rätt på åkerjordar med olika lerhalter.

– Vi har dock inte beviljats någon finansiering. Det verkar som om man inte skulle vilja ha någonting annat än gipsmetoden just nu. Vi anser att båda metoderna borde garanteras en jämlik behandling. Båda metoderna har ju en gemensam målsättning, ett renare hav, säger Weppling

– Det finns därför all orsak att köra båda metoderna parallellt och sedan utvärdera dem. I Sverige anser man att strukturkalkning är den mest kostnadseffektiva metoden.

Både gips- och kalkförespråkarna hävdar att deras metod inte har några bieffekter på miljön. Kjell Weppling, som är vattenbiolog och disputerat på sura sulfatjordar, är dock tveksam till den sulfatbelastning gipset förorsakar på grundvatten, sjöar och hav.

– Sulfatfrågan borde absolut utredas ännu i detalj och på längre sikt. Det är exempelvis klart att metoden inte lämpar sig vid insjöar.

Dagens vardagsrum är köket

Köket är i dag mycket mer än en plats för matlagning. All orsak att satsa på kvalitet och planering då man bygger ett nytt. 13.8.2018 - 13.34