Alexander Stubb har inte bara en möjlighet till toppjobb, utan flera, bedömer Katainen

Jyrki Katainen (t.v) deltog i Alexander Stubbs presskonferens förra veckan där har utlyste sin kandidatur för att bli EPP:s toppkandidat. Bild: Lehtikuva/AFP/Frederick Florin

Hela läget med så kallade toppkandidater är mer osäkert nu än i förra EU-valet, säger Jyrki Katainen om Stubbs kandidatur – men det finns fler rutter att hålla ögonen på, och sex toppjobb i utdelning.

Alexander Stubb meddelade förra veckan att han är beredd att bli toppkandidat för EPP, det moderata konservativa Europapartiet som för tillfället är störst i parlamentet.

Kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, också från EPP, säger några dagar senare att reaktionerna på Stubbs kandidatur överskridit förväntningarna.

– Det har uppmärksammats mycket mer än vad någon väntat sig. Inte bara att döma av genomslaget i europeisk press, utan också inom EPP, säger Katainen.

EPP:s gruppordförande Manfred Weber kandiderar också för att bli partiets toppkandidat. EPP håller kongress i Helsingfors i november och ska då utse sin toppkandidat.

Hur det än går ser Katainen att det finns fler rutter än en.

– En möjlighet är att bli toppkandidat för EPP, vilket förbättrar möjligheterna att bli kommissionens nästa ordförande. Men om det inte skulle ske, så finns ett helt nytt upplägg efter EU-valet då det förhandlas om flera intressanta uppdrag.

Armbrytningen mellan partigrupperna efter valet handlar inte bara om kommissionsordförande, utan det ska också vaskas fram en talman för parlamentet, en högsta utrikespolitiska representant, en ordförande för rådet, en ordförande för eurogruppen och en ny ECB-chef.

Det är sex toppjobb som Katainen räknar upp.

Förhandlingarna efter EU-valet är relevanta att hålla ögonen på, eftersom det fortfarande är osäkert om systemet med toppkandidater för en uppföljare. Förra EU-valet 2014 var det första där de europeiska partierna i förväg utsåg sina kandidater för att bli kommissionsordförande. Avsikten var att öppna upp för väljarna hur rutten till EU:s tyngsta post stakades upp, och att göra det till ett politiskt val.

– Toppkandidatprocessen är nu mera osäker än förra gången, då alla erkände systemet. Alla är inte lika entusiastiska längre, så det kan bli mer kurvor på vägen, bedömer Katainen.

– Med tanke på Alex (Stubbs) positiva kampanjöppning, inklusive det att han är en person alla känner till, framhävs ändå möjligheterna att lyckas också i stolleken efter valet.

Inför EU-valet i maj 2019 delar sig åsikterna kring toppkandidatsystemet lite beroende på hur grupperingarna ser sina egna möjligheter. En ingrediens är osäkerheten kring hur Frankrikes president Emmanuel Macron med sitt liberala parti En marche tänker göra – skapa en egen grupp, ett nätverk av partier eller gå med i liberala Alde.

Dessutom förbereder sig EU-skeptiska och högerpopulistiska partier runtom i Europa på att samla ihop en större grupp, för att inte vara splittrade i parlamentet. Grupper som har möjlighet att bli störst i parlamentet, som EPP, är mer positivt inställda till toppkandidatsystemet.

Marknad för kolsänkor "lockande idé"

Kommissionär Jyrki Katainen är på besök i Helsingfors bland annat för att delta i ett seminarium om artificiell intelligens, och kommenterade också måndagens allvarliga klimatrapport, som skyndar på åtgärderna för att minska utsläppen.

I den finländska debatten framhävs också betydelsen av kolsänkor, som skogar och annat som binder koldioxid.

Katainen säger att en marknad för kolsänkor är "en lockande tanke".

– Det kan säkert förverkligas på flera sätt. Antingen så att staterna är aktörer, eller så att konsumenterna är aktörer. Men som idé är det intressant.

– Ett annat relativt snabbt sätt att minska utsläpp är att förbättra den cirkulära ekonomin. Att skapa en inre marknad för att till exempel återanvända förpackningsplast. Om vi får en gemensam standars för materialet kan samma plast cirkulera, i stället för att man hämtar in mer och mer olja i Europa. I dagsläge går 95 procent av plasten upp i rök eller till avstjälpningsplatserna, vilket är ofattbart för en pljeprodukt.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning