Åldrandet som resurs

Per-Erik Lönnfors låter sig inte komma lätt undan. Han konfronterar sig med svåra känslor som egen skam, gnidighet, förljugenhet och försummelse i relationen till hustrun Pearl. Bild: Niklas Sandström

Per-Erik Lönnfors förfaller aldrig till självmedlidande eller allmän kverulans. Det finns en förlösande ärlighet och rakhet i det han skriver, en sund stolthet parad med insikten om den egna felbarheten, konstaterar recensenten.

Per–Erik Lönnfors är en kunnig och ofta hörd person i det finlandssvenska kulturlivet, på senare tid mest känd som en röst i De äldres råd. Hans förra bok hette Vi skall alltid ha Jekaterinburg...