Ålänningarna behöver inget språkprov i finska

I HBL (24.10) har prorektor Mikael Lindfelt en förhoppning att utbildning av juris magistrar vid Åbo Akademi bland annat skulle tillgodose behovet av tvåspråkiga jurister för den åländska arbetsmarknaden. Lindfelt bortser från att Akademin har gjort det mindre attraktivt för åländska studenter att studera där genom att kräva att de åländska studenterna ska avlägga ett prov i finska för att kunna utexamineras som rättsnotarier. Beslutet om det kravet är motiverat på ett sätt som får en att betvivla kvaliteten i den juridiska slutledningsförmågan vid Akademin.

Det finns en förordning som reglerar språkkraven för åländska studenter. Beslutsfattarna vid Akademin har inte reflekterat över frågan varför en sådan förordning skulle behövas om åländska studenter ska behandlas på samma sätt som alla andra. I förordningen finns ingenting som stöder kravet på ett prov. Det krävs endast att studenten har följt en kurs i finska. Man har också trott att förordningens syfte skulle vara att se till att de åländska studenterna behöver ett språkprov som godtas för statstjänst. Var man har hittat ett underlag för det är oklart. Jag har inte kunnat hitta något stöd för den tanken vare sig i förordningen eller i förarbetena till den.

Det är riktigt att det finns ett behov på Åland av jurister med kunskap om den finländska rättsordningen. Huruvida de alla ska vara tvåspråkiga är mera tveksamt.

Leif Sevón, Högsta domstolens president 2001–2005, Esbo

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning