Åländskt civilförsvar

Enligt rätten hade skjutningens ledare inte försäkrat sig om att beväringarna visste vilka måltavlor de skulle skjuta på.Bild: Lehtikuva/Anni Reenpää

Det var aldrig meningen att ålänningarna skulle undantas från den medborgerliga plikten att unga män ska stå till samhällets förfogande under en viss tid.

Redan i självstyrelselagen från år 1920 bestämdes att ålänningarna i stället för värnplikt är skyldiga att tjänstgöra inom lots- eller fyrväsendet.

Åren 1922-1938 avlät regeringarna fyra lagförslag om tjänstgöringen, men någon lag blev det aldrig.

Ålänningarna är alltså befriade från värnplikten, utan att det medför andra skyldigheter.

I förslaget till ny självstyrelselag föreslås att bestämmelserna om alternativ tjänst slopas. Men samtidigt föreslås att lagtinget kan bestämma att den som är befriad från värnplikt i stället är skyldig att delta i "landets civila försvar på Åland."

Försvarsministeriet säger att skrivningen om civilförsvar är otydlig, och att försvaret hör till riksmyndigheterna och inte till självstyrelsen.

Ministeriet vill att ålänningarna i stället ska göra civiltjänst.

Att Försvarsministeriet vill ålägga ålänningarna samma skyldigheter som övriga finländare har är inte den nuvarande försvarsministern Jussi Niinistös (Blå) påhitt, ministeriet har haft samma åsikt också under tidigare försvarsministrar.

Både Ålands riksdagsledamot Mats Löfström och lantrådet Katrin Sjögren avvisar tanken på civiltjänst för ålänningar.

Lantrådet säger att befrielsen från värnplikt är en sedvanerätt. Men en sedvanerätt kan knappast ha företräde över grundlagens paragraf 127 där varje finsk medborgare är skyldig att delta i fosterlandets försvar.

När självstyrelsen förnyas borde de åländska lagstiftarna ge innehåll åt skrivningarna om civilt försvar. Det gagnar inte Åland att värnpliktsbefrielsen framstår som ett privilegium.

Ett utvecklat civilförsvar med någon form av krisorganisation stöder dessutom Ålands politiska integritet ifall säkerhetsläget kring Östersjön skulle försämras.

Samarbete med gränsbevakningen kunde vara en komponent i det civila försvaret, lotsar och fyrvaktare hade (i 1920-talets logik) av naturliga skäl en uppfattning om aktiviteter kring åländska vatten. Trots sin militära uppbyggnad styrs gränsbevakningen inte av Försvarsministeriet utan av Inrikesministeriet.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00