Åländska pensionärer är bäst på att undvika plastpåsar

Enligt Keskos egna undersökningar köper ålänningar och nylänningar färre plastpåsar. Bild: Irene Stachon/Lehtikuva

Försäljningen av plastpåsar minskar i både K- och S-gruppens matbutiker. Båda kedjorna tar plastutmaningen på största allvar. Kesko har till och med undersökt vilka konsumenter som högst sannolikt lämnar tygpåsen hemma.

Det är ingen nyhet att mängden plast som vi konsumerar måste minska och att konsumenterna måste bli bättre på att sortera plast. Förra veckan uppgav S-gruppen att under årets första halva minskade antalet sålda plastpåsar med 4 procent, motsvarande cirka 3 miljoner plastpåsar.

Medan försäljningen av plastpåsar minskar hos S-gruppen ökar försäljningen av andra typer av påsar. Försäljningen av bioplastpåsar ökade med hela 47 procent och papperspåsar med 30 procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol.

Anni Loukaskorpi, expert i samhällsansvarsfrågor vid S-gruppen, säger att koncernen introducerade en plaststrategi i fjol som avser att uppmuntra kunderna till en hållbar plastkonsumtion.

– För oss är återvinningen av plast en viktig fråga som vi uppmuntrar våra kunder till. Dessutom hoppas vi att konsumenterna använder plastpåsar så många gånger som möjligt för att förlänga påsarnas livscykel, säger Loukaskorpi.

För stamkunder bjuder S-gruppen möjligheten att följa med det egna konsumtionsbeteendet, också köpet av plastpåsar. Loukaskorpi känner inte till några exakta siffror över hur många kunder som följer med sin egen konsumtion av plastpåsar men däremot vet hon att S-gruppen rätt ofta kontaktas av kunder som vill veta mera om koncernens hantering av plast.

– Vi får särskilt många frågor om förpackningar och plast på frukt- och grönsaksavdelningen.

Läs också: Vi kan bli bättre på att sopsortera

Soppåsar i stället för plastkassar

Ari Akseli, direktör för dagligvaruhandeln vid Kesko, ser samma utveckling som konkurrenten.

– Försäljningen av plastpåsar har minskat i flera år och vi har målmedvetet erbjudit andra alternativ till kunderna. Vi har exempelvis sänkt priset på pappers- och bioplastpåsar så att de kostar lika mycket som en plastpåse, säger Akseli.

Ett annat konkret exempel är de tunna frukt- och grönsaksplastpåsarna som tidigare fanns vid kassorna. Nu för tiden måste kunden uttryckligen be om en påse i stället för att fritt kunna ta en.

Under årets första halva minskade försäljningen av plastpåsar hos K-gruppen med 2 procent, vilket motsvarar ungefär en miljon plastpåsar. Försäljningen av papperspåsar har ökat med 30 procent och försäljningen av biopåsar och kassar som kan användas många gånger ökade med 25 procent.

En annan utveckling som både S- och K-gruppen noterat är den ökade försäljningen av soppåsar. Tidigare använde konsumenterna butikernas plastkassar som soppåsar, numera köper konsumenterna rullar av tunna soppåsar.

Plastsopor i Mumbai, Indien. Bild: Rafiq Maqbool/TT-AP

Duktiga ålänningar

Kesko har varit såpass intresserad av konsumtionen av plastpåsar att koncernen undersökt olika kundsegment och deras benägenhet att köpa plastpåsar. Den mest osannolika köparen är antingen en pensionär eller en person i ett hushåll med två eller flera vuxna. På Åland och i Nyland och Egentliga Finland säljs minst plastpåsar.

– Det verkar som att ålänningar är särskilt duktiga på att undvika plastpåsar, säger Akseli.

Den mest sannolika köparen är singel eller ett yngre par. Kesko säljer flest plastpåsar i Kymmenedalen och i Österbotten.

– Vi försöker ständigt följa med kundernas beteende så att vi kan betjäna dem på bästa möjliga sätt. De som oftast köper plastpåsar köper framför allt kända varumärken och i deras butiksuppköp hittar vi sannolikt fiskpinnar, färdigburgare och billigare gräddostar, säger Akseli.

Han efterlyser en sund konsumtion av plast och framför allt ökad sortering av plast. Att placera plastsorteringskärl bredvid matbutikerna är ett sätt att uppmuntra kunderna till sortering.

Både S- och K-gruppen nämner EU:s förpackningsdirektiv som en viktig målsättning. Ett av direktivets mål är att minska förbrukningen av plastkassar till 40 stycken per person och år senast 2025. Både K- och S-gruppen har förbundit sig till målet.

Läs också: Långt till närmaste sopkärl gör att folk inte orkar plastsortera

Singlar och yngre par köper sannolikt plastpåsar, enligt Keskos undersökning. Bild: Kristiina Lehto/Lehtikuva

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning