Åländsk familjegård är grönast i Finland – enkel metod skyddar Östersjön från övergödning

När man nästan årligen ser de blågröna algerna vid stranden vill man göra vad man kan för att minska utsläppen, berättar Tage och Ulla Eriksson. WWF har utsett deras gård till Finlands mest miljövänliga. Bild: Paula Kallio/WWF/Lehtikuva

Tage och Ulla Eriksson på Åland fick på måndagen ta emot pris för sitt ihärdiga hållbarhetsarbete inom familjejordbruket.

Det är världsnaturfonden WWF som utsett Hammarudda gård till Finlands mest miljövänliga. Det är främst paret Erikssons vattenskyddsåtgärder som var underlag för nomineringen.

– Men juryn var också mycket imponerad av arbetet med att främja mångfalden, säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola från WWF som i gassande solsken överlämnade prispotten på 1 000 euro, diplom och blombukett mitt ute på Erikssons bete i Hammarudda, Gottby.

– Erikssons jobbar också med andra jordbrukare och utvecklar sin verksamhet hela tiden. Vi gratulerar till ett bra jobb, avslutar Jenny och den samlande skaran i gräset applåderar.

Tage Eriksson är märkbart tagen.

– Det är en stor ära att få priset och det är med stor glädje vi tar emot det.

Bassänger bra för Östersjön – och torka

Han och frun Ulla Eriksson började göra vattenskyddsåtgärder redan på 90-talet.

– Då byggde vi den första bevattningsbassängen. Vi ser varje dike som rinner ut till Östersjön som en möjlighet att anlägga en våtmark. Vi har några diken kvar, sedan är vi klara, säger han med ett stort leende.

Varför är en bevattningsdamm bra?

– När vattenflödet är som störst, så tar man tillvara det genom att gräva en stor grop. Man sparar både vatten och hindrar näringsämnen från att rinna ut. Fosfor binder sig till jordpartiklar och när vattnet kommer till en damm så saktar hastigheten ner och jordpartiklarna sjunker till bottnen. Det kan man ta upp sedan och lägga på åkrarna i stället. Det kan också ha en kvävesänkande effekt.

Han konstaterar att det också har varit bra i tider av torka.

– I fjol hade vi nytta av dammarna som bevattning.

När man nästan årligen ser de blågröna algerna vid stranden vill man göra vad man kan för att minska utsläppen, berättar Tage och Ulla Eriksson. WWF har utsett deras gård till Finlands mest miljövänliga. Bild: Jonas Edsvik/Nya Åland

Paret Eriksson har Östersjön runt knuten och det har sporrat miljöarbetet.

– När man nästan årligen ser de blågröna algerna vid stranden – och det till och med finns risk att korna dricker vattnet – då vill man göra vad man kan för att minska utsläppen. Här kan man verkligen prata om alla bäckar små.

Beaktar också skogsbruk

Hammarudda gård, som drivs som familjejordbruk och huvudsakligen inriktar sig på köttproduktion, var en av tre som tävlade om priset.

– Vi hade exceptionellt bra ansökningar, säger Jyrkänkallio-Mikkola som också är WWF:s skyddsexpert.

Hur är läget för Östersjön just nu?

– Lite bättre, men vi måste göra mycket mer. Det är också viktigt att titta på skogsbruket. Nya studier visar att skogsbruket har sex till tio gånger större inverkan på Östersjön än vad man trott. Erikssons gård är ett bra exempel som också beaktar skogsbruket.

Hon konstaterar att Finland står för drygt 10 procent av jordbruksutsläppen till Östersjön.

– Om alla gårdar skulle göra som Ulla och Tage så skulle vi inte ha så stora problem.

Den finska utnämnelsen är en del av en större tävling, där man i höst ska utse hela Östersjöns miljövänligaste gård. Den vinnaren får ett pris på 10 000 euro.