Ålands växande befolkning behöver också växande resurser

Största anledningen till att Åland växer är att det finns arbetstillfällen.

Statistikcentralen presenterade förra veckan preliminära siffror för befolkningsökningen i landet. Av de 19 landskapen växte förra året fem: Birkaland, Egentliga Finland, Norra Österbotten, Nyland och Åland. I förhållande till befolkningen växte Nyland och Åland klart snabbast.

För Ålands del är befolkningsökningen glädjande. För omkring 15 år sedan, då Åland hade cirka 25 000 invånare, konstaterades det att Åland borde växa till 30 000 invånare. Nu vid årsskiftet fanns 29 500 ålänningar.

Största anledningen till att Åland växer är att det finns arbetstillfällen. Med landets lägsta arbetslöshet, 3,9 procent (8,8 procent i landet som helhet) och högsta sysselsättningsgrad, 81 procent (69 procent i landet som helhet) behövs arbetskraftsinvandring.

Att Åland växer är också positivt eftersom det gör att fler är med och delar på kostnaden för att upprätthålla den gemensamma infrastrukturen.

Ålands befolkningstillväxt innebär samtidigt en betydande utmaning. För Ålands offentliga ekonomi blir det nämligen på grund av det styva ekonomiska självstyrelsesystemet i princip ett bekymmer då befolkningen växer, och vuxit, i snabbare takt än hela landets.

Ålänningar betalar samtliga statsskatter till Finansministeriets kassa, precis som alla andra finländare. En ökande befolkning betyder därför ett ökat antal skattebetalare. Det betyder dock inte att intäkterna till Ålands landskapsbudget, som används för att upprätthålla offentlig service på Åland, ökar bara för att inbetalningarna till statskassan ökar.

Dagens åländska ekonomiska självstyrelsesystem betyder att Åland får tillbaka en bestämd summa av statens samlade skatteintäkter. Då nivån år 1993 fastställdes till 0,45 procent var Ålands andel av landets hela befolkning 0,49 procent. I dag är Ålands befolkning 0,53 procent av landets befolkning. Klumpsummans nivå är dock oförändrad på 0,45 procent.

Det här betyder således, paradoxalt nog, att ju större Ålands befolkning blir i förhållande till hela landets, desto mindre pengar får man tillbaka i klumpsumma per capita. Det är ohållbart.

För tillfället bereds en ny självstyrelselag för Åland. I samband med den ska också avräkningsgrundens nivå fastställas. Ålandskommittén, en parlamentarisk arbetsgrupp under ledning av president Tarja Halonen, slog i sitt slutbetänkande fast att en växande befolkning ska påverka avräkningsgrundens nivå till Åland. Kommittén föreslår en matematisk koefficient där avräkningsgrunden höjs om befolkningsrelationen ökar. Det är bra.

Den här koefficienten bör dock, för att vara rättvis, också retroaktivt inkludera befolkningsökningen från och med 1993, då avräkningsgrunden senast slogs fast. Den ändringen kunde samtidigt utgöra huvudkomponenten i en förhöjd avräkningsgrund till Åland. Då koefficienten finns omnämnd i den parlamentariska kommitténs slutbetänkande är den också enkel att motivera.

En växande åländsk befolkning behöver få en växande andel skatteintäkter tillbaka för att Åland ska kunna klara sig samt kunna fortsätta växa och utvecklas.

Mats Löfström är Ålands riksdagsledamot och andre vice ordförande i svenska riksdagsgruppen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00