Åland på väg mot färre kommuner

Egen skylt. Än så länge har Finströms kommun egna skyltar vid kommungränserna. – Förståelsen för att slå ihop kommuner på Åland har ökat på senare tid, säger kommundirektör Erik Brunström. Bild: Robert Jansson

– Tiden är mogen för en förändring. Det säger Erik Brunström, en av Ålands kommundirektörer. Han uppskattar initiativet att låta utomstående proffs utreda olika alternativ. Men processen har också kritiserats för att vara onödig och dyr. – Kunskap behövs. Om vi inte tar fram fakta får vi kritik får det också, säger Nina Fellman, ansvarig minister i landskapsregeringen.

Erik Brunström är kommundirektör i Finström, en landsbygdskommun i hjärtat av Åland med 2 500 invånare. Ekonomin är i balans. Invånarantalet har ökat sakta men säkert och i kommunen finns bland annat en relativt nybyggd 1-6-skola och en kombinerad idrotts- och simhall.

– Förståelsen för att slå ihop kommuner har ökat på senare tid. Förespråkarna utgår från att det blir billigare med stordrift, att effektiviteten ökar och även kvaliteten med tanke på rättssäkerhet och integritet. Farhågorna däremot, som jag uppfattat dem, handlar om minskad närdemokratin och sämre tillgänglighet till service. Det unika för Åland är dagens småskalighet, som gäller både offentlig och privat service, säger Erik Brunström.

Finström har redan i många år samarbetat med andra kommuner på norra Åland och lät även ifjol göra en förstudie om en sammanslagning av tre av dem. Ett tecken på att det finns en vilja till en förändring.

Mycket samtidigt

Erik Brunström har varit med på i stort sett alla träffar, som landskapsregeringen ordnat under de senaste månaderna, för att förankra den stora reform man nu dragit i gång.

– Det har varit givande och det är bra med diskussion. Men samtidigt är det svårt för våra kommunpolitiker att offra hela arbetsdagar för att delta i träffarna.

Dessutom är många parallella processer på gång samtidigt som går in i och påverkar varandra. En lag om en gemensam socialtjänst har antagits. Landskapets stödsystem till kommunerna ska revideras. Den pågående vårdreformen i Finland berör Åland och kommunernas ekonomi på något sätt, osäkert hur.

– Jag kan rabbla upp ytterligare tio, tolv andra processer som vi ska jobba med och det är klart att vårt krut, som vi lägger på dem, går i vågor, säger Erik Brunström.

Han vill inte säga hur många kommuner han vill se på framtidens Åland, men färre än i dag.

– Och vilka uppgifter ska kommunerna ha i framtiden? Det är en kärnfråga, säger han.

En kunskapsresa

Nina Fellman, socialdemokrat, är ansvarig minister i landskapsregeringen för kommunreformen som kallats den största i modern tid på Åland.

– Men helt nödvändig. Det är inte längre hållbart att Åland ska ha 16 kommuner, säger hon.

Hon säger att pågående process, som kritiserats för att vara både omständlig och dyr och dessutom ett tecken på att landskapsregeringen inte vågar fatta ett beslut i den heta frågan, behövs.

– Vi är ute på en kunskapsresa där alla berörda får vara med. Det har aldrig tidigare utretts hur en kommunsammanslagning på Åland kan se ut och vilka konsekvenser den får. Vi måste vrida och vända på olika alternativ. Diskutera och fundera. Det tar tid men vi måste veta vad vi fattar beslut om. Om vi hade lagt fram ett färdigt förslag med x antal kommuner hade det också blivit folkstorm och vi hade fått kritik för att invånarna inte varit delaktiga i processen, säger hon.

Hon är också medveten om kritiken på fältet att många parallella processer löper samtidigt.

– Så är det med all lagstiftning. Vi kan inte stoppa allt annat och bara ha en sak på gång i taget, säger hon.

Ett av Ålands största partier, Åländsk center, är i opposition och inte alls med på att slå ihop kommuner på Åland. Därmed öppnas ett annat scenario – om reformen inte ros i hamn före valet 2019 kan kursen ändras om centern åter kommer till makten efter det valet och tar plats i landskapsregeringen.

Åland har knappt 29 000 invånare och 16 kommuner. Mariehamn är störst med 11 500 invånare. Av kommunerna på landsbygden har sex över tusen invånare. Nio kommuner har under tusen invånare, Sottunga är minst med 100 invånare.

Sittande landskapsregering vill förändra strukturen och en omfattande process, där transparens och delaktighet betonas, har dragits i gång. Konsultföretaget PwC Sverige anlitades för att ta fram tre tänkbara alternativ och de har nu presenterats – en kommun, fyra eller sju kommuner. Träffar har ordnats på fältet där alternativen diskuterats. Dessutom ska 2 650 hushåll få en enkät med frågor om de olika alternativen. Utredningsarbetet kostar runt 200 000 euro.

Medborgarpaneler ska hållas och eventuellt ordnas en folkomröstning. I februari avger PwC sin slutrapport där alternativen rangordnas. Efter det bestämmer landskapsregeringen vilket alternativ man går in för.

Målet är att förslaget till en ny kommunindelningslag kan föras till Ålands lagting under 2017.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning