Helsingfors erbjuder 22 svenska barn finsk dagisplats

Bild: Mostphotos

På de svenskspråkiga daghemmen är personalbristen så svår att många familjer nu erbjuds en finsk dagisplats i januari. Finska grupper för svenskspråkiga barn kommer att startas i Staffansby och Östersundom.

Helsingfors stad klarar inte av att erbjuda plats för alla de familjer som ansökt om en svenskspråkig dagisplats i januari. Staden erbjuder 22 barn en finskspråkig plats inom småbarnspedagogiken i stället. Därmed klarar staden inte längre av att uppfylla sina lagstadgade uppgifter.

HBL berättade i helgen att ungefär femtio svenskspråkiga familjer i Helsingfors fortfarande står utan dagisplats i januari. För närmare hälften av dem startas nu nya barngrupper med finskspråkig personal i Staffansby och Östersundom.

En ny grupp med plats för åtta barn kommer att starta vid Päiväkoti Immola i Staffansby. Daghemmet verkar under samma tak som det svenskspråkiga Daghemmet Staffan, och kommer att samarbeta med det svenska daghemmet i samma byggnad.

– Vi har utrymme för lite fler på den svenska sidan, men eftersom vi inte har svensk personal kommer finsk personal nu att sköta den nya gruppen. Vi hoppas förstås kunna rekrytera svenskspråkig personal så fort som möjligt, men åtminstone finns grupperna på det här viset i samma enhet och kan samarbeta, säger Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.

I Östersundom har staden gått in för en liknande lösning. Där startas grupper för 14 barn i samband med Östersundom skola och det finska daghemmet Päiväkoti Sakarinmäki.

– Personalen är finskspråkig men grupperna verkar under samma tak som den svenska skolan. Tills vidare hör grupperna till det finska daghemmet, men vi jobbar hela tiden på att hitta svenska lösningar och förhoppningen är att så fort som möjligt kunna koppla verksamheten till den svenska sidan, säger Grönholm.

Olika lösningar

Resten av familjerna har antingen blivit erbjudna enstaka platser på den svenska sidan, tackat nej eller hittat egna lösningar. Enligt Grönholm har staden nu kunnat erbjuda alla familjer någon form av lösning.

– Utöver de nya grupperna har vi lyckats lösa de övrigas situation på olika sätt. Det handlar till exempel om enstaka platser på olika daghem. En del familjer har tackat nej helt och hållet, en del fortsätter kanske vara hemma med barnet ett tag till och en del har löst saken på annat sätt. Det finns ju annat än kommunal verksamhet, och det måste var och en för sig ta ställning till, säger Grönholm.

Det är ju också en ekonomisk fråga – kommer staden att ersätta familjerna på något vis?

– Nej. Eftersom vi erbjuder plats till alla har vi inga sådana tankar.

På västra området är det bättre förspänt med personalen, och där har staden inte behövt erbjuda svenskspråkiga barn en finsk plats.

– Ett nytt daghem öppnar på Drumsö efter årsskiftet och det är en ganska stor lösning för södra och västra området. Men på grund av personalbristen kan vi ännu inte utnyttja alla platserna.

Ständig rekrytering

Personalbristen inom småbarnspedagogiken har länge varit ett problem, och det gäller också finska sidan och grannkommunerna. Dessutom har de svenska dagisbarnens antal ökat med ungefär 500 i Helsingfors under de senaste tio åren. Den svenska småbarnspedagogiken i Helsingfors håller sig flytande med hjälp av tillfälliga vikarier och obehörig personal.

– För det antal barn som vi nu inte kunde placera på svenska sidan hade vi behövt anställa 10-15 personer till i januari. Men vi kunde när som helst anställa minst 30-40 personer till inom småbarnspedagogiken, och rekryteringen pågår hela tiden. En del av den tillfälliga personalen jobbar bara några dagar eller en vecka, andra ett halvår, och det är ingen bra lösning, säger Grönholm.

Ungefär 30 procent av lärarna på de svenska daghemmen i Helsingfors är obehöriga, och detsamma gäller 40 procent av barnskötarna. Den nya lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft förra året skärper dessutom behörighetskraven och utökar andelen lärare inom småbarnspedagogik vid daghemmen under en övergångsperiod.

– Med den här utbildningstakten kommer det ju inte att finnas tillräckligt med lärare inom småbarnspedagogiken. Enbart Helsingfors skulle behöva alla nya lärare inom småbarnspedagogik som utexamineras på svenska från Helsingfors universitet, men de ska räcka till hela Nyland minst. Samma problematik gäller barnskötarna, det skulle behövas betydligt fler utbildningsplatser, men det finns inte heller tillräckligt med sökande, säger Grönholm.

Folktinget: Fler kan följa Helsingfors exempel

I ett pressmeddelande på onsdagen kräver Helsingfors att staten träder in och underlättar situationen. Staden önskar bland annat att staten ökar på antalet utbildningsplatser vid Helsingfors universitet, skapar mer flexibla utbildningsstigar för fortbildning och beviljar staden rätt att ordna med egen utbildning som syftar till grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori befarar att personalbristen ändå är ett problem som inte låter sig lösas i en handvändning. Till det bidrar också stadens egna beslut om att erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik på deltid för femåringar och att slopa Helsingforstillägget till hemvårdsstödet, i avsikt att öka deltagandet i småbarnspedagogiken. Dessutom är gruppstorlekarna i Helsingfors något mindre än vad lagen kräver.

Helsingfors har bland annat höjt lönerna och förbättrat möjligheterna till fortbildning inom småbarnspedagogiken, men det har inte löst problemen med personalbristen. Staden tillsätter nu en särskild arbetsgrupp för att grunna på lösningar.

– I avsikt att förbättra stadens egen verksamhet och samordning har jag tillsatt en särskild Task Force-grupp för att lösa den akuta krisen och för att intensifiera kontakten med centrala samarbetspartner. Konsekvensen av lägets allvar är att ingen märkbar snabb korrigering är att vänta, säger Vapaavuori i pressmeddelandet.

Folktinget ser Helsingfors lösning att erbjuda svenska barn finska platser som oroande med tanke på framtiden.

– Det är beklagligt att det har fått gå så här långt. Risken är dessutom överhängande att vi får se fler liknande fall där man hänvisar till Helsingfors stads beslut om att erbjuda finskspråkiga daghemsplatser åt svenskspråkiga barn, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist i ett pressmeddelande.

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning