Bokrecension: Aktuell ödessång


Det lugna tempot varar en bra bit in i Karin Erlandssons nya fantasyroman, men när det väl tar fart bär det av utav helsike. Författaren är inte rädd för att ta i så att det farliga känns otäckt på riktigt.

Fantasy

Karin Erlandsson

Fågeltämjaren

Schildts & Söderströms 2018

"– Det fanns en pärla som alla ville ha, börjar jag och tystnar.

Hur ska jag någonsin kunna förklara ögonstens förbannelse för dem?

– Det sägs att den som hittar pärlan aldrig mer behöver längta, hon får allt hon längtat efter.

Birle avbryter.

– Men vi har ju allt! Vi har skogen och varandra, vi behöver ingen pärla.

Jag visste att de inte skulle förstå."

I Pärlfiskaren (2017) ritade Karin Erlandsson ut koordinaterna för det främmande land där en maktkamp på liv och död om den mytomspunna ögonstenen kommer att utspela sig i en svit på fyra fantasyromaner. Barnboksdebuten var mer än lovande. Den första delen i serien bars av Erlandssons benådade berättarförmåga i kombination med träffsäker känsla för stil och dramatik.

Från djupen upp i träden


Del två heter Fågeltämjaren och för dem som saknat de två enarmade pärldykarna, Miranda och Syrsa, är återseendet kärt. Flickorna har nu lämnat söderns varma pärlfiskarvatten och rest norrut. I den skogstäckta norra regionen ligger Mirandas barndomshem. Här lever folket med och av skogen i ett närmast utopiskt tillstånd av förnöjelse och omsorg om varandra. Det är en bra plats att återhämta sig på efter första delens sammandrabbning med ondskefulla Iberis.

Trots att vardagen i norra hamnstaden är lugn och trygg, inleds Fågeltämjaren med en känsla av melankoli. Miranda, som insett vad ont begäret efter ögonstenen för med sig, har förlorat lusten att dyka efter pärlor. Nordfolkets intima samvaro skaver mot hennes enstöringsbehov: "Det pratas så mycket i den norra regionen, det sjungs och lånas och hjälps åt, och jag längtar bort". Men platsen och omsorgen gör Syrsa gott. De två föräldralösa flickorna är nu tätt sammansvetsade. Som ställföreträdande förälder oroar sig Miranda för om Syrsa någonsin ska kunna känna sig trygg igen. Samtidigt väcker hemkomsten blandade barndomsminnen av föräldrarna som i tur och ordning gett sig av för att hitta ögonstenen.

Farligt på riktigt


Det lugna tempot varar en bra bit in i romanen, men när det väl tar fart bär det av utav helsike. Erlandsson är inte rädd för att ta i så att det farliga känns otäckt på riktigt. På bästa skräckfilmsvis byggs en hotfull stämning gradvis upp när traktens tidigare fredliga fåglar börjar gå till anfall. Spänningen skruvas upp när stadsbornas åtgärder för att skydda sig mot fågelanfallen vänds emot dem och gör dem till fångar i sin egen stad. När det framgår att Iberis är den ondskefulla kraft som ligger bakom ockupationen tvingas Miranda och Syrsa till allt våghalsigare handlingar för att stoppa Iberis framfart och befria dem hon fängslat.

Mer än en bladvändare


Spänningsintrigen är ändå inte allt. Erlandsson inflikar skickligt sagor och melodiösa sånger som först ter sig nonsensartade men vars fördolda innebörd småningom avslöjas. De fantasifulla påhitten ger berättelsen lyster och djup. Särskilt snillrika är de nya djurarterna piggsniglar och pirar som ledigt infogas i handlingen. De korta, kärnfulla kapitlen inbjuder till högläsning.

Förutsättningarna för en uppföljare är naturligtvis helt andra, eftersom del två ska klara av konststycket att återknyta till svitens första del, peka framåt och därtill utgöra sin egen helhet. Så är Fågeltämjaren inte heller riktigt lika fulländad som Pärlfiskaren. En får till exempel läsa rätt långt innan det framgår vart berättelsen egentligen är på väg. Men i stort lever del två upp till de höga förväntningarna. Bäst av allt är hur uppenbart Erlandsson vill något mer än att skriva rappt bladvändande. Miranda och Syrsa är fascinerande litterära karaktärer som berör och överraskar. Även symboliken kring ögonstenen och Iberis ondska växer och fördjupas. I det här skedet kan sviten läsas som en högst aktuell ödessång över girighetens konsekvenser och en urspårad individualism som sätter egen vinning och tillfredställelse framom andras väl.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00