Aktivist och poet – hennes parti kan ta makten på Island

I topp. Birgitta Jónsdóttir säger att Piratpartiet består av "vanliga människor som vill vara en del av förändringen". – Folk säger att vi saknar erfarenhet, men se på de som leder landet nu. Det är inte svårt att göra det bättre. Bild: Karl Vilhjálmsson

När Island efter turerna kring Panamapappren går till tidigarelagt val i höst, utmanar Piratpartiet de konventionella partierna. Grundat av aktivister för bara fyra år sedan pendlar det mellan att vara störst och näst störst i opinionsmätningarna. Men frontfiguren Birgitta Jónsdóttir säger ändå redan nu att hon inte vill bli statsminister.

Birgitta Jónsdóttir är stolt. Under en småskalig motsvarighet till Finlandsarenan eller Almedalen är hennes parti, Piratpartiet, väl representerat. Ja, hon menar att fler piratpartister är på plats än aktiva från något annat parti på gräsplanen utanför Nordens hus i Reykjavik denna septemberhelg.

Och det är enligt henne typiskt för hur Piratpartiet på Island fungerar.

– Vår strategi är att lyssna på folk och höra vad de vill ha, i stället för att berätta för dem vad vi tänker göra.

Partiet grundades 2012 och är till sin struktur mer som än gräsrotsrörelse. Mycket bygger på olika former av direkt demokrati.

– Det är vackert, säger hon.

Birgitta Jónsdóttir själv har en bakgrund som aktivist och punkare, har varit kodare och poet. Även om hon är en av grundarna och en ofta ansedd talesperson utåt är hennes titel ändå inte ordförande, vilket också säger något om partiets syn titlar och makt.

2013 valdes hon och två andra piratpartister in i alltinget då partiet med liten marginal klarade av spärren på 5 procent. Nu tävlar Piratpartiet med regeringspartiet Självständighetspartiet om vilket som är störst i opinionsmätningarna.

Orsaken till framgången?

Birgitta Jónsdóttir säger att islänningar mer och mer börjar tröttna "de administrativa systemen" som enligt henne inte fungerar och på makteliten.

– Det är så mycket korruption och brist på ansvarstagande, säger hon.

Protesterna i våras – efter att Panamapappren visat att statsministern har kopplingar till bolag i skatteparadis – var större än på år men ändå satt nio av tio ministrar kvar, ger hon som exempel. Inte heller efter bankkraschen 2008 som ledde till en valutakollaps och drabbade islänningarna hårt, ändrades fundamentala brister, menar hon.

Piratpartiet började stiga i opinionsmätningarna när utrikesministern i fjol drog tillbaka Islands medlemsansökan i EU, utan en utlovad folkomröstning. Birgitta Jónsdóttir säger att partiet fyller ett vakuum, i och med att det talar för transparens, folkomröstningar och en ny grundlag som ska ge en mer decentraliserad maktfördelning.

Samtidigt är hon noga med att betona att hon och de andra aktiva inte medvetet siktar in sig på frågor som ska locka väljare.

– Vi är inte ett populistiskt parti, säger hon.

Inte "så har vi alltid gjort"

Alltingsvalet ordnas nu ett halvår tidigare i slutet av oktober. Håller opinionssiffrorna i sig kan Piratpartiet bli det som bildar regering.

Skulle det gå så vill Birgitta Jónsdóttir ändå inte bli statsminister, säger hon. Hon förklarar det med att hon hellre blir talman för alltinget, den bredare församling som borde ha mer att säga till om enligt henne.

Alldeles enkla kommer eventuella regeringsförhandlingarna inte att bli. Partiet behöver någon att samregera med och ingen självklar partner finns. Birgitta Jónsdóttir betonar att det är partiernas agendor som ska avgöra. Där är det inte så sannolikt att partier på den konservativa sidan och Piratpartiet kan enas.

Inte minst konkurrenter hävdar att det finns för liten politisk erfarenhet i Piratpartiet. Birgitta Jónsdóttir vänder det i stället till en styrka.

– Vi är inte ett pyramidformat parti. Det finns något fint i att vi består av många unga människor som tänker utanför boxen men en del äldre som förstår kontexten fast utan att säga "så här har vi alltid gjort".

Finns det en risk i att ni blir en del av det etablissemang som ni kritiserar?

– Jag är inte oroad över det.

Statsvetare: växtvärk

Eva Heiða Önnudóttir är statsvetare vid universitetet i Reykjavik. Hon karaktäriserar Piratpartiet som ett protestparti – på vänsterkanten – och jämför med exempelvis Syriza i Grekland.

– Det är "vi vanliga människor mot de korrupta och elaka ledarna".

Därför använder hon definitionen populistiskt, men är noga med att det inte – som i så många andra fall i Europa – handlar om högerpopulism och främlingsfientlighet.

Enligt henne har den upplevda korruptionen ökat betydligt sedan finanskraschen.

Jämfört med andra piratpartier i Europa – de finns bland annat i Finland, Sverige och Tyskland – har det isländska breddat sig till fler frågor än interneträttigheter och friheter vilket Eva Heiða Önnudóttir ser som en orsak till att det har vuxit så fort.

Men visst finns det också problem. Eva Heiða Önnudóttir talar om att Piratpartiet har "växtvärk". Det har förekommit intern splittring och maktkamper. Inför valet har det diskuterats om alla som vill ska tillåtas kandidera och om partiet klarar av att hålla ihop i sakfrågor.

I de senaste opinionsmätningarna har partiet kommer ner från som mest 40–45 procent i väljarstöd till omkring 20 procent. Men ändå är stödet stort, säger Eva Heiða Önnudóttir om man jämför med utgången i förra valet.

Statsministerpartiet Framstegspartiet har däremot rasat till omkring 11 procent medan Självständighetspartiet – som delat på makten i högerkoalitionen – har klarat sig. Enligt Eva Heiða Önnudóttir visar det att partiet har sin egen skara väljare.

Sedan kraschen 2008 har ändå de isländska väljarna överlag blivit mycket mindre partitrogna och fler nya partier, förutom Piratpartiet, har bildats.

– Folk är desillusionerade.

"Vi har kommit långt"

I det politiska tältet utanför Nordens hus i Reykjavik utfrågas Självständighetspartiets ledare och finansminister Bjarni Benediktsson.

"Stark grund att stå på". Finansminister Bjarni Benediktssons Självständighetsparti tävlar med Piratpartiet om platsen som Islands största parti. I valkampanjen betonar han vikten av stabilitet. Bild: Karl Vilhjálmsson

När HBL möter honom efteråt säger han att det är naturligt att nya partier dyker upp.

– Jag ser det inte som ett hot utan ett tecken på en aktiv och politisk debatt.

Hans strategi i valrörelsen är att "visa vad vi har gjort och att det spelar roll för framtiden". Där till exempel Piratpartiet menar att de ekonomiska klyftorna är för stora på Island och att regeringen har en del i det, lyfter han fram att hushållens skuldsättning har minskat betydligt sedan det förra valet, att budgeten visar överskott och att "ingen längre kan tvivla på att kapitalkontrollerna" – som infördes efter kraschen – ska bort.

Bjarni Benediktsson betonar gärna vikten av stabilitet, i ekonomin och samhället.

Hur påverkar händelserna kring Panamapappren?

– Diskussionen har mycket handlat om transparens och om brister i skattesystemet, där har vi fyllt de hål som folk menar har funnits. Vi har kommit långt.

I april kom det i samband med Panamapappren fram att Islands statsminister Sigmundur Davíd Gunnlaugsson haft kontakter med brevlådeföretag och uppgifter om två andra ministrar förekom också.

5–10 procent av Islands befolkning protesterade i dagar för att få honom att avgå. Ilskan var stor eftersom Island efter bankkraschen sex år tidigare införde kapitalkontroller uttryckligen för att hindra att pengar flyttas ut från landet. De har bland annat lett till högre lånekostnader.

Efter många turer fick Gunnlaugsson gå men resten av regeringen fortsatte i stort som tidigare med högerpartierna Framstegspartiet och Självständighetspartiet. Löftet var ändå nyval och nyligen kom beskedet att valet till alltinget, den isländska riksdagen, hålls 29 oktober.

Alltinget har 63 platser och i regel bildas koalitionsregeringar.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning