Äktenskapet som en marknadsplats

De många förklaringarnas afton i farsen Älä pukeudu päivälliselle på Helsingfors stadsteater. Pertti Sveholm, Jonna Järnefelt, Katja Küttner och Pekka Strang.Bild: Tom Röllich

Dubbeltydighet, osäkerhet och lögner i stadsteaterns fars.

FARS

Marc Camoletti: Älä pukeudu päivälliselle (Pyjama pour six, Lilla fransyskan)

Översättning till finska: Henri Kapulainen, Pentti Kotkaniemi. Dramatisering: Jaakko Saariluoma, Sanna Niemeläinen, Robin Hawdon. Regi: Jaakko Saariluoma. Scenografi och dräkter: Alisha Davidow. Ljusplanering: Kari Leppälä. Ljudplanering: Lauri Koivisto. Maskering och frisyrer: Maija Sillanpää. På scenen: Pertti Sveholm, Jonna Järnefelt, Pekka Strang, Katja Küttner, Sanna-June Hyde, Joachim Wigelius.

Föreställning på Helsingfors stadsteaters Arena-scen 3.2.

Upplägget i Marc Camolettis fars Pyjama pour six (i svensk översättning Lilla fransyskan, på finska Älä pukeudu päivälliselle) är klassiskt: Frun ska åka till sin mamma för ett veckoslut, maken har gjort upp planer som inte riktigt tål dagsljus, några telefonsamtal kommer olägligt och snart är vi inne i en härva lögner.

Pyjama pour six hade urpremiär år 1985 och det har hänt en hel del i publikens syn på äktenskap och könsroller sedan dess. Sådant som var roligt för trettio år sedan skrattar vi inte åt längre. I Jaakko Saariluomas regi, hans, Sanna Niemeläinens och Robin Hawdons dramatisering kan vi se på rollerna på ett annat sätt – ur flera synvinklar. Farskomiken är, i stort sett, uppdaterad.

Den äkta maken Matti, Pertti Sveholm, är just så sävlig och lugn som den som tror sig stå för regin brukar vara. Han blir förstås dragen vid näsan allra mest. Jonna Järnefelts Linda gör en gedigen men lite slätstruken roll som hustru.

I centrum står Pekka Strang, makens goda vän Harri och hustruns älskare tillsammans med Katja Küttner, "Janita I" och kock i en vidtalad cateringfirma. Harri äventyrar både Mattis vänskap och sin älskarinna Lindas förtroende när han dyker upp på scenen i parets hem, och han vill behålla båda. Harri gör ett omfattande arbete för sin sak och det kräver tankens kvickhet. Vi får se rollbesättningen ändras flera gånger under föreställningen.

Katja Küttners Janita är bara glad och tacksam, för varje ny vändning kan hon debitera lite mer, eftersom hon får en ny roll att spela. Från köksa avancerar hon snabbt till modell och skådespelare, hon låtsas vara Harris flickvän, systerdotter etc. Scenen där Harri omvandlar Janitas kockdräkt till en lätt middagsklänning är en fullträff, saklig, sakkunnig och avslöjande. Hon blir avklädd med respekt och hållning.

Harri och Janita I är de rollpersoner som stiger upp underifrån och dem man vill identifiera sig med. De är hyggliga typer, men inte fläckfria. Matti blir däremot nedsölad både bildligt och bokstavligt. Küttner och Strang gör sina roller smidigt och skickligt. Tempo, knep och blinkningar är anpassade och avancerar i rätt tempo. När Küttner dyker upp är man till exempel först osäker på vem hon egentligen är. Dubbeltydighet, osäkerhet och lögner är de kort Camoletti, Saariluoma och ensemblen spelar med.

Höjdpunkten kommer mot slutet där Harri snabbspolar hela intrigen och ensemblens dubbla rollbesättning för en förstummad Matti.

Den allra sista scenen med Strang och Sanna-June Hyde (Janita II, makens älskarinna som får lov att agera kock) är däremot inte rolig. Man skrattar inte åt prostitution. Scenen genomfördes så snabbt att man kan misstänka att också skådespelare och regissör var generade och av samma åsikt som recensenten. Varför tog man inte bort den?

Barbro Enckell-Grimm

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00