Äkta journalistik är inte gratis

Facebook har valt att konfrontera myndigheterna i Australien och blockera nyhetsinnehåll, i vägran att foga sig efter en stundande lag om ersättning av mediebolag. Bild: HBL

Facebook beter sig som Nordkorea – föga överraskande.

Människor vill betala för högklassig mat, kläder och bilar – men varför inte för kvalitativ information? Är du villig att betala för professionellt producerade nyheter på webben? Det här kan du diskutera med Torsten mellan klockan 12 och 13 i dag.

Tänk dig att du loggar in på Facebook men möts av ett nyhetsflöde med valnötsstora hål, som en Emmentalost. I flera år har Facebook och Google uppvisat enad front i striden mot reglering – tills alldeles nyligen. Bolagen har trott sig stå över suveräna staters lagar. Techjättarna har varken velat betala skatt till statskassor eller kompensera medieföretag. Någon annan må bekosta produktionen av professionellt innehåll som används som lockbete för användarna. Facebook och Google saknar demokratiskt mandat och vill ogärna utstå granskning eller redovisning. Nu utmanar lagmakarna på allt fler fronter teknikgiganterna till brottningsmatch. Vem vinner användarnas förtroende?

Den senaste episoden inom titanernas kamp utspelar sig i Australien. På den ena sidan står Big Tech, teknikjättarna med säte i Silicon Valley, på den andra landets konkurrensmyndighet, parlament och regering. Australien bereder en medielag som stipulerar om kompensation till medier och lägger krut bakom orden genom att hota teknikjättarna med saftiga böter. Hellre än att foga sig och betala valde Facebook i veckan att blockera delningen av nyheter – och på kuppen tillgången till flera myndighetstjänster. Google varslade först om att lämna Australien och ta sin sökmotor med sig, men kom på bättre tankar. Vad vore väl en googling utan nyhetsresultat? Alltså slöt man licensavtal med lokala medieföretag och en global överenskommelse med Rupert Murdochs imperium News Corp. Slutet gott? Nej, detta är bara början.

Nu testas förhållandet mellan demokratiskt valda lagstiftare, medieföretag och Big Tech. Ska it-plattformar få kapitalisera fritt på tidningarnas nyhetsförmedling och opinionsbildning, eller vore det rimligt att punga ut med ersättning? Frågan är legitim och samhällsrelevant. Fram till 7 juni ska EU:s nya upphovsdirektiv, ofta kallat för DSM (Digital Single Market), vara överfört till medlemsländernas nationella lagböcker. Frankrike har hunnit längst och tvingat Google teckna ersättningsavtal med lokala medier. Också Kanada vill lagstifta i ärendet, medan franska, tyska och finska myndigheter deltar i dialogen.

Facebooks valda strategi – konfrontation – avslöjar ett egenmäktigt och tondövt bolag. Man påstår hårdnackat att man enbart gör mediehus "en tjänst" genom att driva trafik till deras sajter. Hellre än att betala för sig stängde Facebook av delningen av nyheter i Australien. Förhandlingstricket demonstrerar bolagets maktfullkomlighet och hotar slå tillbaka. En misstanke bekräftas: Facebook bryr sig inte ett smack om kvalitetsjournalistik, det duger lika gott med desinformation för att skapa "engagemang" och mata annonsaffären. Facebook utgör en sorts allmän basfunktion, en primär informationskanal för många – men uppför sig som Nordkorea. Därmed blir bolaget alltmer irrelevant. På senare år har plattformen börjat domineras alltmer av femtioplussare, på gott och ont. En liten, högljudd skara som verkar ha tiltat över lite till högerkanten är numera tongivande. Nu antyds dock en kompromiss, där Facebook släpper nyhetsstoppet.

Även om Google tagit skeden i vacker hand avslöjar Australiens taktik fallgropar. Segraren är nämligen Murdoch-imperiet, känt för att servera en salig röra av seriös rapportering, sekteristisk opinionsbildning på yttre sidan av högerkanten, flagrant maktmissbruk och havererad pressetik. Vem ägnar en tanke åt små, lokala medieföretag som kämpar för sin överlevnad?

Nyheter är bara en av otaliga branscher som stöps om av teknikplattformarnas maktutövande algoritmer. Likt publicister rankar Big Tech informationsflöden och påverkar köpbeslut. Alla drabbas: handel, turism, underhållning och kultur. Vad som saknas är ett globalt grepp om de digitala jättarnas dominans, det allt tydligare hotet om snedvriden konkurrens. Världen behöver en mångfasetterad, holistisk och multinationell strategi för att framtvinga centrala uppgörelser med plattformsföretagen. Regeringar och tillsynsmyndigheter måste tillsammans få bukt med de digitala portvakterna. En skatt på digitala tjänster, föreslagen av OECD, vore ett steg i rätt riktning.

Därtill behöver webben genomtänkta strukturer för beskattning, konkurrens, upphovsrätt, integritet och dataskydd – en sorts motsvarighet till Baselkommittén som sätter standarder för bankreglering.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning