Åklagaren under slutpläderingen i polisrättegången: "En dyster bild av vad som skett inom polisen"

Åklagaren målade upp en väldigt sorglig bild av polisledningens agerande i samband med Jari Aarnios skumraskaffärer. Enligt åklagaren visste alla att allt inte stod rätt till, men valde att blunda.

Slutet hägrar i den stora polisrättegången där flera höga polischefer står åtalade för brott mot tjänsteplikt. På tisdagen inleddes slutpläderingarna i fallet i Helsingfors tingsrätt med åklagarens version av händelseförloppet.

–  Hur kan den här verksamheten ha fortsatt i flera år utan att någon ingripit? Som helhet ger det en dyster bild om vad som skett inom polisen och är en fläck på polisens rykte, säger häradsåklagare Harri Tiesmaa.

De åtalade är misstänkta för att ha slarvat med övervakningen av Helsingfors narkotikapolis användning av informatörer under tiden då Jari Aarnio var chef för enheten. Aarnio raderade informatörsregistret 2008 varefter narkotikapolisen inte registrerade en enda ny informatör. Detta är mot polisens regler, som kräver att informatörer registreras.

Enligt åklagaren bidrog detta till att möjliggöra Aarnios egna skumraskaffärer. Aarnio dömdes till tio års fängelse för flera grova narkotikabrott i tingsrätten 2016.

Tiesmaa gav en känga till polisledningen, som enligt honom inte har medverkat till utredningen av problemen.

–  Det har varit väldigt svårt att få de åtalade att prata om de här sakerna. Kanske till och med svårare än väntat. Flera av de åtalade har bland annat haft problem att minnas saker som de pratat om i förundersökningen, säger han.

Åklagaren: Alla visste

Enligt åklagaren är det uppenbart att Aarnios överordnade ända upp till polisöverdirektören, polisen högsta chef, visste om Helsingfors narkotikapolis ovilja att följa reglerna som gäller informatörer. För att stöda sina påståenden har åklagaren presenterat flera skriftliga bevis och vittnen.

–  Det finns inga tecken på konkreta ingripanden mot Aarnios enhet. De här sakerna har kommit fram via massmedia, inte genom polisens egna åtgärder, säger Tiesmaa.

Orsaken att Aarnios chefer lät bli att ingripa i hans verksamhet var att Aarnios enhet gjorde fina resultat år efter år. En central beståndsdel i narkotikapolisens effektivitet var användningen av informatörer.

–  Narkotikaenheten hade bra informatörer. En del av dem var personer med tung kriminell bakgrund. De utnyttjades inom brottsutredningen i tiotals år.

Det är förbjudet för polisen att ignorera sina informatörers brottsliga handlingar.

Narkotikaenheten fick också bra publicitet i pressen, vilket ökade Aarnios trovärdighet bland hans chefer.

–  Enheten var ändå väldigt svartsjuk om sina informatörer och ville inte dela med sig av dem.

Enligt åklagaren spred sig informationen om narkotikaenhetens förehavanden först på fältet mellan utredarna. Därifrån sipprade informationen vidare till förmännen och cheferna under diskussioner, seminarier och diverse möten. Så småningom visste alla om problemen med narkotikapolisens användning av informatörer, men ingen ingrep.

–  Ju högre upp man är i hierarkin, desto mer ansvar har man. Ju högre tjänsteman, desto lättare att ingripa, säger Tiesmaa.

Åklagaren kräver preliminärt att de åtalade döms till fyra månaders fängelse eller höga böter, men det slutliga straffkravet kan ännu ändra.

Den åtalades medverkan eller brist på medverkan i utredningen av sin egen andel i händelserna kan inverka på det slutliga straffkravet.

Mordprocess nästa

Polisrättegången är den fjärde rättegången som berör Jari Aarnios förehavanden som chef för Helsingfors narkotikapolis. Aarnio själv deltog inte i tisdagens session.

Aarnio utreddes för brott mot tjänsteplikt redan 2007, men den gången friades han. Då handlade det om att Centralkriminalpolisen misstänkte att narkotikapolisen skyddade sina informatörer och såg mellan fingrar på deras brottslighet.

År 2015 dömdes Aarnio i tingsrätten för tagande av muta i den så kallade Trevoc-härvan till ett år och åtta månaders fängelse. Hovrätten höjde straffet till tre år.

Åtalet som gäller flera grova narkotikabrott har behandlats klart i hovrätten och beslut i fallet väntas före sommaren.

Dessutom är Aarnio misstänkt för delaktighet i mordet av svenska Volkan Ünsal i Helsingfors 2003. Ünsal var en av Arlandarånarna i Stockholm 2002.

Polisrättegången inleddes i höstas i fjol. Slutpläderingarna pågår under de följande två veckorna. Tidpunkten för domen är tills vidare okänd.

Misstänkta polischefer:

Polisdirektör Mikko Paatero (numera pensionerad): Paatero hävdar i sitt försvar att hans jobb var administrativt och att han inte hade något med den operativa verksamheten att göra.

Polisstyrelsens chef för brottsbekämpningsenheten Robin Lardot (numera chef för Centralkriminalpolisen): Lardots försvar påminner om Paateros, han förnekar vetskap om problemen inom Helsingfors narkotikapolis.

Helsingfors polischef Jukka Riikonen (numera pensionerad): Riikonen anser att ansvaret för övervakningen av användningen av informatörer låg hos biträdande polischefen Aapio.

Helsingfors biträdande polischef Lasse Aapio (numera Helsingfors polischef): Aapio anser att Riikonen var ensam chef för Helsingfors polisinrättning och ifrågasatte hans ledarstil.

Helsingfors narkotikapolischef Jari Aarnio (dömd i tingsrätten för bland annat flera grova narkotikabrott): Aarnio hävdar att narkotikapolisen inte begick några fel när man raderade informatörsregistret, enligt honom skedde det på informatörernas begäran.

Förutom ovannämnda chefer är ytterligare tre personer åtalade i härvan.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46