Inflationen kan sänka bostädernas värde

Kriget, den stigande räntan och inflationen har kylt ner temperaturen på den tidigare så heta bostadsmarknaden under våren.

På grund av detta drar flera banker och kreditinstitut slutsatsen att det reella värdet på bostäder sjunker i år – till och med i storstäder som Åbo, Tammerfors och Helsingfors. I de stora städerna stiger det nominella priset marginellt, men inte tillräckligt för att kompensera för inflationen.

En liknande utveckling sågs senast under finanskrisen, skriver Finlands Hypoteksförening i en färsk lägesöversikt. Hypoteksföreningen förutspår att värdet på de finska bostäderna ökar i värde med 1,5 procent och 0,5 procent nästa år. Motsvarande siffror för huvudstadsregionen är 2,5 procent i år och 2 procent nästa år.

Det är klart lägre än den rådande inflationen, som låg på 5,7 procent i april.

Oscar Taimitarha, direktör för personkunder i södra Finland på Aktia, skriver under påståendet om att bostadsmarknaden svalnade efter Rysslands invasion. Den närmaste tiden efter anfallet var konsumentförtroendet lågt.

Men Taimitarha vill inte överdramatisera situationen. Även om handeln har minskat är bostadsmarknaden fortfarande snäppet mer livlig än 2019, före pandemin.

– Våren 2020 var som en våt trasa för bostadsmarknaden, handeln stoppades helt. Det betyder att det uppstod en uppdämd efterfrågan på bostäder, särskilt större sådana. Nu har vi kommit ner från de högsta nivåerna.

Taimitarha ser också att coronatrenderna till viss del börjar mattas av. Urbaniseringen står stark trots pandemin och det finns inte längre samma efterfrågan på sommarstugor eller hus med egen gård.

– Vi ser en tudelning på marknaden. Priserna står sig i Helsingfors, Åbo och Tammerfors, men på glesbygden går de neråt. Det kan vålla problem för bostadsbolag som står inför stora renoveringar. Om priset är i samma storlek som bostadens värde är risken hög att renoveringen inte blir av.

Taimitarha är enig med Hypoteksföreningen om att inflationen pressar ner realpriserna på kort och medellång sikt, även i de stora städerna. Men det finns stora skillnader mellan olika bostäder. Det finns en klar efterfrågan på vettigt planerade familjebostäder, men enrummare är det svårare med, säger Taimitarha.

– Hyresnivåerna har inte stigit mycket, och det kan innebära att avkastningsmatematiken inte ser särskilt attraktiv ut i ett läge med höga räntor. Vi ser att bostadsplacerare gör sig av med bostadstillgångar, och då utbudet ökar sjunker priserna.

Även Hypoteksföreningen drar slutsatsen att prisminskningarna framför allt drabbar ettorna. Men det behöver inte vara ett problem, enligt föreningens chefsekonom Juhana Brotherus – tvärtom.

Det motiverar han med att priset på ettor har ökat mycket snabbare än priserna på större bostäder under 2010-talet. Sedan 2008 har priset på enrummare stigit 15 procent mer än priset på större bostäder.

"Det är en välkommen utveckling. Nu blir det lättare för förstagångsköpare att hitta en bostad", säger Brotherus i pressmeddelandet.

Brotherus bedömer att bostadsmarknaden präglas av osäkerhet den närmaste tiden. Det finns flera faktorer som drar åt olika håll: å ena sidan är sysselsättningen rekordhög och lönerna på väg uppåt, å andra sidan skenar inflationen med höjda räntor som konsekvens.

"Säljarna sänker inte utgångspriset utan vidare, vilket betyder att försäljningstiderna förlängs. Mars och april var relativt svaga månader, och resten av våren ser inte ut att bli mycket bättre", säger Brotherus.