Afasikören sjunger tillbaka sitt språk

Möter du ett par som sjunger fram sitt samtal mellan butikshyllorna ska du inte stirra, utan i ditt stilla sinne applådera. De här personerna har förmodligen tagit grepp på den andras afasi med hjälp av musikterapi.

Onsdag är körkväll på Afasihuset i Kottby i Helsingfors.

Den-rät-ta-ryt-men-är-så-här, ljudar musikterapeuten Sari Laitinen och klappar stavelserna med händerna. Precis innan har hennes arbetspar, körledaren och sångläraren Essi-Reetta Särkämö spelat melodin på pianot och sjungit orden. Körmedlemmarna har sjungit med, men snubblat på rytmen.

Afasikören är ett forskningsprojekt vid avdelningen för psykologi och logopedi vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Avsikten är att studera vilka effekter körsång och melodisk intonationsterapi (MIT) i grupp har. I USA, i en engelskspråkig kontext, har man sedan 70-talet sett att kombinationen av sjunget tal och rytmträning har hjälpt personer med afasi att återerövra åtminstone delar av sitt tal. Träningen har dels gett tillbaka förmågan att producera spontant tal, dels hjälpt personerna att artikulera tydligare, hitta ord snabbare och lättare än genast efter den hjärnskada som drabbat hjärnans språkområden.

– Men ingen har ännu undersökt vad sångbaserad terapi har för effekt i grupp, säger docenten i psykologi Teppo Särkämö, som arbetar med kognitiv hjärnforskning vid enheten CBRU (Cognitive Brain Research Unit) vid Helsingfors universitet.

Fyra körer

I det här skedet, efter bara fyra övningar av 16, är det alldeles för tidigt att säga något alls om eventuella forskningsresultat när det gäller effekterna, men hoppas kan man.

– Naturligtvis hoppas vi att träningen ska förbättra det spontana talet hos deltagarna. Samtidigt undersöker vi effekter på sådant som kognition, koncentrationsförmåga, arbetsminne, sociala kontakter, livskvalitet och humör, säger Teppo Särkämö, som har följande kör på ingång i höst när den här kören sjungit klart. Projektet Laulun sanoin (Med sångens ord) sträcker sig över två år och involverar fyra patientkörer, två i år och två nästa år. Sammanlagt testar 60 personer med afasi den här terapimodellen.

Melodisk intonationsterapi (MIT) arbetar via språkets prosodi, alltså dess rytmiska och musikaliska sidor. Dels ger man talet en melodisk kontur, dels klappar man rytmen för att ge orden ett flyt.

Fakta

Afasi

Afasi är en språkstörning som drabbar en person som tidigare haft ett fungerande språk. Orsaken är skador i hjärnan på grund av till exempel hjärnblödning eller hjärninfarkt.

Den som drabbats av afasi har olika grava svårigheter att tala, förstå tal, läsa och skriva.

En person med afasi kan tala långsamt eller tvingas kämpa hårt för att få fatt i orden. Då blir talet mödosamt. I vissa fall kommer orden inte fram över huvud taget, medan den som har så kallad jargongafasi har ett språk där orden strömmar fram i en för andra innehållslös och obegriplig röra.

I början av övningen har Essi-Reetta Särkämö instruerat deltagarna att dra in luft, tänka på ljudet som ska sjungas och sedan bett alla sjunga ut: AAA. Andas ... tänka ... sjunga: OOO. Andas ... tänka ... sjunga: ÖÖÖ. Därefter har hon plockat upp Marion Rungs eurovisionslåt Tom, tom, tom från 1973 och börjat alternera med Laitinen. Laitinen har rytmiskt visat tonhöjden med handen samtidigt som hon reciterat orden i en av verserna. Skillnaden i tonhöjd är en liten ters. Efter melodiskt tal har man sjungit på riktigt till pianot.

Inför starten har alla körmedlemmar gått igenom en neuropsykologisk undersökning och fyllt i frågeblanketter. Forskarna har bland annat kartlagt hur medlemmarna förstår och uttrycker språket. Hälften av de 15 som fick plats i kören tillsammans med en stödperson har också fått hjärnaktiviteten mätt med hjälp av EEG och hela hjärnan avbildad på magnetbilder.

Hemläxor på läsplatta

Melodisk intonationsterapi kräver ett långvarigt och segt engagemang av den som börjar kämpa med att förbättra sin talförmåga efter till exempel en hjärnblödning.

– Det gäller vilka metoder man än använder vid afasi, påpekar Teppo Särkämö.

Musikterapeuten Sari Laitinen startar en dialog med kören genom att recitera sitt ärende på två olika tonhöjder. Bild: Cata Portin

Förutom körövningarna på en och en halv timme önskar forskarna att deltagarna ägnar musikträningen en extra halvtimme minst tre gånger per vecka. En del av rehabiliteringen sker alltså hemma på egen hand med hjälp av en läsplatta, som laddats med en mjukvara för sångträning – en mjukvara som utvecklats i samarbete med det inhemska företaget Outloud. Läsplattan öppnas och kalibreras med hjälp av ett rop, som användaren ska stöta ut. Sedan kan körmedlemmen öva sång genom att läsa text, följa med en sjungande mun eller bara genom att lyssna. Datorn registrerar de ljud användaren får till.

Inträdeskraven till den här kören har varit av annat slag än till de flesta andra körer. Svårigheter att uttrycka sig i tal har inte varit ett hinder för att få komma med, tvärtom, men något slag av ljud måste deltagarna kunna producera. Personer vars afasi uttrycker sig som stumhet finns alltså inte i gruppen. Tidigare körerfarenhet var inget krav alls för att delta.

Samtal med melodi

Mitt under övningen övergår sången i samtalsträning – via intonationsövningar. Medan Laitinens hand sågar på två olika höjder i luften och körmedlemmarna ser bilder på skärm sätter man i gång ett samtal. Laitinen sjunger på sina två toner: "Vad-kö-per-du-i-dag?" Tystnad. "Gur-ka-el-ler-ap-el-sin?" Då kommer svaret med tunn, men hörbar melodi: "Äpp-len."

I främsta ledet sitter Kaarina Sirén, 53. Hon lever med sviterna av en hjärnblödning för sju år sedan och kommer till kören från Nurmijärvi tillsammans med sin svägerska Kati Mertsalmi. Kören ger henne annorlunda träning än den talterapi hon vanligen får.

– Vi sjunger mycket hemma, men den här kursen är pricken över I, säger Mertsalmi.

– Hyvä juttu! Bra grej! säger Sirén. Med svägerskan sjunger hon ofta vaggvisan Isidors visa, men nu är det Leevi and the Leavings låt Elämänmeno som gäller.

Kören klämmer i om uppförbackar och nedförbackar, om hur de aldrig mer ska lyfta pilsnerflaskan till läpparna. Hej!

Erfarenhet gav terapimetod

Personal på äldreboenden över hela världen har i tiotals år bevittnat hur olika personer som slutat prata eller fått problem med att uttrycka sig plötsligt kunnat sjunga klart och tydligt. Vanliga samtal har varit svåra att föra, men sjungna ord har runnit fram. Det var de här vardagserfarenheterna som skapade ett forskningsintresse för de fysiologiska mekanismerna bakom fenomenet. Om sången en gång kunde ta fram språket igen och ge ett kommunikationssätt så ville man försöka utnyttja musiken som terapeutisk metod.

Inför det finska forskningsprojektet åkte Teppo Särkämö, Essi-Reetta Särkämö och Sari Laitinen till Beth Israel Deaconess Medical Center, som verkar i samband med Harvard Medical School i Boston. Där följde de bland annat med hur den amerikanska terapeuten och forskaren Andrea Norton arbetade med sina patienter.

– Det var helt överväldigande att se hur hon använde gester och intonation, hur hon lärde paren som kommit till henne att prata om vardagliga saker genom sång, säger Essi-Reetta Särkämö.

Den forskning forskaren Gottfried Schlaug och Norton gjort i Boston visar att de lämpligaste kandidaterna för MIT-träning är personer vars skada sitter i den vänstra delen av hjärnan.

– Ja, när de områden i vänster hjärnhalva som styr det normala talet skadats svårt kan man via sången försöka aktivera latenta språkområden på höger sida eftersom sång är en bilateral hjärnaktivitet, säger Teppo Särkämö.

Nya och äldre låtar

De som verkar ha mest nytta av MIT-terapin är personer med ickeflytande afasi och alltså betydande svårigheter med att få ut ord eller svårigheter med att upprepa ord. Det verkar också som om förmågan att få ut ord med hjälp av bekanta melodier, hyfsat välbehållen förståelse av talat språk, stark motivation, en känslomässig stabilitet och förmåga att behålla uppmärksamheten hjälper personer att dra nytta av terapin.

Essi-Reetta Särkämö instruerar körmedlemmarna att andas djupt och tänka koncentrerat på ljudet som ska ut. Bild: Cata Portin

I den finska afasikören arbetar man både med bekanta och nyskrivna sånger.

Bland dem som kämpar finns Kauko Pokela. En hjärninfarkt tog med sig hela hans talförmåga för ett och ett halvt år sedan.

– Men jag fick leva och min talterapeut skickade hit mig, uttalar han noggrant.

Efter att kördeltagarna och ledarna lärt känna varandra allt bättre har utrymmet för att ställa krav vuxit. Laitinen har börjat kräva ljud av körmedlemmarna också utanför själva sångövningarna. Hon går inte längre med på att man sträcker fram telefonen efter övningen så att hon kan beställa en taxi åt en. Hon kräver sång. För att något ska ske behövs åtminstone ett försök, helst en lite snutt melodi: "Be-ställ-ta-xi!"

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08