Olli Rehn tror inte på bestående inflation

På grund av konsumtionstoppen och de ökande företagsinvesteringarna har Finlands ekonomi repat sig snabbt efter fjolårets djupa recession. Men redan nästa år sjunker tillväxttakten – och då mattas också inflationen av, tror Finlands Banks generaldirektör Olli Rehn.

Olli Rehn står för samma linje som Europeiska centralbanken: Inflationen är tillfällig och mattas av nästa år.
Den finska ekonomin har vuxit stadigt i år efter fjolårets bottensiffra, enligt Finlands Bank. På fredagen presenterade generaldirektör Olli Rehn den senaste rapporten om utsikterna för landets ekonomi.
Enligt prognosen växer bnp med 3,7 procent i år och med 2,6 procent 2022. Men detta förutsätter att osäkerhetsfaktorer som omikron, den stigande inflationen eller de globala logistikproblemen inte sätter käppar i hjulen.
Just inflationen har skenat under hösten och låg i november på 4,9 procent inom euroområdet. I Finland var den något lägre, 3,7 procent.
Utvecklingen delar världens bankirer i två läger. Å ena sidan har man "duvorna", som ser inflationen som övergående och opponerar sig mot överilade åtgärder, å andra sidan "hökarna", som ser inflationen som ett beständigt fenomen som centralbankerna måste bekämpa aktivt.
Finlands Bank och dess generaldirektör Olli Rehn ger uttryck för den förstnämnda tankefåran. Han menar att inflationen kommer att falla tillbaka i samband med att energipriset slutar öka och logistikstörningarna lättar.
– Jag förstår att var och en av oss känner av inflationen i sin vardag. Men de faktorer som i år har bidragit till uppgången av inflationen leder inte till en långvarigare inflationsökning, säger Rehn då rapporten presenteras på fredagen.
Han visar upp en graf där inflationen brutits ned i mindre beståndsdelar. Merparten av ökningen beror på stigande energipriser, som till sin natur är volatila och väntas falla tillbaka då tillväxten dämpas.
Inflationen är dock stigande även om man räknar bort de energin. Men Rehn står fast vid att de andra priserna också kommer att stabiliseras nästa år.
– För att vi ska se en beständig, negativ inflationsspiral måste lönerna börja stiga, vilket de inte gör.

Inga räntehöjningar

I USA sade centralbankschefen Jerome Powell tidigare i höst att det är dags att skrota begreppet övergående då man talar om inflationen.
Centralbanken The Fed meddelade dessutom i onsdags att styrräntan, som i slutändan påverkar vanliga låntagare, kommer att höjas nästa år. Euroområdets centralbank ECB:s besked från i torsdags är att räntan sannolikt förblir oförändrad genom hela år 2022.
Rehn påpekar att det finns viktiga skillnader mellan USA:s och Europas ekonomier.
– Den amerikanska ekonomin växer mycket snabbt, och inflationen är högre. Dessutom är sysselsättningen hög, vilket skapar löneinflation med fem procent i snitt. Något sådant har vi inte Europa.

Arbetslösheten större än före pandemin

Den nuvarande goda tillväxten väntas inte heller vara särskilt länge. Redan 2024 förutspår Finlands Bank en tillväxt på bara 1,3 procent.
De välbekanta sysselsättningsproblemen, som diskuterats under lång tid, återkommer då den snabbaste tillväxtperioden är över, menar prognoschef Meri Obstbaum.
Det förklaras med att det finns ett matchningsproblem mellan företagen och arbetskraften – arbetsgivarna hittar inte rätt personer och vice versa.
– Arbetslösheten är alltjämt större än före coronakrisen och för många är det redan fråga om utdragen arbetslöshet. Om matchningsproblemen ökar spelar det ingen roll att vi får fler lediga tjänster, säger Obstbaum.
På lång sikt är prognosen blek. Basscenariot är att Finlands bnp växer med 1,2 procent i snitt fram till 2040, då takten minskar till en halv procent. Det värsta scenariot skulle innebära att ekonomin krymper från och med 2040-talet.
Flera av orsakerna är bekanta: befolkningen åldras och arbetskraften blir inte mera produktiv. Dessutom syns tecken på att finländarnas genomsnittliga utbildningsnivå har börjat sjunka.
Förr var det i regel så att varje generation var bättre utbildad än sina föräldrars.
– Tillväxtpotentialen för Finlands ekonomi kan höjas genom att investera i utbildning och förbättra förutsättningarna för att anställa globalt. Viktigt är också att stärka incitamenten till arbete, säger Olli Rehn.
ANDRA LÄSER