1,3 miljoner finländares rörelsefrihet kan begränsas – SFP, Gröna och Vänsterförbundet godkänner regeringens förslag

Ett högt principiellt pris för en rätt minimal effekt – är det värt att betala? SFP, De gröna och Vänsterförbundet tvekade på onsdagen kring de nya planerade utereglerna i covid-19-pandemin, men stannade för att godta förslaget.

SFP med Partiordförande Anna-Maja Henrikssongodkände regeringens förslag sent på onsdagskvällen. Riksdagsledamot Anders Adlercreutz säger att Institutet för hälsa och välfärds argument vägde tyngt. Bilden är från en av förhandlingsdagarna tidigare i veckan.
Peter Buchert
Sylvia Bjon
Jan-Erik Andelin
25.03.2021 06:24 UPPDATERAD 25.03.2021 06:55
Förbjudet att röra sig utanför sin hemkommun och till och med utanför sin egen gårdsplan kan bli en verklighet för närmare 1,3 miljoner finländare som bor i de just nu hårdast coronadrabbade städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Åbo.
Den nya gårds- och kommunregeln är stommen i ett lagförslag i coronapandemin som flera riksdagsgrupper på onsdagskvällen tog ställning till. Öppnast tveksamma var regeringsfrontens rödgrönt liberala trio SFP, De gröna och Vänsterförbundet.
Läs också: Alla regeringspartier godkänner nu att rörelsefriheten begränsas
Undantagen i lagförslaget om när man kan lämna sin egen fastighet eller sin egen kommun uppfattades ändå som "otaliga". Till priset av att inskränka djupt i medborgerliga rättigheter skulle man närmast bara uppnå att "hemmafester stoppas, att folk inte hänger i köpgallerior och att vissa specialbutiker stängs", säger en källa till HBL.
I lagen talar man inte om utegångsförbud, utan om "tillfälligt begränsad rörelsefrihet och minskade närkontakter". Den akut stiftade lagen kommer att kunna försättas i kraft för högst tre veckor i sträck och föreslås vara möjlig att tillämpa högst till den 14 maj.

Det här begränsar lagen

Med de många undantagen från gårds- och kommunregeln skulle det här gälla på de orter där lagen sätts i kraft genom en förordning:
• Det ska fortsatt vara tillåtet för alla att vistas utomhus alla tider på dygnet, men då i sällskap av högst två andra personer och med två meters distans.
• Det ska fortsatt vara tillåtet för alla att röra sig ute för att gå till jobbet, skolan eller studierna (inklusive studentskrivningar och inträdesprov), till mataffären, till apoteket, posten, banken, läkaren, hälsovården eller socialvården, och för att uträtta ärenden hos myndigheter. Likaså ska det vara tillåtet att röra sig utomhus för att kunna sköta förtroendeuppdrag och för att göra sin värnplikt.
• Barn under 14 år ska få leka och umgås fritt med kompisar.
• Kyrkor och religiösa samfund ska omfattas av begränsningarna med undantag för besök till kyrkan för själavård.
• Det ska fortsatt vara tillåtet att röra sig utomhus för att ta hand om en närstående, vid dödsfara, dödsfall eller jordfästning, eller för att nyttja sin rätt att träffa sitt barn.
• Det ska också vara tillåtet att röra sig utomhus för sköta om sin bostad, fastighet eller ett fordon man själv äger, att tanka bilen och för att rasta sällskapsdjur eller sköta husdjur.
• Det ska vara tillåtet att åka till stugan och att resa utomlands samt återvända hem.
• Det ska bli obligatoriskt från 14 års ålder att bära munskydd inomhus i offentliga lokaler och i kollektivtrafiken. Här undantas de som inte kan bära munskydd av medicinska skäl.

Ingen mask – 40 euros böter

Polisen skulle övervaka att den föreslagna lagen följs. För den som bryter mot begränsningarna att röra sig införs ett nytt bötesstraff. För den som trotsar reglerna om att bära munskydd blir det en ordningsbot om 40 euro.
Lagen kommer sannolikt inte att hinna genom riksdagsmaskineriet och hinner därmed troligen inte träda i kraft före påsk. Lagen kommer inte heller att gälla på Åland.
Det var också på onsdagskvällen fortfarande oklart vilka kriterier ifråga om smittnivå och andel besatta intensivvårdsplatser som ska gälla för att den nya lagen ska sättas i kraft.

Vädjan vägde tungt

Vid 21.30-tiden på onsdagskvällen hade Vänsterförbundet och De gröna godkänt regeringens förslag, medan SFP:s beslut drog ut framåt kvällen. Klockan 22.10 meddelade SFP i ett pressmeddelande att de även godtagit regeringens förslag.
SFP:s gruppordförande Anders Adlercreutz ansåg under onsdagskvällen att Institutet för hälsa och välfärd hade tunga argument för nya utomhusregler för den närmaste tiden i covid-19-pandemin.
– Men begränsningarna är en principiellt stor fråga. För de flesta skulle de ändå inte ha någon betydelse i vardagen och då kan man fråga vilken effekt det har, säger Adlercreutz och tillägger att svaret på detta från myndigheterna ändå var entydigt, särskilt från Institutet för hälsa och välfärd.
– Deras åsikt väger tungt, det ska mycket till för att man frångår den, säger Adlercreutz.
De grönas gruppordförande Emma Kari (Gröna) sade före sitt partis möte på onsdagen att en så här tung begränsning i rörelsefriheten inte är något man lättvindigt klubbar igenom.
– Det ska finnas vattentäta motiveringar till varför det är nödvändigt. Men De gröna tar experternas oro på allvar. Vi har också tidigare visat att vi kan fatta rätt beslut i rätt tid, och nu är frågan just detta – när rätt tid är, säger Kari.

Ändra vaccineringsordningen?

SFP och De gröna har också hakat på diskussioner om att vaccineringsordningen skulle ändras så att hårt smittade områden skulle omprioriteras. Det har också den nationella vaccinexpertgruppen Krar rekommenderat.
Kopplingen till rörelsefriheten är att man via vaccineringsordningen skulle enligt en regeringskälla vara att kunna se till att begränsningarna varar en så kort tid som möjligt.
Artikeln är rättad 25.3. 00.15, tillagt resten av Adlercreutz citat.

ANDRA LÄSER