Ledare: Hej Hettan – trevligt att du kom på besök men osäker på om du ska stanna

Gör hettan dig irriterad? Snäser du av dina närmaste mer än vanligt? Och hur är det med din tankeförmåga – mer trögtänkt än normalt?

Brandmän kämpar förgäves mot bränder i norra Spanien. 20 000 hektar land förstördes på den här platsen efter en värmebölja med temperaturer på över 40 grader.
Lugn, du är inte ensam. Det är hettan som gör det. Hettan gör oss både korkade och arga, skriver vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren i Svenska Dagbladet. Rosengren har skrivit en bok som heter just “Hettan” och handlar om vad som händer med oss människor när det blir så varmt som det är nu.
“Höga temperaturer har en negativ påverkan på vårt psyke. Flera studier har visat att extrem värme gör oss både korkade och arga. Forskaren Mare Löhmus Sundström, som jag intervjuade för min bok om värme uttryckte det som att vi alla börjar bete oss som tuppiga tonårskillar så fort temperaturen överstiger det spann som vi anser är behagligt”, skriver Rosengren.
Eftersom vi nordbor inte är vana vid temperaturer på över 30 grader många dagar i sträck, för att inte tala om veckor i sträck, tar det tid för kroppen att anpassa sig. Hur snabbt det går beror på din kropps förmåga att värmereglera och den förmågan påverkas i sin tur av mängden svettkörtlar. Är du ett barn, en äldre person eller en sjuk person har du färre aktiva körtlar till din hjälp än en fullt frisk 30-åring.
Hettan är alltså inget att leka med utan kan vara direkt livsfarlig för en del människor. HBL skrev tidigare i veckan att det gäller att ha koll på både sitt eget mående men också anhörigas och då särskilt de som bor ensamma.
“Det kan vara svårt att själv lägga märke till symtom på värmesjukdomar”, sade ledande forskare Timo Lanki vid Institutet för hälsa och välfärd THL till HBL.
I snitt lär det ta två veckor för oss ovana nordbor att anpassa oss till temperaturer på över 30 grader. Och för all del, det finns ingen anledning för er som behärskar konsten att njuta av värmen och fukten att inte göra det. För om vi ska tro forskarna är hettan här för att stanna. Ja, inte för evigt från och med nu - meteorologerna förutspår regn som kyler ner redan nästa vecka - men hettan som fenomen är här för att stanna också på våra breddgrader.
Eller för att citera FN-chefen António Guterres som anser att “vi är på väg mot en värld som det inte går att leva i”:
“Stora städer under vatten, värmeböljor som saknar motstycke, fruktansvärda stormar, utbredd vattenbrist, utrotningen av en miljon arter av växter och djur”, räknade han upp i samband med att FN:s klimatpanel publicerade sin senaste rapport.
Klimatrapporten bygger på tusentals vetenskapliga studier och Guterres riktar sig till alla klimatskeptiker när han säger: “Det är inte fiktion utan vetenskap”.
Han pekar ut energipolitiken som den stora boven och riktar sig särskilt till maktmänniskor som flyr sitt ansvar. Det finns saker vi kan göra för att hejda utvecklingen men vi väljer ändå att fortsätta på vägen mot klimatkatastrof, menar han.
“Vissa regeringar och affärsledare säger en sak men gör en annan. De ljuger helt enkelt”, anser Guterres.
Så skål och tjohej för oss i hängmattan! Det är inte meningen att förstöra njutningen för er som lyckas njuta av hettan – den är här och då är det lika bra att göra det bästa av den – men vi kan inte vara så hedonistiskt naiva att vi inte tar till oss budskapet från forskare klokare än vi när det gäller klimatet.
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och han säger till nyhetsbyrån TT att det finns väldigt många åtgärder inom olika sektorer som kan genomföras genast eller åtminstone de närmaste åren.
“Många av åtgärderna är inte dyra heller, från ett par hundralappar per ton koldioxidekvivalenter till tusen. Och det är innan nyttor i form av undvikna skador, minskade anpassningskostnader och synergier med hållbar utveckling har räknats in”, säger han.
Ändå hänger utvecklingen efter.
Det är alltså fråga om en viljeakt.
Mycket tyder på att hettan är här för att stanna. Isabella Rosengren skriver att värmeböljorna i Europa, Mellanöstern och Asien inte är en varning utan en början.

De är här nu.
Så vad gör vi?

ANDRA LÄSER