Krigsvideor finns i barnens telefoner genom Tiktok

Kriget i Ukraina är starkt närvarande i många barns och ungas liv genom appar som Tiktok. Videorna kan vara råa och också ge falsk information. Samtidigt har många vuxna dålig koll på sociala medie-plattformen.

Videotjänsten Tiktok finns som app i många barns telefoner, och också hos dem som är yngre än 13 år som åldersgränsen lyder. Algoritmerna lyfter upp en hel del våldsamt material från kriget i Ukraina i flödet.
Videotjänsten Tiktok har slagit igenom stort bland barn och unga. Det är danssnuttar, musikstycken, söta djur, pyssel – men också mycket annat, vilket har blivit tydligt under den ryska invasionen av Ukraina.
Videor visar bombningar, människor som flyr och krigshandlingar. Det finns propaganda och pratiga influerare som medvetet eller omedvetet sprider falsk information.
Riikka Kaukinen är expert på mediefostran och kommunikation vid Sällskapet för mediefostran. Typiskt för Tiktok är enligt henne att användarna är unga. Även om åldersgränsen är 13 år är många yngre än så.
Riikka Kaukinen.
Däremot är plattformen inte särskilt populär bland äldre, vilket gör att de inte känner till innehållet eller hur appen fungerar. Och just Tiktoks logik är det som gör att krigsmaterialet sprids till så många, även oönskat.
Man kan välja ämnen som man är intresserad av att följa, men dessutom dyker populära videosnuttar fort upp i ens flöde, under "för dig". För tillfället är de ofta Ukrainarelaterade. De här videorna fortsätter algoritmerna sedan att mata fram.
– Det behöver inte ens vara äkta bilder från Ukraina, men likväl kan de vara väldigt upprörande för barn och unga, säger Riikka Kaukinen.
Typiskt är också att tempot är högt, vilket gör det extra svårt att hinna reagera och välja bort sådant som man inte vill se.

Begränsa eller pausa?

Borde man förbjuda barn och unga att använda Tiktok i synnerhet i ett läge som detta? Den frågan har enligt Riikka Kaukinen inte ett entydigt svar.
Hon säger att totalförbud av sociala medie-plattformar kan vara kontraproduktiva. De kan i stället öka intresset och leda till att barn tittar på tjänsterna på kompisars telefoner, eller göra att de inte vågar berätta för sina föräldrar om de har sett något skrämmande.
Nu är situationen ändå lite annorlunda.
– Det kan vara en riktigt bra idé för alla att begränsa hur mycket man tar del av olika medier, och man kan diskutera med barnet om det kunde vara bra med en paus helt och hållet. För även om flödet på Tiktok är väldigt snabbt vet vi att bilderna fastnar i minnet – och materialet är verkligen rått.
Kaukinen betonar ändå att det också finns bra sidor med Tiktok, och att det överlag är viktigt för vuxna att förstå att sociala medier är en del av barns och ungas normala värld.
En del butiker har valt att inte visa kvällstidningarnas löpsedlar i affärerna under krisen. Avsikten är att skydda barnen, och Riikka Kaukinen säger att tanken är god. Det kan ändå tyckas vara lite avigt att barn förhindras att se bilder som en redaktion har valt ut, samtidigt som de har tillgång till oredigerat och okuraterat material på sociala medier.
Man ska alltså enligt henne inte tro att man genom att enbart täcka in löpsedlar skyddar barn från krigsinnehåll.
Barn har också rätt till information säger hon, men då är det viktigt att de har vuxna att luta sig mot, och mycket är beroende av i vilken ålder barnen är.

Anvisningar till skolorna

Utbildningsstyrelsen har publicerat anvisningar om hur man i skolorna och inom småbarnspedagogiken kan behandla Ukrainakriget med barn och unga. I dem lyfts också sociala medier fram.
Kristiina Laitinen, som är utbildningsråd vid Utbildningsstyrelsen och psykolog till utbildningen, är en av dem som skrivit anvisningarna.
– Det är viktigt att både skolorna och hemmen är medvetna om att barn och unga delar och ser innehåll i sociala medier som är utom räckhåll för de vuxna, säger Laitinen.
Hon anser att det kan vara aktuellt att begränsa tillgången till exempelvis Tiktok.
– Det är inte bra att barn utsätts för sådant material som de inte kan hantera.
Hur ska då vuxna kunna ha kontroll över barnens användning av sociala medier? Enligt Laitinen gäller samma grundregler som också tidigare: Ha koll på var barnen rör sig på sociala medier och för en diskussion med dem om det.
Inom ramen för bland annat mediefostran kan medieanvändning och källkritik tas upp i skolorna.

Ta tid för diskussion

Grundtanken i Utbildningsstyrelsens anvisningar vad gäller skolorna och invasionen av Ukraina är att barn och unga ska skyddas från ett överflöd av krigsnyheter – samtidigt som personalen ska vara lyhörd för barnens oro och frågor.
– Det är viktigt att de får svar på frågor som ifall jag eller folk nära mig är trygga. Större barn kan fråga hur det här påverkar säkerhetsläget i Finland eller om Finland kommer att hamna i krig, säger Kristiina Laitinen.
Förutom att med sina svar inge trygghet, anser hon att det är viktigt att de vuxna också rättar till eventuella missförstånd, som bland annat kan sprida sig i sociala medier.
Rekommendationen är att skolorna nu följer särskilt noga hur eleverna mår. Vuxna ska också reagera på hur diskussionen går i områden där det bor många personer med ukrainsk eller rysk bakgrund. De kan känna sig utsatta, och rapporter om mobbning har förekommit.
Enligt Laitinen gäller det att i skolorna ta sig tid för samtalen om det behövs sådana. Men det handlar om en balansgång, för vuxna ska heller inte pracka på barnen information utan utgå från barnens behov och beakta deras ålder. Småbarn ska helst skyddas helt menar Laitinen.
– Jag ser att skolan i en situation som den här står för en trygg vardag som också är enande och helande.

ANDRA LÄSER