Världsberömd människorättsexpert flaggar för internationellt avtal om företagsansvar och rättigheter för framtida generationer

Få har en lika övergripande förståelse för de människorättsbrott som stater och företag gör sig skyldiga till världen över som Manfred Nowak. Han är en av världens mest uppskattade folkrättsexperter och på fredag promoverades han till hedersdoktor vid Åbo Akademi. – Vi lever i svåra tider, men mänskliga rättigheter har alltid utvecklats ur katastrofer, säger han.

På plats i Åbo är människorättsjuristen och -experten Manfred Nowak som blir promoverad till hedersdoktor vid Åbo Akademi. Nowak är professor i mänskliga rättigheter vid Wiens universitet och generalsekreterare för Global Campus of Human Rights i Venedig.
Man kan inte göra annat än ha öronen på helspänn då österrikiske Manfred Nowak berättar om sina erfarenheter. Under många års tid har han som oberoende expert rapporterat till FN från platser där grymma människorättsbrott begåtts och hjälpt människor att få upprättelse.
Vi träffas i en av de gamla akademibyggnaderna i Åbo där Nowak undervisade på 90-talet. Utanför spirar våren och på fredag ska Nowak promoveras till hedersdoktor vid Åbo Akademi.
– Jag är extremt hedrad över att vara här och få den här utmärkelsen, säger en strålande glad Nowak som för tillfället är professor i mänskliga rättigheter vid Wiens universitet och generalsekreterare för Global Campus of Human Rights i Venedig.
Nowak har arbetat med mänskliga rättigheter i otaliga sammanhang. Han har bland annat varit FN–specialrapportör för tortyr och var involverad i upprättelsearbetet efter kriget i Jugoslavien. Ett annat tema som Nowak arbetat mycket med under årens lopp och fortfarande förblir lika aktuellt är människorättskränkningar som företag gör sig skyldiga till i sina långa produktionskedjor. Under de senaste veckorna har ämnet också figurerat mycket i finländska medier då regeringen i Finland beslöt att inte gå vidare med den planerade lagen om företagsansvar eftersom man inväntar en liknande lag från EU-kommissionen.
– Jag är optimist. Det måste man vara om man arbetar med mänskliga rättigheter, säger Manfred Nowak.
– Jag har nyss återvänt från Taiwan där vi utvärderade människorättssituationen i hela landet. Värst är situationen på fiskefartygen där det bara arbetar personer som är "illegala" invandrare.
Han förklarar hur barnarbetskraft används av gruvbolag i Bolivia, i Katangaregionen i Kongo och i Papua Nya Guinea. Hur de som arbetar inom byggnadsindustrin i Qatar och Arabemiraten ofta lever i slavlika förhållanden.
– Slavlika arbetsförhållanden, tvångsarbete och barnarbetskraft förekommer främst i de stora industrierna som utvinner naturresurser, säger Nowak.
Inom bland annat gruvindustrin, olje- och gasindustrin, textilindustrin och fiskeindustrin är det vanligt att kvinnor, barn och migranter utnyttjas som arbetskraft.
– Problemen berör också hela McDonald's-industrin: Amazonas regnskog skövlas ner för boskapsmark och verksamheten där utförs med tvångsarbete. Ofta hämtas arbetarna till regnskogsområden genom att locka dit dem med löfte om ett bra jobb. Då människorna sedan anländer säger arbetsgivaren att de redan investerat så mycket i personen att hen nu måste arbeta tills det är återbetalt. De har läger där arbetstagarna tvingas stanna ofta utan möjlighet att återvända hem.

Manfred Nowak

Född 1950.
Bor i Österrike och Italien.
Arbetar som professor i mänskliga rättigheter vid Wiens universitet och generalsekreterare för Global Campus of Human Rights i Venedig samt som oberoende expert för FN:s utredning om frihetsberövade barn.
Har bland annat varit FN-specialrapportör för Tortyr (2004-2010), FN-specialrapportör för påtvingade försvinnanden (1993 -2006), viceordförande för The European Union Agency for Fundamental Rights (2012-2017), domare i författningsdomstolen i Bosnien och Hercegovina i Sarajevo (1996-2003).

Bindande internationellt avtal behövs

Han menar att många företag och stater i allt högre grad arbetar för att mänskliga rättigheter ska respekteras i leverans- och produktionskedjor. Han har själv också rådgivit flera företag som vill se över sin verksamhet för att försäkra sig om att arbetstagarnas rättigheter tryggas.
Problemet är ändå att det inte finns någon lagstiftning som tvingar företag till att övervaka produktionen i andra länder. Allt sker på frivillig basis.
– Men jag är fortfarande övertygad om att om vi vill få hela företagssektorn att handla ansvarsfullt så behöver vi ett juridiskt bindande internationellt avtal.
Ett utkast till ett internationellt avtal om företagens ansvar utarbetades faktiskt redan 1990, men då var tiden inte mogen, enligt Nowak. Istället enades länderna då om FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (UNGP) år 2011, som inte är juridiskt bindande.
I Finland och i EU finns fortsättningsvis ingen lagstiftning som förbjuder försäljning av produkter tillverkade av företag som använder sig av barnarbetskraft, tvångsarbete eller på andra sätt kränker mänskliga rättigheter i produktionskedjan.
– Vi är alla involverade. Därför är det så viktigt att vi gör något åt saken, säger Nowak.
Inom EU och Finland har man ändå fått upp ögonen för företagsansvar under de senaste åren. EU-kommissionen förbereder för tillfället ny lagstiftning om företagsansvar men när den nya lagen är färdig är oklart.
Bland de europeiska länderna är det bara Tyskland och Frankrike som stiftat egna nationella lagar om företagsansvar.
– EU har nu börjat göra något åt saken vilket är bra, men jag är rädd för att slutresultatet kommer att bli urvattnat. Den stora frågan är vilka företag som ska omfattas av lagen, kommer det bara att vara stora företag? I princip borde alla företag omfattas av skyldigheten att respektera mänskliga rättigheter, på samma sätt som då det gäller miljömässiga skyldigheter.
– Min erfarenhet är att företag har kommit mycket längre med miljökonsekvensbedömingar i sin verksamhet medan få gör en konsekvensbedömning om de mänskliga rättigheterna vilket är lika viktigt.
– Men allt kostar förstås pengar och att trygga mänskliga rättigheter är inte gratis. Vid ekonomiska kriser är socialt företagsansvar ofta det första man lämnar bort för att spara pengar.
I onsdags slog en domstol i Frankrike fast att det franska cementföretaget Lafarge har begått brott mot mänskligheten eftersom företaget finansierat terroristgruppen ISIS i Syrien. Fallet är historiskt och en ljusglimt med tanke på att ställa företag till svars för deras verksamhet, anser Nowak.
– Det är första gången någonsin ett företag hålls straffrättsligt ansvarig. Tidigare har det bara varit individer som hållits skyldiga men nu slog man fast att ett företag också kan hållas straffrättsligt ansvarig.

Momentum för förändring mot det bättre

– Vi lever i mycket svåra tider, med alla hot mot demokratin och mänskliga rättigheter. Den största frågan är naturligtvis klimatet och förlusten av biologisk mångfald.
Enligt Nowak krävs ett förändrat tankesätt beträffande hur vi ser på naturen och andra levande varelser i all form av verksamhet för att tackla dagens utmaningar.
– Vi som arbetar med mänskliga rättigheter talar alltid om att rättigheter är något som bara gäller människor, utifrån människans värde. Men vi borde börja se bortom det människocentrerade synsättet och tala om rättigheter för naturen, djur och framtida generationer. Vi måste ta hand om planeten så att kommande generationer kan leva här.
Enligt Nowak är en lösning också att se till att barn får delta i all form av beslutsfattande som berör deras liv.
Människorättskränkningar är på många sätt ett mycket tungt och hemskt ämne att diskutera. Under vår diskussion har tonen varit allvarlig men Nowak påminner samtidigt om att det finns hopp och att han, också efter alla dessa år, förblir en optimist.
– Det är viktigt att minnas att mänskliga rättigheter alltid har utvecklats i samband med katastrofer. Det var efter förintelsen som stater ansåg att det fanns ett behov att grunda hela det rättsliga ramverket för mänskliga rättigheter. Kriget i Jugoslavien var det som gjorde att internationella brottmålsdomstolen grundades. Mänskliga rättigheter har alltid skapats som en reaktion på stora kriser. Jag hoppas att vi kan vakna i tid för att tackla de enorma utmaningarna som präglar 2000-talet, säger han.
– Jag är fortfarande övertygad om människors förnuft och att vi till slut kommer att hitta ett sätt att lösa de här problemen tillsammans.

ANDRA LÄSER