HBL utlyser tävlingen Svenskfinlands roligaste ortnamn – Hevonkack, Köukring och Bisaballen finns med som förslag

När HBL rapporterade om vinnarna i den svenska Språktidningens tävling om Sveriges roligaste och vackraste ortnamn hörde läsare av sig med förslag på roliga ortnamn i Svenskfinland. HBL efterlyser nu fler förslag.

Maria Vidberg berättar att det finns två olika kategorier av ortnamn. "Hävdvunna ortnamn" är till exempel namn på öar, uddar och holmar. De har ofta uppstått spontant i språkbruket. Och "planerade ortnamn", som är till exempel gatunamn. I HBL:s tävling räknas namn ur båda kategorierna.
Jonas Forsbacka
18.02.2022 07:56 UPPDATERAD 22.02.2022 10:27
Tidigare i veckan blev fjället Snålkuk i Jokkmokks län utsett till Sveriges roligaste ortnamn, och orten Morgongåva till Sveriges vackraste. Svenska Yles språkpodd Näst sista ordet utsåg Tålamods i Vörå till Svenskfinlands vackraste ortnamn i februari i fjol. Så det vi alla väl fortfarande undrar är vilket det roligaste namnet på en ort eller plats i Svenskfinland är?
HBL utlyser därför nu en tävling för att få svar på frågan. Mejla ditt förslag till nyheter@hbl.fi. Måndagen den 28 februari väljer vi på HBL ut de tio roligaste förslagen som går till en öppen omröstning för alla läsare att slutligen välja mellan. Namn på öar, kullar och träsk räknas också i tävlingen.

Några av HBL–läsarnas förslag i tävlingen

Byarna Daglösa i Saltvik och Mångstäkta i Sund.
Yttre och Inre Pungö i Lemland.
Skäret Hela världen i Ingå.
Evitskog i Kyrkslätt.
Kråkrumpan, finns både i Nykarleby och i Pedersöre.
Ön Kåtholm i Vårdö.
Öarna Musblötan, Bisaballen och Käringskrevan öster om Klovharun i Borgå ytterskärgård.
Drombom i närheten av Lovisa.
Ön Hevonkack i Pargas.
Ön Snusburken och Käringen, Horsholma, Kattrumpudden, Fåfängskär i Föglö.
Horsbäck i Ekenäs.
Köukring i Nykarleby.
Porsskär i Brändö.
Kåtnäs i Närpes.
Rävaskuron och Kattrumpan i Kronoby.
Ön Smörasken utanför Nordsjö i Helsingfors.
Kaffelandet i Sjundeå.

Så väljs ortnamnen

Det finns flera mer eller mindre logiska metoder och tänkesätt som använts när man gett namn åt orter och platser i historien. Många platser har till exempel fått sitt namn utifrån formlikhet: halvön Kattrumpudden i Raseborg kan till exempel tänkas ha fått sitt namn eftersom udden är lång och smal som en svans. Någon kan också ha tyckt att ön Hästryggen i Korsnäs liknar en hästrygg och därför börjat kalla den det.
Det finns samtidigt massor av namn som Fårö, Hästholmen och Kalvgrund runtom i Finland där valet av namn snarare helt enkelt härstammar från att betande djur har funnits på platserna, berättar Maria Vidberg, namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken.
– Ett ortnamn kan också spegla en händelse, till exempel Hästsimmangropen berättar om en verksamhet vid platsen, säger Vidberg.
En HBL–läsare skickade in förslaget Skituholmen mitt på Kyrkfjärden i Ingå och tänker högt i mejlet att: "Den kanske har fått sitt namn för att folk som kom in från skärgården till Kyrkbyn utförde vissa nödvändiga behov just där strax innan de anlände till byn?"

"Kåt"-namn

Att försöka göra sig lustig när man börjat kalla en plats ett visst namn har också varit en metod, konstaterar Vidberg. Till exempel förslaget Snusburken som skickats till HBL kan tänkas vara ett humoristiskt namn på en plats med rund form på kartan.
Maria Vidberg svarar diplomatiskt att alla ortnamn är hennes favoritnamn. Hon är namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken.
– Men jag tror inte att alla namn vi uppfattar som roliga i dag ursprungligen varit tänkta att vara roliga. Men absolut finns det inslag av humor i våra ortnamn, också från början, säger Vidberg.
De namn vi tycker är lustiga eller ekivoka i dag har kanske inte alls en snuskig betydelse i grunden, påpekar Vidberg. Kåtholm på Vårdö och Kåtnäs i Närpes är exempel på det.
– Det finns hundratals "kåt"-namn som har koppling till det finska ordet "kota" med betydelsen koja eller bod, som senare lånats in i dialekterna. Så namn på "kåt" har inte nödvändigtvis någon mer spännande bakgrund än så, säger Vidberg.

Finland saknar ortnamnslag

Till skillnad från många andra länder har Finland ingen ortnamnslag, det betyder att ortnamnen som används på lokalt och riksomfattande plan inte är “officiella”.
Men ortnamnen som finns på Lantmäteriverkets grundkarta är så nära “officiella namn” vi kommer. Grundkartan innehåller över 800 000 namn på finska, svenska och samiska, medan Språkinstitutets arkiv över ortnamn innehåller över två miljoner namn.
Ortnamnen på grundkartan bestäms av Lantmäteriverket i Finland och ska spegla de namn som används av språkbrukare, alltså finländarna. Lantmäteriverket konsulterar Språkinstitutet kring stavning och vilka namn som borde föras in, när kontinuerliga uppdateringar görs.
De kanske mest centrala namnen behöver finnas på en karta, men det är varken ändamålsenligt eller möjligt att alla namn som används i språkbruket finns med på kartan.
Insamlingen av ortnamn i Finland har genomförts av språkforskare och studenter. Den systematiska insamlingen gjordes från början av 1900-talet till 70-talet, därefter har den största insamlingen avtagit. Insamlingen utfördes så att man åkte runt och knackade dörr i Finland och frågade vilka namn som används av befolkningen.

Ortnamn väcker känslor

Det kan hända att vi som språkbrukare gärna önskar att ortnamnet på platsen vi kommer från ska uppfattas som roligt eller speciellt, eftersom namn (liksom språk överlag) är nära förknippade med människors identitet, kultur och historia.
– Ortnamn väcker känslor, säger Vidberg.
Hon säger att det vore problematiskt om hon i egenskap av namnvårdare bedömde ortnamn som roliga, fina eller fula.
– Men som språkbrukare och privatperson kan jag så klart tycka att namn kan vara roliga. Och jag tycker det är roligt att HBL ordnar den här tävlingen. Jag önskar mycket nöje till alla som röstar och läser!
Rättelse 22.2 kl. 10.25: Porsskär i åländska Brändö som nämns i faktarutan heter inte Porrskär.

ANDRA LÄSER