Myndigheter ska ge svar på vad som är ett skäligt elpris

Energimyndigheten har fått in anmälningar mot 17 elförsäljare och utreder nu deras prissättning och produkter. Grundfrågan är vad som kan betraktas som ett skäligt elpris. Men myndigheten tar också ställning till om el till börspris kan vara den enda produkt kunderna erbjuds. 

– Vi har bett om utredningar från elförsäljarna och får säkert in de sista inom januari, säger Energimyndighetens överdirektör Simo Nurmi.

Elförsäljarna har också ombetts klargöra om alla elpris är offentliga. Kunder har under hösten upplevt att den som ringer upp och kommer fram till ett företags kundtjänst har erbjudits förmånligare avtal än den som bara sluter ett avtal på nätet. 

Direktör Antti Paananen på Energimyndigheten uppger att det inte är någon lätt fråga att definiera ett skäligt elpris. Definitionen ska vara den samma för alla, oberoende av vem som äger försäljningsbolaget och oberoende av om bolaget har egen produktion eller inte. Skäligheten gäller också för priserna på företag med leveransskyldighet för det egna nätområdets kunder.

– Det tar tid för oss att ta fram en hållbar modell. Hösten och vintern har varit en bråd tid, vi har fått ägna oss mycket åt konsumentrådgivning, säger Paananen.

Energimyndighetens direktör påpekar att situationen är ny. Fram till i höstas hade konsumenterna alltid alternativ då de skulle välja elavtal.

Hur det faktiska elpriset eventuellt påverkas då Energimyndigheten väl tagit fram sin definition på skäligt kan Paananen inte säga. Men den påverkar hur som helst bara framtida elpriser.

Också Konsument- och konkurrensverket utreder vad som kan anses vara ett skäligt eller rimligt pris på el. Bland de företag som utreds finns bland andra Fortum, Oomi, Väre, Kervo Energi, Vattenfall, Åbo Energi, Vasa Elektriska Helen, Lumme och KSS.

Hur stora elräkningar hushållen betalade i fjol beror på typen av elavtal. Som helhet räknar Energimyndigheten att hushållens elräkningar steg med omkring 50 procent i fjol. Då har myndigheten räknat in både äldre, billiga elavtal och nya avtal, skatter och kostnaden för eldistribution.

Ett hushåll i villa eller radhus utan elvärme betalade i medeltal drygt 370 euro mer för sin el i fjol än 2021. För eluppvärmda hus var räkningen i medeltal drygt 1 400 euro högre.

Elpriset i Finland låg enligt Energimyndighetens siffror något över medeltalet i EU.

Ser man enbart till själva elpriset var förhöjningen för en del konsumenter betydligt större. Hushåll utan elvärme som slöt avtal som gäller tills vidare kunde i värsta fall få betala upp till drygt 350 procent mer än tidigare för sin el. Också tidsbundna tvååriga avtal steg med över 100 procent.

Statistiken på vilken typ av elavtal finländarna nu har är från år 2021 då omkring 9 procent av hushållen hade avtal bundna till börspriset. Nu räknar Simo Nurmi med att den andelen är betydligt högre.

När elräkningen tidigare typiskt bestått till en tredjedel av priset på elenergi, en tredjedel av distribution och en tredjedel av skatter så står elenergin nu för över halva räkningen. Eldistributionen blev ställvis till och med billigare under fjolåret, omtalar Nurmi.

Borgå Elnät och Herrfors Nät hörde till de företag som sänkte distributionsavgifterna i fjol. Caruna, Caruna Esbo och Jeppo Kraft Andelslag hörde däremot till dem som höjde distributionspriset. Elenia har för sin del meddelat att distributionspriset stiger i maj.

Energimyndigheten understryker att behovet av att spara el och vara flexibel i elkonsumtionen fortfarande finns. Risken för elbrist har inte försvunnit även om det enligt Nurmi knappast är troligt att en sådan situation uppstår i vinter.

– Vilken situationen och elprisnivån är vintern 2023–2024 är omöjligt att säga, det viktiga är nu är att vi inte ger efter för Rysslands utpressning då det gäller energin, säger Energimyndighetens överdirektör.