Ångestsyndromen skjuter i höjden: "Vi har tre kriser som påverkar den psykiska hälsan negativt"

Problem med psykisk ohälsa seglade i fjol upp som den största orsaken till sjukskrivningar. Mest ökar ångestsyndromen, och bland unga kvinnor har antalet sjukdagar på grund av ångest nästan femfaldigats sedan år 2005. Forskningsprofessor Kristian Wahlbeck ser tre stora kriser som just nu påverkar den psykiska hälsan negativt.

Ångestsyndromen är den enda sjukdomsgrupp som fortsatt öka under pandemitiden, och mest drabbade är unga kvinnor, visar statistiken.
Psykisk ohälsa gick i fjol förbi sjukdomar i stöd- och rörelseorganen som den största orsaken till sjukdagpenning. Ungefär 13 procent fler fick då sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa jämfört med året innan, och brantast växer kurvan över ångestsyndrom. Det visar Folkpensionsanstaltens färska statistik, som presenteras i anstaltens forskningsblogg.
– Vi har tre kriser i världen som påverkar den psykiska hälsan negativt: klimatförändringen, pandemin och nu kriget i Ukraina. Jag tror definitivt att här nu blir en effekt av kris på kris, säger Kristian Wahlbeck, forskningsprofessor och utvecklingsdirektör på organisationen Mieli Psykisk Hälsa Finland.
– Unga kvinnor verkar vara den grupp som tagit mest stryk under pandemin, säger Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör på föreningen Mieli.
Kriget i Ukraina syns ännu inte i statistiken, men det gör pandemin desto tydligare Under det första pandemiåret, 2020, minskade dagarna med sjukdagpenning överlag – men också då fortsatte sjukdagarna på grund av ångeststörningar att öka.
Pandemieffekten syns alltså både som en liten dipp och som en fortsatt ökning.
– Man ser att en del upplevde en lättnad i att få jobba på distans, det ger ett utslag i statistiken. Men då tillståndet drog ut på tiden blev allt fler allt mer psykiskt belastade och tvingades söka hjälp för ångestsymtom. Oro, ångest, panikkänslor och rädsla för att smitta eller smittas är sådant som bidragit till att just ångestsyndrom är den enda sjukdomsgrupp som ökat under pandemin, också jämfört med de somatiska sjukdomarna, säger Wahlbeck.
Texten fortsätter under grafiken
Sedan 2016 syns en kraftig uppgång i Folkpensionsanstaltens statistik, både när det gäller depression och ångestsyndrom. Men då antalet sjukdagar på grund av depression minskat en aning under pandemin har ångesten fortsatt att växa.
– Man ser att den ökade sjukfrånvaron är störst bland kvinnor, och särskilt unga kvinnor. Det verkar vara den grupp som tagit mest stryk under pandemin. Vi som följt med statistiken har varit lite förvånade, då vi trodde att det var de äldre som isolerades och löpte störst risk för allvarlig sjukdom som skulle uppvisa mest symtom, säger Wahlbeck.
I ett lite längre perspektiv verkar också den pågående miljökrisen.
– Många unga upplever en stark miljöångest, där såväl klimatet som artdöden oroar, säger Wahlbeck.
Sedan 2005 har antalet sjukdagar på grund av ångestsyndrom nästan femfaldigats bland kvinnor i åldern 16-34. Under samma tid har antalet sjukdagar för depression fördubblats i den här gruppen. Också för kvinnor i åldern 35-49 pekar ångestkurvan brant uppåt, medan depressionerna i den här gruppen legat högt redan 2005.
Bakom de stigande kurvorna över ångest och psykisk ohälsa på långsikt finns ändå också en positiv faktor: stigmat kring psykisk ohälsa och att söka hjälp för psykiska besvär har minskat. Då blir folk mer benägna att faktiskt söka hjälp, och diagnoserna landar oftare rätt då ångest registreras just som ångest och inte som huvudvärk eller ont i magen.
Exakt vad allt som ligger bakom är svårt att veta, men också arbetslivet kan ha en del i statistiken. I vissa branscher kan man enligt Wahlbeck se en ökad risk för utmattning. Det syns ofta i statistiken för depression, eftersom utmattningssyndrom inte är en godtagen diagnos i Finland.

Men varför drabbas kvinnor mer?

– Det kan vi inte avläsa ur statistiken, men från tidigare vet vi att kvinnor har en större tendens att reagera känslomässigt medan män har en större tendens att reagera på beteendenivå – till exempel genom att ta till flaskan vid problem. Den här delen av mäns beteende syns ändå inte på samma sätt i statistiken.
Vill man böja ned kurvorna är tidig behandling helt avgörande, menar Wahlbeck. För tillfället är det erkänt svårt att få tillgång till psyktjänster och primärvården har på många håll litet eller inget att erbjuda. Att få rehabiliterande psykoterapi kan för sin del vara en långsam och krånglig process för den som mår dåligt, och alla omfattas inte av möjligheten.
– Nog berättar statistiken om att det är viktigt med åtgärder för att stödja den psykiska hälsan. Får man inte hjälp i tid kan det leda till ett ökat behov av behandling och lång sjukfrånvaro.
Kristian Wahlbeck stödjer själv det medborgarinitiativ om en terapigaranti som för tillfället ligger hos riksdagen. Initiativet kräver att primärvården ska erbjuda korttidspsykoterapier med låg tröskel inom en månad efter att man sökt hjälp. I till exempel Helsingfors har man redan delvis tagit i bruk en liknande modell. För de allra flesta räcker en terapiperiod om 20 gånger för att hejda illamåendet, menar Wahlbeck, och många klarar sig med mindre än så.
– Det borde inte hänga på den enskilda kommunen hur man får hjälp, och därför behövs lagstiftning. Behandlingsresultaten är bättre ju tidigare man får vård, och då kan man också undvika onödiga sjukskrivningar.

ANDRA LÄSER