Slut på Keskos vinstökningssvit: Höjda priser får K-butikerna att tappa kunder till konkurrenterna

Inflationen har gjort konsumenterna mer prismedvetna. Det är till nackdel för Kesko och K-gruppen, som profilerat sig som premiumaktör, och konkurrerat med kvalitet och utbud snarare än med låga priser. 

Som helhet växte den finländska matmarknaden med cirka 6 procent under årets tre sista månader, men bara 1,1 procent för Keskos del.

Enligt Olli Vilppo, analytiker på Inderes, är vinnarna billigare aktörer som Lidl och även S-gruppen. 

– Ändå har K-gruppen klarat sig ganska bra i prisjämförelser på matkorgar, även om prisnivån hos dem överlag är lite högre, säger Vilppo.

Koncernchef Mikko Helander, som på torsdagen presenterade Keskos fjolårsresultat, säger att konsumenternas ökade prismedvetenhet har lett till att en större del av försäljningen utgörs av billigare kampanjprodukter. Det har tärt på lönsamheten.

Enligt Helander ska K-gruppen nu öka utbudet av förmånliga produkter, och även bli bättre på att marknadsföra dem.

– Vi har kanske inte tillräckligt tydligt fått fram att det också finns förmånligare produkter i vårt sortiment, säger han.

Helander betonar att förlusten av marknadsandelar inom mathandeln trots allt är ganska liten.

– Vi ska minnas att Kesko under de senaste sex åren har ökat sin marknadsandel rejält.

Med tanke på omständigheterna är han ändå nöjd med fjolårsresultatet, och säger att Kesko är i form att göra resultat också i nuvarande konjunkturnedgång. Förutsättningen är att lågkonjunkturen blir någorlunda kortvarig.

Bland osäkerhetsfaktorerna räknar han inflationen, räntenivån och Rysslands krig i Ukraina, tillsammans med konsumenternas köpkraft och sinnesstämning.

– Om och när konsumenternas optimism återvänder, kan det få stor positiv effekt framför allt på vår dagligvaruhandel. 

Samtidigt som Kesko presenterar fjolårsresultatet planerar anställda inom handel en strejk. I en första omgång som varslats till måndagen, skulle 25 logistikcentraler i landet beröras, däribland Keskos.

Om arbetsgivarparten Finsk handel och arbetstagarnas fackförbund Pam inte kan enas, inleds en mer omfattande strejk den 16 februari, där bland annat K-Citymarket-varuhusen berörs.

– Vi ska hoppas, och göra allt vi kan för att det inte blir någon strejk, eftersom det inte är bra för någon. Om en strejk trots allt bryter ut är vi givetvis förberedda.

– Vi tror att vi kan hålla vår affärsverksamhet och service på en hyfsad nivå. Det är klart att varken Kesko eller K-gruppen är immuna mot strejker, men jag vill inte spekulera mer än så. Det viktiga nu är att ge förhandlarna arbetsro.

Dagligvaruhandeln är Keskos största affärsområde, med en omsättning på 1,6 miljarder euro under fjärde kvartalet.

Inte långt därefter kommer affärsområdet för byggande och husteknik med en omsättning på 1,1 miljarder euro. Men här går försäljningen främst till byggföretagen, medan hushållen står för mindre än 20 procent.

Inom byggande och husteknik var fjolårsresultatet rekordstarkt. Men i år väntas nybyggnationen minska. I stället förutspår Kesko en ökning inom reparationsbyggande. Detsamma gäller satsningar på energieffektivitet och andra åtgärder kopplade till grön omställning.