Insändare: Diskutera och undersök i skolmatematiken

08.08.2022 17:17
I sin insändare (3.8) är Ernst Nyberg bekymrad, kanske till och med frustrerad över hur räknesättet division presenteras i den finländska skolan. Jag förstår honom och har själv funderat på detta och också annat i matematikundervisningen under de flera decennier jag arbetat som lärare. Utan att känna till vilka specifika läromedel EN åsyftar, vill jag ändå komma med några egna reflexioner.
Vad gäller uppställning av division (algoritm) så vore det bra om den överensstämde med de beteckningssätt vi har för division i matematiska uttryck, det vill säga rakt bråkstreck, snett bråkstreck och kolon. I finländska skolor har man till exempel använt den så kallade ”trappan” i decennier trots att den har omsvängd ordningsföljd på täljare och nämnare i förhållande till de två sistnämnda beteckningssätten. Det här har skapat onödiga svårigheter för en del elever när talvärdena i divisionen blivit lite ”svårare”.
EN är också bekymrad över begreppen ”delningsdivision” och ”innehållsdivision”. Egentligen borde vi ytterligare använda åtminstone ett tredje alternativ, låt mig få kalla det ”relation”. Jag ska försöka med tre enkla exempel visa vad jag avser.
”Delningsdivision”. Det här är det som jag tror de flesta tänker på när de hör ordet ”division”. Men det här sättet är förståeligt endast om både täljare och nämnare saknar enheter eller om täljaren har en enhet men inte nämnaren. Dessutom skall nämnaren vara ett positivt heltal. Ex. 15 liter delas med 6.
”Innehållsdivision”. Det här fungerar när täljare och nämnare saknar enhet eller båda har samma. Sättet är mera allmängiltigt i och med att nämnaren inte behöver vara ett helt tal. Ex. 4,2 m / 0,7 m.
”Relation”. Ett allmänt sätt att beskriva divisioner, också dem som inte omfattas av de två andra alternativen, till exempel där täljare och nämnare har olika enheter. Ex. 12 euro : 3 kg.
För att öka elevernas förståelse av räknesättet division tror jag det kan vara fruktbart att diskutera flera alternativ.
Som en parentes kan nämnas att också räknesättet multiplikation kan beskrivas och diskuteras på motsvarande sätt.
Avslutningsvis vill jag föra fram ett par synpunkter som jag tror kunde vara värda att fundera över när man försöker lära ut division i skolan.
Skriv ner uttrycket, diskutera, undersök divisionen och uppskatta vilket värde kvoten har, före beräkning, både vad gäller ett färdigt uttryck och när divisionen används som verktyg för att lösa ett problem.
När man beräknar, använd huvudräkning och kort division så långt som möjligt. Och om uppställning behövs, använd en förnuftig algoritm och ”pina” inte eleverna med att ställa upp divisioner med flersiffriga nämnare. Det finns hjälpmedel för dylika räkneoperationer.
Alltså, det vore bra med mera diskussion och undersökande i skolmatematiken.
Tack Ernst Nyberg för din insändare som gav mig tillfälle att föra fram några av de synpunkter på matematikundervisning som jag funderat på länge och ofta.
Sture Sunabacka, Pensionerad lärare i matematik

ANDRA LÄSER