Analys: Putin har vänner som hjälper honom kringgå sanktionerna – Ukraina upplever iranska robotar som ett allvarligt hot

Ryssland är isolerat – men Vladimir Putin har fortfarande många vänner runtom i världen.  

Moskva
Premium
Ryssland har avfyrat hundratals drönare mot Kiev och andra städer i Ukraina. Drönarna är tillverkade i Iran.Lehtikuva-AFP
Marcus Lindqvistmarcus.lindqvist@hbl.fi
10.11.2022 19:12 UPPDATERAD 11.11.2022 14:46
Europa och USA har infört strikta sanktioner mot Ryssland. Men det betyder inte att Ryssland är helt isolerat. President Vladimir Putin har fortfarande bundsförvanter, som hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna och fortsätta kriget i Ukraina.
Iran har försett Ryssland med hundratals drönare, som den ryska invasionsstyrkan använt med förödande effekt mot infrastruktur och civila mål i Ukraina. Det har varit en offentlig hemlighet länge, men först för några  dagar sedan medgav Iran officiellt att landet sålt Ryssland drönare. Leveranserna skedde före kriget, enligt Teheran, men enligt medierapporter förbereder sig Iran för att skicka ytterligare hundratals drönare och eventuellt ballistiska robotar till Ryssland.
Enligt ukrainsk underrättelsetjänst har Ukraina lyckats skjuta ned över 300 iranska drönare. En stor del har varit Shahed-136-kamikazedrönare som exploderar då de träffar sitt mål. De är svåra att upptäcka och har en räckvidd på flera tusen kilometer. En del har nått sina mål, för Ryssland avfyrar dem i stora svärmar så de ukrainska styrkorna inte hinner skjuta ned alla.

Västerländska komponenter

De iranska drönarna är delvis konstruerade med västerländska komponenter, från bland annat Österrike, Tyskland och Storbritannien, rapporterar Institute for Science and International Security. Det är oklart hur Iran kommit över komponenterna. "Det ser ut som att kinesiska bolag förser Iran med kopior av västerländska komponenter för att producera obemannade stridsdrönare", skriver Institute for Science and International Security också.
Enligt ukrainska uppgifter tänker Iran leverera ytterligare 200 drönare av typ Shahed-136, Mohajer-6 och Arash-2 i november. De monteras i Ryssland, målas och förses med ryska beteckningar för att dölja Irans inblandning. 'Tidigare rapporterade CNN att Iran sänt personal till Krimhalvön för att lära ryssarna att använda drönarna mera effektivt.
Enligt CNN, som hänvisar till västerländska myndighetskällor, och Reuters, som grundar sig på iranska källor, kommer Ryssland också att köpa ballistiska robotar av Iran. Det antas delvis bero på att Ryssland använt upp en stor del av sina egna robotar under kriget i Ukraina. 
– Det är ett allvarligt hot, eftersom iranska robotar, till skillnad från ryska, har ganska hög precision, mycket hög hastighet och deras egenskaper har prövats i strid, sade general Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militärunderrättelsen, nyligen i en intervju med The War Zone.
Enligt Sky News uppgifter betalade Ryssland Iran med 140 miljoner euro i kontanter samt ett urval av västerländska vapen som den ryska invasionsstyrkan kommit över i Ukraina – som brittiska NLAW- och amerikanska Javelin-pansarvärnsrobotar, samt amerikanska Stinger-luftvärnsrobotar. Vapnen och pengarna levererades till Iran med ett ryskt militärflyg i augusti.
Förstörelsen efter att en rysk drönare träffat en byggnad i Kiev.YASUYOSHI CHIBA/Lehtikuva-AFP

Rysk höjdare i Teheran

Enligt iranska Nour News anlände Nikita Patrusjev, före detta FSB-chef och numera sekreterare för det ryska säkerhetsrådet, till Teheran på tisdagen. Enligt amerikanska Institute for the Study of War (ISW), som rapporterade om nyheten, är Patrusjev sannolikt i Teheran för att förhandla om Rysslands köp av ballistiska robotar
– Ballistiska robotar skulle vara ett stort steg, som skulle innebära att Iran blir mera involverat i kriget i Ukraina. Drönarna kan främst användas för att terrorisera civila mål, men de saknar i stort sett militär betydelse. De ballistiska robotarna kan ha en direkt militär inverkan, säger Ivan Klyszcz, expert i rysk utrikespolitik och forskare vid det utrikespolitiska institutet i Estland.
– Det är en kalkylerad risk av Iran. Samtidigt är det inte sannolikt att Iran säljer ett stort antal robotar till Ryssland, för de behöver sin arsenal ifall av en eventuell konflikt med Israel eller Gulfländerna. 
Rysslands och Irans militära samarbete går tillbaka till kriget i Syrien. Generalmajor Qassem Soleimani, kommendör för det iranska revolutionsgardets specialstyrka Quds, åkte till Moskva 2015 för att övertala Putin att gå med i kriget (Soleimani dödades av en amerikansk drönare i Irak 2020). President Bashar al-Assads regim gick segrande ur kriget i Syrien till stor del tack vare den Iranstödda gerillan Hizbollahs och Rysslands stöd. Det är dock en överdrift att kalla Iran och Ryssland goda vänner.
 – Ryssland och Iran är inte direkt bundsförvanter, men de har konvergerande intressen, säger Ivan Klyszcz.

I samma båt

Ryssland har förut haft reservationer gentemot Iran på grund av landets kopplingar till terrorism. Men efter att Putin inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari har Ryssland och Iran funnit sig i samma båt igen. Båda är internationellt isolerade. I juli besökte Putin Teheran, ett av hans ytterst sällsynta statsbesök utomlands efter krigsstarten i februari.
Ryssland har förut haft reservationer gentemot Iran på grund av landets kopplingar till terrorism. Men efter att Putin inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari har Ryssland och Iran funnit sig i samma båt igen. Båda är internationellt isolerade. I juli besökte Putin Teheran, ett av hans ytterst sällsynta statsbesök utomlands efter krigsstarten i februari.
– Samarbetet har intensifierats sedan i februari då Moskva funnit sig själv i ett krig som inte går att vinna. Iran har tillgång till en del teknologi som Ryssland behöver, som bland annat drönare. Ryssland tillverkar egna drönare, men i för liten skala, och de är ineffektiva, säger Klyszcz.
Ännu under fjolåret försökte Ryssland återuppliva det internationella avtalet om Irans kärnkraftsprogram, som säkerhetsrådets permanenta medlemmar, EU och Iran enades om 2015. USA:s dåvarande president Donald Trump drog landet ur Iranavtalet 2018. Iranavtalets avsikt var att låta Iran utveckla kärnkraft för fredlig användning. Ett nytt kärnkraftsavtal är inte aktuellt längre.
Iran har byggt en egen industri för obemannade stridsfarkoster. Den iranska arméns kommendör, generalmajor Aboldrahim Mousavi (t.v.) och militärens stabschef, generalmajor Mohammad Bagheri besökte en drönarbas i Iran. Bilden har distribuerats av Irans militär.Lehtikuva-AFP

Rysslands expertis

Iran har redan bett Ryssland om hjälp med sitt kärnkraftsprogram, uppger CNN. Enligt amerikanska källor skulle Iran redan kunna anrika tillräckligt med uran för ett kärnvapen inom några månader. 
Iran och Ryssland kan dra ömsesidig nytta av ett samarbete. Iran har också kunskap som Ryssland behöver.
– Iran har en lång erfarenhet av internationella sanktioner. De har byggt upp egen industri för att vara oberoende av omvärlden. Irans drönarindustri är ett bra exempel. Iran kan hjälpa Ryssland att kringgå sanktionerna, säger Ivan Klyszcz.
De omfattande protesterna i Iran kan potentiellt utgöra ett hot mot regimen i Teheran. Regimen har svarat skoningslöst på demonstrationerna – och Ryssland har erbjudit Iran konsulthjälp, eftersom Putins regim har en lång erfarenhet av att slå ned protester, sade USA:s president Joe Bidens pressekreterare Karine Jean-Pierre nyligen.

Press på Israel

För en dryg vecka sedan varnade Saudiarabien om att Iran eventuellt planerar en attack mot Saudiarabien för att dra uppmärksamhet från demonstrationerna. Saudiarabien går för tillfället en balansgång – under oljeländernas samarbetsorganisation Opecs möte nyligen ställde sig Saudi­arabien på samma sida som Ryssland. USA är dock en viktig bundsförvant för Saudiarabien.
– Saudierna vill inte riskera sina västerländska allierade. De kan inte ersätta USA med Ryssland, säger Klyszcz.
En annan stormakt i Mellan­östern, Israel, går också en balansgång mellan Ryssland och västländerna. Ukraina har bett Israel om vapen, men än så länge har Israel inte svarat. En orsak anses vara att Ryssland tillåtit Israel att slå till med flygräder mot den Iranstödda gerillan Hizbollah i Syrien. Relationerna mellan Ryssland, Iran och Israel är alltså minst sagt komplicerade. 
– Situationen kan förändras efter det israeliska valet nyligen, då Benjamin Netanyahu återtog makten. Israel kan titta närmare på Rysslands förhållande med Iran. Israel kommer att ha press på sig att ta ställning, säger Klyszcz.

Kina stöder inte militärt

Det ekonomiska samarbetet med Iran hjälper delvis Ryssland att komma över de ekonomiska förlusterna som förorsakas av västländernas hårda sanktioner. Men den ömsesidiga handeln är blygsam. Däremot är den bilaterala handeln med Kina och Indien betydande – och dess betydelse är ännu större än förut. Efter krigsstarten har Ryssland blivit mer beroende av Kinas och Indiens välvilja, inte tvärtom.
– Ryssland och Kina har haft sina meningsskiljaktigheter, men Ryssland måste komma emot mera än förut. Indien kan också utnyttja sin ställning bättre, säger Klyszcz. 
Däremot har varken Kina eller Indien  gått med på att sända Ryssland vapen. Det är inte heller sannolikt, fast det i princip ligger i både Kinas och Rysslands intresse att undergräva USA:s och västländernas maktställning. 
– Kina har sin egen konfrontation med västländerna, men kommer inte att ge betydande stöd till Ryssland. Kina vill inte skapa en klyfta till västländerna. Indien är fortfarande till stor del en samarbetspartner med västländerna i många områden. Ryssland kan inte ersätta västländerna som bundsförvant för Indien, säger Klyszcz.

Kringgår sanktioner

Ryssland har andra vänner i världen. Men inte lika inflytelserika. Nordkorea uppges ha sålt Ryssland ammunition. Nordkorea är en internationell paria, som inte har något att förlora på ett öppet samarbete med Ryssland. 
– Det finns länder som stöder Ryssland och den ryska krigspropagandan, som Nicaragua, Venezuela, Kuba och Sudan. De har dock inte kapacitet att inverka på kriget, säger Klyszcz.
– Däremot kan de definitivt hjälpa Ryssland att kringgå sanktionerna. De kan hjälpa till med att skaffa civila komponenter som kan användas för militärt bruk. Jag har hört att det går att köpa den senaste Iphone-modellen i Moskva, för Ryssland kan importera teknologi via tredje länder som Indien. 
Enligt det ukrainska nationella motståndscentret försöker Ryssland också köpa utrustning som datorchipp, drönare, skottsäkra västar och sovsäckar av Turkiet. För att kringgå sanktionerna sker betalningen via mellanhänder i kryptovaluta som inte går att spåra.

ANDRA LÄSER

Senast publicerat