Asko Järvinen: "Barn har varit de tysta offren"

När Asko Järvinen möter det lilla pressuppbådet vid Tornsjukhusets aula i Mejlans i Helsingfors på fredagen, gör han det med en telefon mot örat. Coronaviruset har härjat i över ett och ett halvt år och Järvinen är fortfarande en mycket eftertraktad medicinsk expert.

Den här fredagen ska han belönas för sin insats för barns och ungas bästa under coronaepidemin. Han är den första att ta emot Hem och Skolas nya pris "Du är guld värd".

Så här motiverar verksamhetsledare Micaela Romantschuk valet:

"Han har på sitt tydliga och sakliga sätt att kommunicera hjälpt många föräldrar att bibehålla lugnet och inge sina barn framtidstro. Det har i förlängningen lett till en ökad känsla av trygghet för barn och unga."

– Det känns mycket glädjande, men också överraskande, säger Järvinen när han en stund senare ställer sig under sitt nya paraply.

– Hur barn drabbas av coronaviruset och våra restriktioner är en stor tvistefråga just nu. Det är mycket aktuellt.

Järvinen har upprepade gånger ifrågasatt restriktioner som drabbar barn.

– De är varken effektiva eller schysta. Influensor och andra luftburna virus sprider sig ofta från barn till vuxna. Men så är det inte med det här coronaviruset, tvärtom: vuxna smittar i högre grad barn. Och de barn som drabbats är i regel de som redan haft det sämst ställt.

Det stora problemet just nu är lagstiftningen, anser han.

Om det i början var regeringen som bestämde över restriktioner, är det nu regionala och lokala myndigheter.

De har inte befogenheter att stänga restauranger eller barer – som enligt Järvinen är motorn bakom smittspridningen – utan har endast makt över simhallar, bibliotek, skolor och så vidare. Ställen som är populära bland barn och ungdomar.

– Barnen har varit de tysta offren. Deras liv har begränsats mer än nödvändigt. Nu är jag rädd för det att det händer igen.

Micaela Romantschuk vid Hem och Skola hyllar Järvinens mod att lyfta fram de svagaste i samhället. Han har in i det sista försvarat barnens rätt att bland annat gå i skola, säger hon.

– Till exempel i Vasa undervisades alla barn på distans i vintras – i förebyggande syfte. En rektor vars barn gick i en av skolorna överklagade beslutet senare, och fick rätt.

Restriktionerna har i vissa fall gjort mer skada än nytta för barn, säger Romantschuk.

– Ett annat fall som förvånat mig är att vissa skolor sagt att elever ska ha munskydd utomhus på rasterna. Då har barn haft rentav striktare restriktioner än vuxna. Myndigheter har försvarat sig med att det bara är en rekommendation, men i en tolvårings ögon är lärare auktoriteter, barn tolkar det som att "jag ska ha munskydd".

Genom att motsätta sig skolstängningar har Asko Järvinen värnat om jämlikhet och likabehandling, säger Micaela Romantschuk.

– Skolan är fundamentet i vår grundläggande utbildning. Men barnens rätt till skolgång har till och från berott på i vilken kommun du går i skola, och hur den kommunens smittskyddsläkare tänker. Det är inte likvärdigt.

Om Asko Järvinen fick bestämma skulle restriktionerna framöver beröra dem som sprider smittan – ovaccinerade unga vuxna.

– Om det blir aktuellt behöver man egentligen bara ha en sak i åtanke: att intensivvårdens kapacitet räcker till, så att alla får vård.

Dessutom är det dags att omvärdera värdet av karantän, anser han.

– När fler är vaccinerade blir det mycket arbete att ta reda på vilka som inte är det. Den enda nyttan jag kunde tänka mig är att ge karantän när det uppstår smitthärdar bland ovaccinerade, men det är hemskt svårt att hitta dem.

Däremot ska det till varje pris undvikas att hela klasser sätts i karantän, tycker Järvinen. Enligt siffror från Institutet för hälsa och välfärd är bara en eller två av hundra elever som sätts i karantän smittad.

– Det har visat sig vara en ganska ofokuserad och orimlig åtgärd, säger Järvinen.

Det är inte bara åsikter och forskningsfakta som gör att Järvinen är "guld värd" enligt Hem och Skola.

Han har också ett lugnt, systematiskt och lösningsfokuserat sätt att föra fram sina budskap, enligt Micaela Romantschuk.

– I en kris är det de vuxnas ansvar att behålla lugnet och signalera åt barnen att det finns hopp. Alla känner rädsla, oro och ångest ibland. Också jag.

Hon tycker att Asko Järvinens lugna och tydliga kommunikation är önskvärd för alla föräldrar i en kris.

– Han vågar också säga "jag vet inte". Ibland måste du som förälder säga det åt ditt barn.

– Det sägs att på en infektionsavdelning är människor minst rädda för smitta. Man vet vad man handskas med och hur man skyddar sig. Den kunskapen kommer från vår utbildning.

Asko Järvinen tror att beslut blir bättre om man gör dem utifrån kunskap i stället för rädsla.

– Jag gillar att berätta vad vi vet men också alltid varför jag tycker någonting. Att bara tuta ut vad man ska göra har mindre genomslag, tror jag.