Priset på mjöl, ägg och kaffe skjuter i höjden – annat är det med sprit och p-piller

Snabbt stigande priser gör finländarna fattigare i rask takt. Men allt blir inte dyrare. Priset på spritdrycker har ökat bara obetydligt, medan receptbelagda läkemedel rentav har blivit billigare.

Prisökningen på alkoholdrycker har varit klart mindre än genomsnittet, medan receptbelagda läkemedel blivit billigare på ett år.
Patrik Haraldpatrik.harald@hbl.fi
14.10.2022 13:24 UPPDATERAD 14.10.2022 17:03
Sett i ett historiskt perspektiv blir finländarna just nu fattigare i ovanligt snabb takt. Under årets tredje kvartal (juli–september) ökade lönerna visserligen med 2,7 procent, vilket under normala omständigheter skulle ha varit ganska bra. 
Men nu stiger priserna i sådan takt att lönerna inte på långt när hinner med.
I september var konsumentpriserna 8,1 procent högre än under samma månad i fjol. I augusti var motsvarande siffra 7,6 procent, vilket betyder att inflationstakten har ökat.
Det är framför allt el, bränsle och höjda boräntor som drar upp inflationssiffran. Men också till exempel maten har blivit över 14 procent dyrare på ett år. 

September – prisutveckling i procent på ett år. Exempel.

Bröd och övriga spannmålsprodukter 16,3 procent.
Mjöl 45,9 procent.
Kött (nöt, svin, kyckling) cirka 25 procent.
Färsk fisk 21,3 procent.
Rökt eller saltad fisk och skaldjur 24,8 procent.
Djupfryst fisk 12,8 procent.
Ost 24,8 procent.
Ägg 35 procent.
Smör 32,1 procent.
Smörblandningar 15,9 procent.
Kaffe 30,3 procent.
Te 4,7 procent.
Frukt och bär 5,3 procent.
Spritdrycker 0,9 procent, vin 2,8 procent, öl 2,5 procent.
Cigaretter 7,4 procent.
Receptbelagda läkemedel -7,4, p-piller -3,2
Kosmetik -1,7
Källa: Statistikcentralen
Till de livsmedel som stigit mest hör mjöl, kaffe, ägg, smör, kött och fisk. Däremot har fukt och bär stigit ganska måttligt – till exempel päron och kål har rentav blivit billigare på ett år.
Man kan också notera att prishöjningen på alkohol ligger klart under genomsnittet – spritdrycker har blivit mindre än en procent dyrare, medan öl och vin stigit med cirka 2,5 procent – alltså mindre än den genomsnittliga löneökningen under tredje kvartalet.

”Ingen hotande bostadsbubbla”

Inflationen är nu den högsta sedan 1984. Till skillnad från i dag befann vi oss då i en kraftigt stigande konjunktur. Det rådde konsumtionsfest och lönerna steg snabbt.
”En skillnad jämfört med 1980-talet är att det i dag inte finns någon risk för en bostadsbubbla. Tvärtom blir bostäderna förmånligare”, säger Hypos ekonom Juho Keskinen i en kommentar.
Inflationen innebär att realvärdet på bostäder dyker, även om deras nominella värde uttryckt i euro är detsamma som tidigare. Det här är negativt för dem som äger en lägenhet, men bra för den som tänkt köpa en.
”När genomsnittskonsumenten får mindre mat och färre hushållsmaskiner för sin lön, så får hon eller han i stället större bostadsyta. Hur olika konsumenters köpkraft utvecklas beror i sista hand på vart deras konsumtion riktar sig”, säger Keskinen. 
Även om inflationen accelererar ligger Finland fortfarande under snittet i euroområdet. Där var septemberinflationen 10 procent enligt preliminära uppgifter.

ANDRA LÄSER