Åboforskare belönas för studie om varför cancerceller kryper långsamt

Maria Georgiadou, Guillaume Jacquemet, Ilkka Paatero, Pranshu Sahgal, Hussein Al-Akhrass, Johanna Ivaska, Paulina Moreno-Layseca, James Conway, Jenni Siivonen, Emilia Peuhu, Johanna Lilja, Hellyeh Hamidi och Petra Laasola ingår alla i forskargruppen som upptäckte shank-proteinets betydelse för hur cancerceller sprids.Bild: Martti Ahlstén

En forskargrupp vid Åbo universitet får årets Medix-pris. Den prisbelönta gruppen har upptäckt att ett protein med koppling till autism också styr hur cancerceller sprider sig.

När akademiprofessor Johanna Ivaska vid Åbo universitet för första gången såg ett specifikt protein, Shank, i en cancercellsodling trodde hon att upptäckten var ett misstag, att det som syntes inte var sant.

– Proteinet har länge kopplats ihop med det centrala nervsystemet och autism, men inte med cancerceller, säger hon.

Det hennes forskarlag upptäckt är hur just Shank-protein påverkar cancercellers vandring genom kroppen. Gruppen har sett att proteinet kan hämma cellernas framfart.

Att cancersjukdomar kan sprida sig och bilda tumörer på nya ställen i kroppen är välkänt. Det är möjligt för att så gott som alla celler är utrustade med ett slags krokar eller "händer" som kan grabba tag i närliggande celler. Cancerceller kan alltså dra sig framåt genom kroppen och slutligen klumpa ihop sig till ny tumörvävnad i ett nytt organ. Olika celler har olika stor benägenhet att vandra – i vissa fall halar de sig vidare mycket aktivt, i vissa fall är de knappt rörliga.

Det Shank-protein som Ivaskas grupp överraskande upptäckte i sina odlingar har tidigare undersökts i samband med skador i det centrala nervsystemet. Till exempel vid autism är detta protein antingen skadat eller saknas. Vid cancersjukdomar bromsar ett oskadat Shank-protein däremot upp cancercellernas vandring.

– Vi är inte i ett sådant skede att vi kan presentera ett nytt läkemedel, men vi förstår nu på ett helt nytt sätt mekanismen för hur cellerna hakar fast och rör sig, säger Ivaska.

Medix-priset kallas ofta FM-guldet i biomedicin och ges till en forskargrupp som i huvudsak arbetar i Finland. Ivaskas tvärvetenskapliga lag består av 20 deltagare från 8 länder och arbetar vid Åbo universitets och Åbo Akademis bioteknikcentrum i Åbo, men samarbetar också med grupper vid universitetet i Liverpool och vid Institutet för humangenetik i Hamburg.

Vad är det som inspirerar dig att arbeta vidare?

– Att varje nytt svar öppnar tjugo nya frågor. Det är helt obegripligt hur fascinerande komplicerad och samtidigt välfungerande en enda cell i människokroppen kan vara.

Det är fjärde gången en studie Ivaska deltagit i belönats med Medix-priset. Artikeln tilldelades dessutom Elias Tillandz-priset för bästa vetenskapliga artikel i våras.

– Visst är det fint när man i grundforskningen börjar utreda något och sedan överraskande stöter på något som funnits där men som ingen tidigare sett, säger hon.

Att mängden Shank-protein har betydelse för att autism utvecklas och för hur cancerceller rör sig innebär inte att de två sjukdomarna är kopplade till varandra. Däremot är forskarlaget redan i full gång med att vidareutreda sjukdomsmekanismerna bakom både cancersjukdomar och autism.

FAKTA

Medix-priset

Medix-priset på 20 000 euro delas ut av Helsingfors universitet. I år ges det för 31:a gången. Pengarna doneras till universitetet av företaget Oy Medix Ab, som i huvudsak ägs av Minervastiftelsen. Priset ges för framstående inhemsk forskning i biomedicin eller klinisk medicin.

Minervastiftelsen driver ett vetenskapligt forskningsinstitut i Biomedicum på Mejlans campus i Helsingfors.

Medix-priset ges för en framstående vetenskaplig artikel som publicerats föregående år. Den prisbelönta artikeln, SHANK proteins limit integrin activation by directly interacting with Rap1 and R-Ras, publicerades i Nature Cell Biology 19(4): 292-305 i april 2017. Skribenterna från Åbo universitet är Johanna Lilja, Maria Georgiadou, Guillaume Jacquemet, Nicola De Franceschi, Emilia Peuhu, Hellyeh Hamidi, Jeroen Pouwels och Johanna Ivaska. Artikeln, som också belönades med Elias Tillandz-priset för bästa vetenskapliga artikel tidigare i år, hittas på adressen https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5386136.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33