Åbo seglar mot en ny vår

GIGANTISKT PUSSEL. Produktionsingenjör Toni Sainio ansvarar för verksamheten i Meyer Turkus torrdocka. Fartyget Mein Schiff 6 konstrueras av cirka 80 olika block som arbetarna bygger i dockan. Bild: Robert Seger

Efter många magra år vädrar den gamla sjöfartsstaden Åbo morgonluft. Varvet i Perno gör vinst igen och staden försöker locka företag med en ny teknologipark, men långt borta i öst har giganten Kina vaknat.

En arbetsplats kan se ut på många sätt. Produktionsingenjör Toni Sainio jobbar i en väldig rektangulär bassäng som rymmer 350 miljoner liter vatten. Bassängen är skeppsvarvet Meyer Turkus torrdocka och för tillfället är den tom på vatten eftersom arbetet med varvets nästa fartyg ännu är i startgroparna.

Sainio kom till Åbovarvet i augusti 2015 och till HBL har han bara gott att säga om sin arbetsplats.

– Varvet är en intressant arbetsmiljö och när jag kom hit var framtidsutsikterna redan ganska goda.

– Trots att det då ännu inte fanns så här många beställningar upplevde jag inte någon osäkerhet när jag valde att börja jobba här. Sedan dess har det kommit in beställningar på många nya fartyg.

Sainio uppfattar Åbovarvet som en stabil och säker arbetsplats, och han kan mycket väl ha rätt. Varvets orderbok sträcker sig till 2024 och den tyska ägarfamiljen Meyer planerar att öka antalet anställda från 1 600 till cirka 2 000 inom några år.

STORA INVESTERINGAR. Meyer Turkus vd Jan Meyer säger att varvet var i behov av en ekonomisk injektion efter den föregående ägaren STX. Familjen Meyer köpte Åbovarvet år 2014 och har sedan dess investerat 75 miljoner euro i verksamheten. Bild: Robert Seger

– Vi behöver skeppsbyggnadsingenjörer och experter på bland annat logistik, elteknik, it och automation, räknar Åbovarvets vd Jan Meyer upp.

Förutom omfattande rekryteringar utlovar Meyer nya investeringar i själva varvet. Enligt honom är Meyer Turku i behov av bland annat nya robotsystem och programvaror.

Sedan familjen Meyer tog över varvet år 2014 har den investerat sammanlagt 75 miljoner euro i verksamheten. I summan ingår en ny lyftkran, en ny stålanläggning och moderniseringen av en hyttfabrik i grannstaden S:t Karins.

Kina vill vara med

Jan Meyer berättar gärna och länge om investeringarna och rekryteringarna vid Åbovarvet. Enligt honom är familjen Meyer den första ägaren på 10-15 år som gått in för en ordentlig modernisering av varvsverksamheten. Den föregående ägaren, sydkoreanska STX, brottades med allvarliga ekonomiska problem och lät bli att pumpa in pengar.

SNART FÄRDIG. Enligt Meyer Turkus orderbok ska fartyget Mein Schiff 6, som varvet bygger för rederiet TUI Cruises, bli färdigt till maj. För tillfället har TUI Cruises tre beställningar inne vid Åbovarvet. Bild: Robert Seger

Meyer Turku har specialiserat sig på att bygga stora och tekniskt avancerade kryssningsfartyg, och särskilt i fjol duggade beställningarna tätt. Jan Meyer uppskattar att Åbovarvet för tillfället har fyra eller fem konkurrenter i världen men påpekar i samma veva att branschen växer.

– Vi får nya konkurrenter från både Tyskland och Norge men framför allt från Kina, där staten kraftigt stöder verksamheten, säger Meyer.

– Den kinesiska staten har meddelat att de vill börja bygga kryssningsfartyg år 2025. Vi har sett att staten är beredd att kompensera stora förluster, vilket är en mycket aggressiv strategi. Vi tar detta på stort allvar men vi har tid att förbereda oss.

Enligt Meyers bedömning har de kinesiska varven ännu inte förmågan att bygga tekniskt krävande jättekryssare. Så småningom kommer de ändå att lära sig och börja tävla om samma beställningar som Åbovarvet, med betydligt lägre priser.

– Det finns fiffigt folk i Kina och i något skede kommer de att hitta på ett sätt att bygga dessa fartyg. Då måste vi redan vara ett steg före dem. Vi måste alltid vara ett steg före, det är det som är vår strategi, säger Meyer och betonar vikten av tekniska innovationer och lösningar som gör fartygen allt tryggare, bekvämare och mer miljövänliga.

Vinst år 2015

Meyer Turku fick redan i fjol en försmak av den växande kinesiska konkurrensen när Viking Line beställde sin nya passagerarfärja från Kina. Trots att Åbovarvet i första hand bygger stora kryssningsfartyg var man framme och förhandlade om fartygsbygget med Viking Line.

– Naturligtvis har vi alltid kontakt med potentiella kunder som Viking Line men den här gången valde de att beställa från Kina. Till ett väldigt lågt pris, måste jag tillägga, säger Jan Meyer.

– Men det är tills vidare bara ett intentionsavtal, så vi får vänta och se vad som händer med den beställningen.

Meyer litar på att det finns en efterfrågan på kryssningsfartyg också i framtiden och hänvisar gång på gång till Åbovarvets tjocka orderbok. Trenden i Åbo är positiv och år 2015 gjorde varvet vinst för första gången sedan 2006. Omsättningen för 2015 var 593,6 miljoner euro och vinsten 15,1 miljoner euro.

Familjen Meyer har långa anor inom varvsverksamheten och dess beslut att köpa Åbovarvet år 2014 var en stor lättnad för den finska regeringen som oroat följt med STX:s kräftgång. Efter affären har Finland fått en ny regering men tongångarna är fortsatt positiva.

ÅBO ÄR PÅ GÅNG. Det går bra för Åboregionen, precis som för hela Egentliga Finland. Problemen är positiva och handlar om att erbjuda rätt utbildningar och tillräckliga boendemöjligheter, anser Finlands näringsminister Mika Lintilä (C). Bild: Robert Seger

– Visst är det ju en lysande historia, från avgrundens rand till ett av Europas största varv och teknologimässigt ända till världstoppen, säger näringsminister Mika Lintilä (C) under ett besök i Åbo.

Lintilä berömmer Meyerfamiljen för att den tänker långsiktigt och verkar villig att utveckla varvsverksamheten i Åbo. Enligt Lintilä har staten inte behövt sätta in pengar i varvet sedan tyskarna satte sig vid spakarna.

– Det finns inga särskilda stödprogram, och inte har de egentligen bett om några stöd heller. Statens roll var som störst i det skedet som man sökte efter en ny ägare till varvet.

Åbo planerar teknologipark

Åbovarvet har legat i Perno i utkanten av Åbo sedan 1976. Dåvarande ägaren Wärtsilä valde att gradvis flytta sin varvsverksamhet från åstranden i Åbo till öppnare landskap. Det gamla läget vid Korpolaisbacken möjliggjorde inte längre några utvidgningar och Wärtsilä trappade småningom ner verksamheten vid Aura å. Kvar blev ödsliga industrihallar och några gamla lyftkranar.

RAPPA TAG. Åbo stadsdirektör Aleksi Randell berättar att marinindustrins och i synnerhet varvsverksamhetens uppsving ställer en del krav på staden. – Vi måste snabbt utveckla infrastrukturen och till exempel förbättra vägarna som leder till varvet. Bild: Robert Seger

Det har funnits varvsverksamhet i Åbo sedan tidigt 1700-tal och den har länge varit en viktig del av stadens näringsliv. Enligt Åbo stadsdirektör Aleksi Randell försöker staden se till att traditionen lever vidare också i moderna tider.

– Åbo är en utpräglad havsstad och marinindustristad, och det är en väsentlig del av vår kultur och identitet. Staden satsar kraftigt och långsiktigt på den maritima branschens utveckling, oberoende av konjunkturerna, deklarerar Randell och uppskattar att Åbo stad investerar ungefär en miljon euro per år i branschen.

– I summan ingår vissa specifika stöd till utbildningen, men största delen av pengarna går till marinindustrin, och i synnerhet till dess innovationsutveckling. Vi försöker se till att marinindustrin utvecklas och håller sig konkurrenskraftig här i regionen.

Enligt Randell försöker staden skapa allt bättre förutsättningar för samarbete mellan företag, till exempel genom att utveckla området kring Meyers varv. Åbo stad planerar att bygga ett industriområde nära varvet och hoppas på så sätt kunna locka företag till trakten.

– Varvets nätverk av underleverantörer är så stort att alla inte får plats på varvsområdet. Därför bygger vi en sådan här industri- och teknologipark alldeles intill varvet, säger Randell.

Det nya industriområdet ska heta Blue Industry Park och enligt Randell inleder staden förhandlingarna med intresserade företag inom kort. För Åbo stad kostar projektet uppskattningsvis 15 miljoner euro, men i framtiden kan området generera hyresinkomster till staden.

SÄKER ARBETSPLATS. Toni Sainio kom till Meyer Turku 2015 och vet att varvets orderbok sträcker sig till 2024. Ägarfamiljen planerar nu att öka antalet anställda. Bild: Robert Seger

Ny fakultet på önskelistan

Marinindustrins och Meyervarvets uppsving har en stor inverkan på Åboregionens ekonomi, åtminstone om man får tro stadsdirektör Randell.

– Priset på dessa jättefartyg rör sig mellan 500 miljoner och en miljard, och affärerna får omfattande effekter. Fartygen är till väldigt stor del inhemska produkter vilket innebär att deras inverkan på regionens ekonomi är stark.

Det handlar om stora summor, men också om stora projekt. När Åbovarvet byggde jättekryssarna Oasis Of The Seas och Allure Of The Seas för knappt tio år sedan skenade kostnaderna i väg, vilket var en delorsak till att varvet inte fick nya beställningar.

– När man byggde Oasis-klassens fartyg, det vill säga världens största kryssningsfartyg, tog den kompetenta arbetskraften helt enkelt slut. Det gjorde att priserna sköt i höjden, säger Randell.

Åren som följde var långa och svåra, och för en stund verkade varvsverksamheten i Åbo vara dödsdömd. I och med familjen Meyers intåg ser läget bättre ut men Randell betonar vikten av att arbetskraften räcker till den här gången. Enligt honom är lösningen att underlätta pendlandet till Åbo och, framför allt, att utbilda fler.

Randell menar att Åbo bland annat behöver fler diplomingenjörer och ingenjörer. Dessutom finns en helt ny teknisk fakultet vid Åbo universitet på stadsdirektörens önskelista. Universitetet och Åbo stad framförde förslaget om en ny fakultet till statsrådet i december.

– Det krävs en förordning från statsrådet, det vill säga ett politiskt beslut. Förslaget har stött på visst motstånd eftersom trenden är att centrera utbildningen i Finland, inte sprida ut den. Jag tycker ändå att det skulle vara synd om vi inte kan svara på utvecklingen här i regionen, säger Randell.

Utvecklingen, ja. Framtiden. Aleksi Randell litar på att fartygsbyggandet i Åbo fortsätter både länge och väl, och hänvisar till Meyer Turkus investeringar i området. Samtidigt påpekar han att de utbildningsreformer Åbo stad efterlyst kan fungera som garanti i framtiden, också om vinden vänder.

– Vi har sett det tidigare, till exempel i Nokias fall. Det har fötts många nya företag. Det här är planering på lång sikt, att utbilda människor som kan anpassa sig till situationen och sysselsätta sig själva, även om arbetsgivaren så att säga byts ut.

EFFEKTEN VARIERAR. Enligt specialforskare Tapio Karvonen påverkade finanskrisen den maritima branschens delområden i varierande grad. Rederiverksamhetens omsättning har varit ganska liknande de senaste åren, förändringen har inte varit lika stor som för varven. Det samma gäller hamnarna. Bild: Robert Seger

Finanskrisen slog hårt

Varvsverksamheten får mycket uppmärksamhet i finländska medier och till exempel i Åbo och Raumo är den väldigt viktig, men specialforskare Tapio Karvonen från Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid Åbo universitet påminner om att den maritima branschen är större än så. Den finländska marinindustrin har en årlig omsättning på cirka åtta miljarder euro och varvens andel av summan är förhållandevis liten.

– En miljard kommer från varven och sju miljarder från nätverket av underleverantörer. Marinindustrin är en jättebred helhet av företag, allt från design till varvsverksamhet, förklarar Karvonen.

Marinindustrin utgör ungefär 60 procent av den maritima branschens omsättning i Finland. Övriga delområden är bland annat rederierna och hamnverksamheten.

På regional nivå kan siffrorna ändå se olika ut än nationellt, och i Sydvästra Finland är marinindustrins andel av den maritima branschens omsättning nästan 80 procent. Varven i Åbo och Raumo har en stor betydelse för Sydvästra Finland, vilket bidrog till att den senaste finanskrisen slog hårt mot regionen.

– Efter 2008 kom den globala ekonomikrisen och den fick följder också här. Inom den maritima branschen såg vi en större ekonomisk svacka i Sydvästra Finland än i landet överlag, och det berodde just på varvsindustrin. Varvet i Raumo stängdes och i Åbo fanns det nästan inga nya beställningar. Nu har det svängt helt och hållet, säger Tapio Karvonen.

Meyer Turkus tjocka orderbok tyder på att det finns en efterfrågan på stora kryssningsfartyg, men Karvonen varnar för att utvecklingen kan stanna upp.

– Just nu är det ungefär 80 stora kryssningsfartyg som beställts i världen, och de byggs nästan alla i Europa. Nu ser det ut som att det går bra för varven men det är helt klart att det kommer en punkt då marknaden är mättad. Det är helt säkert att antalet beställningar minskar i framtiden.

– Kryssningsfartyg används en väldigt lång tid. Lastfartyg används i 25-30 år men kryssningsfartyg kan vara i trafik i 50 år, några enstaka fartyg till och med längre.

En så lång brukstid förutsätter reparationer och uppdateringar, vilket öppnar nya möjligheter också för finländska företag. I likhet med Jan Meyer betonar Karvonen vikten av innovationer och kreativa lösningar. Ett kryssningsfartyg måste hela tiden vara modernt och lockande.

– Efter att de blivit färdiga kommer kryssningsfartygen inte tillbaka till Finland men finländska företag kan ändå vara med och förnya dem, säger Karvonen.

Hård tävlan på fraktsidan

Tiderna förändras och förmågan att anpassa sig är ofta nyckeln till framgång. I S:t Karins har koncernen Langh Group sett till att ständigt utveckla sin företagsverksamhet och söka efter nya marknader. Verksamheten började år 1973 med en tvättservice för jordbruksmaskiner och på 1980-talet klev man in i rederibranschen. Rederiet Langh Ship äger för tillfället fem lastfartyg och dess kunder fraktar till exempel stål från Torneå till Terneuzen i Nederländerna.

LÅNGA KONTRAKT. Langh Ships vd Laura Langh-Lagerlöf berättar att företagets verksamhet bygger på långvariga kontrakt med kunderna. Langh Ships fartyg kan stå till fraktarnas förfogande i flera månader eller till och med i över ett år. Bild: Robert Seger

År 2015 gjorde Langh Ship en vinst på 1,9 miljoner euro med en omsättning på 13,5 miljoner euro, men företagets vd Laura Langh-Lagerlöf konstaterar att konkurrensen i fraktbranschen är hård.

– Det är en väldig överkapacitet på lastfartyg just nu. Före finanskrisen grundade Kina många nya varv och det kom nya båtar som svampar ur jorden. Särskilt tyskarna beställde massor av båtar, säger Langh-Lagerlöf.

Enligt henne konkurrerar Langh Ship främst med tyska och holländska rederier. Langh Ship har klarat sig genom att specialisera sig på skandinaviska förhållanden och isiga vintrar men något uppsving vill Langh-Lagerlöf inte tala om.

– Man måste nog betona att det uttryckligen är kryssningssektorn det går bra för just nu. På fraktsidan är det inte likadant.

Langh Group har foten inne också i kryssningsbranschen. Företaget Langh Tech, som Laura Langh-Lagerlöf också är vd för, tillverkar bland annat rengöringssystem för avgaser, så kallade skrubbrar.

Den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s beslut att sänka den tillåtna svavelhalten i fartygsbränslen från 1 till 0,5 procent träder i kraft år 2020. I Östersjöområdet sänkte IMO gränsen från 1 till 0,1 procent redan 2015. I stället för att byta till diesel kan fartyg som går på svavelhaltigt bränsle låta installera skrubbrar för att klara IMO:s krav.

– Det har kommit bra i gång, skulle jag säga. Vi kom egentligen in på det här av misstag. Meddelandet om svaveldirektivet kom år 2013 och våra fraktare var intresserade av att få skrubbrar på Langh Ships fartyg, berättar Langh-Lagerlöf.

Misstag eller inte, för Langh Group verkar steget in på en ny marknad ha gått smidigt. Langh Tech levererar skrubbrar bland annat till familjen Meyers varv i tyska Papenburg, och företaget fortsätter att utveckla sina produkter och planera för framtiden. Marinindustrin i Finland är på väg uppåt, och det är många som vill vara med på den resan.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning