Åbo Akademis styrelse måste motivera uppsägningen bättre

Bild: Wilfred Hildonen

Medierapporteringen om rektorsuppsägningen på Åbo Akademi har lämnat en hel del övrigt att önska. Var finns den granskande journalistiken – som synar det skedda ur flera synvinklar? ÅA:s styrelse och kollegium har uppvisat enastående brister i kommunikation och öppenhet.

Vi har serverats en massa prat i en fråga som är ytterst viktig för trovärdigheten hos vår främsta finlandssvenska utbildningsinstitution, som inte borde få hamna i vanrykte på detta sorgliga sätt.

Saken blev inte bättre av de dementier ÅA:s representanter kommit med i Åbo Underrättelser (23.11) och HBL (24.11). De försvarar saker som är självklara och som inte är det jag uppfattar att Moira von Wright talade om (mellan raderna) i intervjun i HBL (21.11).

Jag varken vill eller kan ta ställning till hur rektor har skött sitt ledarskap. Jag vill bara komma med några synpunkter och ställa Åbo Akademi några frågor.

I den interna revisionsrapporten som ÅA låtit utföra sägs förnumstigt att "rektor måste följa reglerna som alla andra". Men hon har inte begått något tjänstefel eller brutit regler. Inte heller har det påvisats något jäv, utan bara antytts risk för sådant. Ena veckan sade styrelseordföranden Thomas Wilhelmsson att han hade fullt förtroende för rektor. En vecka senare saknades detta förtroende.

Här följer fyra frågor till Åbo Akademis styrelse, tills vidare har de inte fått något tillfredsställande svar.

– Hade universitetets ledning innan uppsägningen vidtagit alla de åtgärder som en dylik situation kräver? I alla institutioner finns en klar tågordning vid konflikter, där personalchefer inkallas och förlikningssamtal hålls och problem reds ut. Har dessa verktyg använts?

– En chef som utsatts för anmälningar skall, förutom ovannämnda procedurer, enligt god etik först få en varning. Det fick von Wright inte, utan blev helt tagen på sängen. Vad var så graverande att Wilhelmsson med flera plötsligt lade sig platta?

– Tog ledningen reda på varifrån klagomålen kommit, och vad de egentligen handlade om? Varför upprepar man talet om "utbrett" missnöje, då det framgått att anställda på en lång rad enheter, inklusive Vasa, inte hade en aning om hela saken?

– Är det klarlagt att ÅA:s interna revisor Roald von Schoultz inte hade några personliga bindningar då han gavs uppdraget att granska rektor? Att nästan hälften av rapporten behandlade jävsfrågan, som styrelsen sedan avfärdade som oväsentlig, väcker frågan om kvaliteten på resten av denna revision.

von Wrights uppgift var bland annat att styra upp förvaltning och ekonomi – men tilläts inte göra det för hon gjorde det på "fel sätt". Är det ens möjligt att "få med sig" dem det berör utan att det uppstår intressekonflikter?

Lusläser (och avlyssnar) man medierna verkar det som om missnöjet med von Wright finns i vissa vetenskapliga och administrativa kotterier. Kanske hos förvaltningsdirektören som i en omstrukturering fråntogs den ekonomiska styrningen? Eller hos de institutioner som tagit emot de största donationerna för forskning och där rektorn ville "styra upp" penningflödena?

Men varför är de som är missnöjda så tysta i debatten?

Camilla Kronqvist, medlem i samarbetskommissionen och i arbetarskyddskommissionen och styrelsemedlem i Forskarföreningen, påpekar (ÅU 9.11) att hon fick intrycket av att styrelsens beslut inte baserade sig på sådan kunskap som finns i organisationen. I Slaget efter tolv (Yle Vega 4.11) sade Kronqvist att hon jobbat med många rektorer och von Wright varit den enda rektor som aktivt sökt upp forskarförbundet och velat lyssna in dem.

Också Anna Törnroos-Remes, biträdande professor och ordförande för Forskarföreningen, frågar sig (ÅU 9.11) var det breda missnöjet finns. "Verkar inte alltid ha varit bland våra medlemmar, utan någon annanstans", säger Törnroos-Remes, som tror det handlar om ekonomi.

En sak är klar. Hela denna affär luktar illa och ställer inte Akademin i någon bra dager.

Kerstin Smeds, professor emerita, Nagu/Pargas

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning