Åbo Akademi vill föra in mer konst i vården av äldre – "Behövs mer än gröt och byte av lakan"

Åbo Akademi har fått 265 000 euro i finansiering för ett projekt med målet att utveckla äldrevården i Svenskfinland. Arkivbild. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

– För en meningsfull tillvaro till livets slut behövs mycket mer än gröt och byte av lakan, säger Heli Vaartio-Rajalin, biträdande professor i gerontologisk vård vid Åbo Akademi.

Åbo Akademi vill ge olika konstformer en naturlig plats i äldrevården. Akademin och en rad yrkesinstitut och yrkeshögskolor inleder i höst ett projekt med målet att införa konstnärliga element i den svenskspråkiga utbildningen av närvårdare och sjukskötare. Även Konstuniversitetet är med på ett hörn.

I akademins beskrivning av projektet heter det att man vill "utveckla, implementera och evaluera ett kreativt, personcentrerat arbetssätt och personcentrerade verktyg med konst och kultur inom yrkesutbildningen och äldreomsorgen". På lång sikt hoppas man kunna förändra vårdkulturen i Svenskfinland.

– För en meningsfull tillvaro till livets slut behövs mycket mer än gröt och byte av lakan, säger Heli Vaartio-Rajalin, biträdande professor i gerontologisk vård vid Åbo Akademi.

Enligt Vaartio-Rajalin kan till exempel bildkonst, keramik, dans och teater användas i vårdande syfte inom äldreomsorgen. Konst har en helande och berikande funktion, säger hon.

– Man borde använda konst i alla delar av vården, ända från den preventiva vården till den palliativa vården, det vill säga vården i livets slutskede.

Systematik i stället för punktinsatser

Att konst och kultur kan berika tillvaron och bidra till ökat välbefinnande är inget nytt påhitt, och Heli Vaartio-Rajalin konstaterar att det redan finns konstnärliga inslag i äldrevården på många håll.

– Det kanske redan görs i viss mån till exempel i form av kreativa stunder. Men det kreativa skapandet och görandet borde vara systematiskt i stället för att ske genom punktinsatser.

Också Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap och rektor för Åbo Akademis enhet i Vasa, betonar vikten av att skapa en systematik i utnyttjandet av konst i äldrevården. Vägen dit går via utbildningen.

– Inte är detta väl något helt nytt under solen, men kreativiteten har inte fått särskilt mycket utrymme inom utbildningen av vårdare. Vår tanke är att om man lär sig det från början tar man det med sig som en naturlig del av yrkesutövningen, säger Fagerström.

– Kreativiteten har inte fått särskilt mycket utrymme inom utbildningen av vårdare. Vår tanke är att om man lär sig det från början tar man det med sig som naturlig del av yrkesutövningen, säger Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap och rektor för Åbo Akademis enhet i Vasa. Arkivbild. Bild: Mikael Piippo/SPT

Det första steget är att i samarbete med de svenskspråkiga närvårdar- och sjukskötarutbildningarna skapa nya kurser med konstnärliga och kulturella inslag. Preliminärt skulle det kunna handla om tre olika kurser och totalt nio studiepoäng, men både Vaartio-Rajalin och Fagerström betonar att upplägget inte är färdigt än.

Personalbrist tär på äldrevården

Institutet för hälsa och välfärd rapporterade i måndags att 10 procent av enheterna för dygnetruntvård av äldre inte har tillräckligt med personal för att klara den lagstadgade personaldimensioneringen på 0,55 anställda per klient. Huvudorsaken uppgavs vara svårigheter med att hitta och rekrytera personal. Antalet närvårdare och sjukskötare inom äldrevården har inte ökat under det senaste året, uppger institutet.

Personaldimensioneringen inom äldrevården kommer dessutom att höjas under de kommande åren.

– Då kan ju någon tänka att hur ska vi ha tid för det här med att satsa på kreativitet i vården. Men vår tanke är att se om man kan locka nya typer av människor och göra äldrevården mer attraktiv genom att visa att den inte behöver vara så rutinartad. Vi kan kanske få in människor som tycker om att sjunga och syssla med kultur, säger Lisbeth Fagerström.

Heli Vaartio-Rajalin ser möjligheter att i ett senare skede inkludera konstnärliga inslag även på andra delområden inom vården.

– Vi börjar nu med äldrevården men en möjlighet är att senare få med det här också inom hälso- och sjukvården.

Åbo Akademi uppger att det nya projektet genomförs under åren 2021–2024. Projektet har fått totalt 265 000 euro i finansiering av Föreningen Konstsamfundet och Svenska kulturfonden.

Konstsamfundet och Kulturfonden, då i sällskap av Svenska folkskolans vänner, har redan tidigare finansierat ett treårigt projekt som hette Sol i minnet. Projektets syfte var att förbättra demenssjuka personers livskvalitet och vardag genom att skapa modeller för vardagskultur vid vårdenheter.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning