Abiturient om gymnasierankningen: För mig är trivseln viktigast

– För mig är det stämningen i skolan som gör den största skillnaden, hur eleverna trivs och hur relationen mellan lärarna och eleverna är, säger abiturienten Miranda Ahlbäck i Gymnasiet Lärkan. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Gymnasierankningen där olika gymnasier och betygsättningen jämförs sinsemellan är både på gott och ont. – En rankning kan både sporra till förbättring men också ge en förenklad bild av gymnasiernas kvalitet och leda till ökad press hos eleverna, säger Fritjof Sahlström.

Studentexamensnämnden publicerade i måndags detaljerade uppgifter på betygsättningen i årets studentexamen, och rankningen av gymnasier är åter i gång. Gymnasiet Lärkan i Helsingfors hör till de skolor som klarat sig bra i jämförelsen och har ett högt medeltal i de obligatoriska studentproven. Allt kan ändå inte mätas i siffror, betonar Miranda Ahlbäck som tog studenten från Gymnasiet Lärkan i vår.

Fakta

Årets studentskrivningar

Våren 2019 skrev ungefär 25 200 personer studenten.

Av de nya studenterna har cirka 430 blivit färdiga med proven i sin examen redan tidigare, men har slutfört sina studier först denna vår.

Totalt 25 900 personer har fått godkänt i examensproven och studentexamen som avlagts våren 2019.

Sammanlagt 40 271 examinander anmälde sig till vårens studentexamen. I siffran ingår också examinander som gör om godkända eller underkända prov eller kompletterar sin examen.

Källa: Studentexamensnämnden

– För mig är det stämningen i skolan som gör den största skillnaden, hur eleverna trivs och hur relationen mellan lärarna och eleverna är. Själv har jag försökt blockera det här med att jämföra mig med andra. I stället har jag fokuserat på mina egna prestationer.

Rektorn Magnus Westerlund är tudelad i frågan om rankningen. Enligt honom kan det vara vettigt att följa med rankningen över en längre tidsperiod. Det kan ge redskap för en intern granskning och för hur skolan kan utvecklas i förhållande till andra skolor.

– Jag tror på reflektionen, det är viktigt för att kunna utvecklas. Om vi ser att någon skola som har samma utgångsläge som vi klarar sig bra kan vi jämföra oss med den, och fråga rektorn hur de lyckats nå bra resultat.

Att kallt ranka skolor i bra, bättre och bäst är enligt Westerlund däremot inte vettigt.

– Det leder lätt till generaliseringar. Det kan finnas bakomliggande faktorer som inte syns i siffervärden.

Magnus Westerlund, rektor för Gymnasiet Lärkan säger att gymnasierankningen kan ge redskap för en intern granskning och för hur skolan kan utvecklas i förhållande till andra skolor. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Välbefinnande och motivation viktigast

Westerlund påpekar ändå att det viktigaste är välbefinnande och motivation, något som man i Gymnasiet Lärkan försökt satsa mycket på.

– Om eleverna har målsättningar för framtiden blir de kreativa. När man är kreativ kan man överträffa sig själv. Det här är nyckeln till framtiden och till att eleverna motiveras till att fortsätta studera.

Enligt Westerlund satsar man i Gymnasiet Lärkan också mycket på handledda samtal och dialog när det gäller studenternas framtid och oro inför till exempel yrkesval.

Också Fritjof Sahlström, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, ser både positiva och negativa sidor med gymnasierankningen.

– Rankningen kan bidra till en bra och reflexiv diskussion om utbildning.

Enligt Sahlström kan rankningen ändå ge en förenklad bild av gymnasiernas kvalitet.

– Det ger en platt och ytlig bild och det finns alla anledningar att hålla sig sunt skeptisk till det. Samtidigt kan rankningen bidra till att ge en ökad transparens.

En negativ aspekt är att rankningen kan påverka söktrycket till gymnasierna och bidra till ökad press hos eleverna.

– Om man upplevt skolstress är det uppenbart att den här typen av platt kvantifierande mätningar som betonar ett högre resultat sannolikt inte minskar stressen.

Också Sahlström anser att en jämförelse över tid ger mervärde.

– Till exempel arbetsmiljöundersökningar går inte att jämföra arbetsplatser emellan, men över tid kan man se utvecklingen. Samma gäller gymnasierankningen.

Listor bekräftar ofta fördomar, men kan också överraska. Som exempel nämner Sahlström Topeliusgymnasiet i Nykarleby som ligger rätt högt på årets rankningslista.

– Topeliusgymnasiet har gjort ett gott resultat trots att regionen inte traditionellt präglats av hög utbildning. Där verkar de göra något som fungerar.

Sahlström påpekar att det också vore intressant att undersöka yrkesutbildningarna.

– Hälften av våra barn väljer ju ändå annat än gymnasiet.

Gymnasielever. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Fakta

Gymnasieranking 2018

Hela landet

1: Etelä-Tapiolan lukio, 6,12 (129 examinander)

2: Ressun lukio, 5,77 (149 examinander)

3: Kotka svenska samskola, 5,62 (2 examinander)

4: Helsingin normaalilyseo, 5,61 (78 examinander)

5: Helsingin yliopiston Viikin normaalikoulu 5,60 (67 examinander)

6: Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu 5,59 (133 examinander)

7: Puolalanmäen lukio 5,58 (133 examinander)

8: Kulosaaren yhteiskoulu 5,58 (117 examinander)

9: Olarin lukio 5,50 (114 examinander)

10: Gymnasiet Grankulla samskola 5,47 (88 examinander)

Svenskspråkiga gymnasier

3: Kotka svenska samskola, 5,62 (2 examinander)

10: Gymnasiet Grankulla samskola, 5,47 (88 examinander)

13: Gymnasiet Lärkan, 5,36 (127 examinander)

22: Pargas svenska gymnasium, 5,11 (56 examinander)

23: Mattlidens gymnasium, 5,08 (120 examinander)

25: Topeliusgymnasiet i Nykarleby, 5,01 (38 examinander)

28: Katedralskolan i Åbo, 4,96 (79 examinander)

32: Svenska privatskolan i Uleåborg, 4,88 (8 examinander)

33: Vasa övningsskola, 4,85 (97 examinander)

36: Borgå Gymnasium, 4,83 (107 examinander)

Vitsordsskalan i studentexamen är mellan 0 och 7. En sjua innebär laudatur det vill säga det bästa betyget. Dessa tio-i-topp-listor visar medeltalet för examinandernas fyra obligatoriska prov.

En sjua i gymnasierankingen skulle innebära att alla studenter i ett gymnasium har skrivit laudatur i alla ämnen. Etelä-Tapiolan lukio i Esbo har det bästa medeltalet – 6,12.