Terrormisstänkte: Ville döda två genom att skära av halsen på dem

Rättegången mot Abderrahman Bouanane inleddes på måndagen i Starrbacka fängelse i Åbo. Han är åtalad för två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte och åklagaren yrkar på livstids fängelse. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Abderrahman Bouanane säger att hans avsikt under fredagseftermiddagen i augusti var att döda två personer genom att skära huvudet av dem. Efter det första offret planerade han att gömma sig för att sedan fortsätta sitt dåd med en eller två till.

ÅBO Kamerorna blixtrar, men i övrigt är det knäpptyst i Åbofängelsets auditorium som har omvandlats till en tillfällig rättssal. Här hålls rättegången mot Abderrahman Bouanane, som enligt åklagaren gjort sig skyldig till två mord och åtta mordförsök i terroristiskt syfte när han med två knivar attackerade människor vid Salutorget i Åbo.

Det är första gången som vi ser den 23-årige marockanen i offentligheten sedan dådet i augusti och medieuppbådet är stort. Han tittar rakt fram och ler snabbt inför fotograferna som tillåts ta bilder under några minuter.

Rättegången hålls i fängelset med motiveringen säkerhetsskäl, och samma orsak för ordförande, domaren Tapio Katajamäki fram när han beslutar att Bouanane ska hållas handfängslad. Så sitter Bouanane synbarligen lugn och rak i ryggen genom dagen, också då detaljer om skador läses upp, med några blickar mot den enda målsägande som är på plats.

Den första rättegångsdagen är vikt för åklagarens och försvarets sakframställan samt målsägandenas ersättningsyrkanden. Bouanane själv ska höras först nästa vecka. Men medan hans försvarsadvokat Kaarle Gummerus talar markerar han aktivt och slutligen ger ordförande honom ordet – vilket är mycket ovanligt i det här skedet av processen.

Via tolk från arabiska till finska säger Bouanane:

– Mitt syfte vid det första offret var att jag dödar två personer, skär av dem huvudena.

Men efter att den första personen dog och folk försökte stoppa honom, säger han att hans tankar var "lite sådana att jag inte längre visste vad jag ska göra". Planen ändrades då till att han skulle gömma sig för att sedan kunna fortsätta och fullfölja dådet. Han talar om att skära halsen av en eller två personer till.

Dråp eller mord?

Kaarle Gummerus medger att det här är ny information från hans klients sida också för honom. I sitt försvar för Gummerus nämligen fram att Bouanane efter sina tre första offer på Salutorget – då han knivhögg en kvinna till döds och sedan två personer som kom till undsättning – ville fly och därför slog mot dem som försökte följa efter honom.

Gummerus hävdar att gärningarna inte var överlagda och därför handlar om dråp och dråpförsök och inte mord och mordförsök som åtalet lyder.

Åklagaren Hannu Koistinen håller inte med om beskrivningen. Att Bouanane fortsatte med det råa våldet trots att folk jagade honom, visar enligt Koistinen att han var fast besluten att fullfölja dådet.

– Vi hävdar att gärningarna skulle ha fortsatt om inte polisen hade lyckats stoppa Bouanane, säger han och menar att de som följde efter honom står att tacka för att det inte blev fler offer.

Koistinen anser därför att gärningen är överlagd, utförd med berått mod och på ett synnerligen rått och grymt sätt och yrkar därför på livstidsstraff. Åklagaren hänvisar också till att Bouanane i förhör sagt att han ropade "allahu akbar" för att det gav honom styrka. Det fortsatte han med tills han greps vilket inte tyder på att han ville avbryta gärningen.

Abderrahman Bouanane stoppas av polis. Försvaret hävdar att han efter de tre första offren försökte fly och gjorde utfall mot dem som försökte stoppa honom. Åklagaren igen menar att han utförde sitt dåd in i det sista. Bild: Lehtikuva/Kirsi Kanerva

Åklagaren: ville skada staten

Rättegången handlar också i hög grad om ifall Abderrahman Bouananes dåd är ett terroristbrott eller inte. Det är första gången lagen prövas på den punkten i Finland vad gäller brott mot liv.

Enligt åklagaren är det klart att Bouanane har handlat i, som det heter, terroristiskt syfte.

– Det yttersta syftet var inte att skada de här individerna, utan att orsaka allvarlig skada på en stat, säger Hannu Koistinen.

Han menar att dådet ska ses som en del i en händelsekedja.

– Vi anser att Bouananes syfte har varit att, som ett led i en serie dåd runtomkring i världen, förverkliga ett terrordåd här i Finland i IS namn och för IS räkning.

Koistinen menar att valet av torget och tiden – en central plats i en större stad en fredagseftermiddag – dessutom avspeglar IS mål att åstadkomma så många offer som möjligt och få offentlighet. Åklagaren lyfter speciellt fram det manifest som Bouanane spelade in strax före dådet.

Veterligen har IS ändå inte tagit på sig det. Koistinen säger också att det inte har kommit fram i polisutredningen att Bouanane skulle ha fått en direkt order att utföra attacken.

Ser sig som terrorist

I polisförhören har det framkommit att Abderrahman Bouanane ser sig som IS-soldat och terrorist. Den uppfattningen har han, enligt försvarsadvokaten Kaarle Gummerus, fortfarande.

– Han anser sig vara en terrorist, men frågan är om hans bedömning och kriterier är sådana som han kan också kan dömas för. Själv har jag uppfattningen att de inte nödvändigtvis räcker.

I sitt formella svar på åtalet är Gummerus mer bestämd och nekar till att gärningen är utförd i terroristiskt syfte.

– Det är helt klart att en händelse som den på torget har injagat skräck och rädsla i många människor. Men nu handlar det om det är syftet med hans gärning eller en följd av den. Det här är centralt i bedömningen, förklarar han till journalister.

En terroristgärning ska enligt lagen också vara "ägnad att allvarligt skada en stat eller en internationell organisation". Det här tar försvaret fasta på och menar att med stat avses myndighetsmaskineriet och inte befolkningen eller samhället. Försvaret stödjer sig på ett expertutlåtande av folkrättsprofessor Martin Scheinin.

Enligt den tolkningen handlar det om en översättningsmiss från ett EU-direktiv, men ska enligt Kaarle Gummerus ändå appliceras på Bouananes fall. Han menar att det gör det ytterligare mer tveksamt om det handlar om ett terroristbrott.

Åklagaren svarar med att dådet var en attack mot statens grundfunktioner eftersom det till sin natur har orsakat allmän rädsla för att staten inte kan skydda invånares liv, hälsa, frihet och kroppsliga integritet.

– Med stat kan avses olika saker i olika sammanhang, också i lagstiftningen. Jag tror inte det här faller på det, säger Koistinen.

Bild: HBL

Rättegången fortsätter till mitten av maj. Den här veckan hörs bland annat målsägande och nästa vecka är det den åtalade Abderrahman Bouananes tur. Då kommer han sannolikt att få svara på frågor om sin radikaliseringsprocess, sitt syfte och hur han valde ut sina offer. Under måndagen antydde både åklagaren och det juridiska biträdet till en målsägande att han attackerade den första kvinnan för att hon var kristen. Hon delade ut broschyrer för Jehovas vittnen.

Efter detta har enbart de som deltar i rättegången, själva rätten, målsägande och vittnen tillträde till Åbofängelset.

Artikeln har uppdaterats under dagen.

HBL bevakade den första rättegångsdagen live. Rapporteringen går att läsa här.

Bild från polisens förundersökningsprotokoll som visar Åbo torg. Inringat finns en kvinna med barnvagn som blir knivhuggen. Bild: Lehikuva/Centralkriminalpolisen

Abderrahman Bouanane ser sig fortsatt, enligt sin försvarsadvokat, som en terrorist. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning