”En grisbonde delar inte sin lunch med slaktgrisen” – Snellman plockar bort felaktig reklam

En reklamfilm som köttproducenten Snellman står bakom har enligt Livsmedelsverket gett en felaktig och alltför rosenskimrande bild av grisuppfödning. I reklamen sitter en grisbonde på en höbal intill en ensam gris i en inhägnad. Han krafsar grisen, bryter en bit av sitt bröd och ger den till grisen.

Den här reklamen fick några djurrättsaktivister att se rött. Enligt anmälarna förskönar reklamen hur köttproduktionen ser ut i dagens värld. Människor och djur delar inte alls samma mat. 

Och Livsmedelsverket håller med. Livsmedelsverket utredde saken efter att fem anmälningar hade kommit till myndigheten, och gav en anmärkning till Snellman. 

Livsmedelsverkets specialexpert Tuulikki Lehto säger att det inte är något enskilt i reklamen som direkt är felaktigt. Det är helheten som ger en alltför positiv bild av djurhållning. 

– Det handlar om sinnebilden som man får av reklamen. I reklamfilmen fanns sådant som inte existerar inom köttindustrin. I verkligheten matas djuren med foder, inte människomat. Och det är inte realistiskt att en ensam gris skulle böka i en egen inhägnad.

Lehto säger att det är mycket ovanligt att reklamfilmer anmäls till Livsmedelsverket. Hon kommer inte på något annat exempel på köttproducenter som har anmälts på samma sätt. Oftast är det övrig marknadsföring, som till exempel vad som står på en förpackning, som anmäls och rättas till. 

Efter att Snellman fick anmälningen agerade bolaget exemplariskt, säger Lehto på Livsmedelsverket. Redan samma dag var grisbilden på webbplatsen utbytt och reklamfilmerna i både sociala medier och tv var borta. 

Tommi Fors, marknadsförings- och kommunikationsdirektör på Snellman, godkänner Livsmedelsverkets beslut, men delar inte uppfattningen om att man får en felaktig bild av grisuppfödning. Enligt honom var meningen med reklamen att via symbolik föra fram att bolaget satsar på djurens välfärd. Man ska inte tolka reklamen bokstavligt. 

– Jag tycker det är väldigt tydligt att det är en fiktiv berättelse. Det var inte meningen att ge en dokumentär bild av hur en modern grisfarm ser ut. Det är en filmisk scen som ska få människor att stanna upp. Vi ville få människor att gå in på vår webbplats och läsa hur vi jobbar med djurhållning. 

Det var ett nytt berättargrepp för Snellman. Det var kanske inte helt optimalt, medger Fors. 

– När jag har besökt våra grisfarmar har jag själv sett att grisar blir krafsade. Förstås inte på alla gårdar, men det förekommer. Att det var en ensam gris i inhägnaden var ett praktiskt beslut. Om det skulle ha varit flera grisar i samma inhägnad skulle de varit nyfikna och omringat bonden. Skulle det ha gett en negativare bild? Knappast, men det skulle ha varit en annorlunda bild.