Äldre oljetankfartyg rör sig på Östersjön– ökar risken för oljeolycka

Oljetankfartyg lastade med hundratusentals kubik råolja lämnar de stora ryska hamnarna Primorsk, Ust-Luga, Vysotsk och Sankt Petersburg i samma takt som innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.

Mellan 80 och 100 oljetankfartyg trafikerar Finska viken varje vecka, berättar kommendör Mikko Simola, som är chef för enheten för sjösäkerhet vid staben för Gränsbevakningsväsendet.

– Mängderna rysk råolja som fraktas på Finska viken och Östersjön har egentligen inte minskat eftersom fartyg från icke-västländer nu trafikerar havet, säger han.

Finland slutade importera rysk olja förra året och EU-länderna, USA och Storbritannien har infört importförbud på rysk råolja i december, som ytterligare utvidgades i februari.

Oljetankfartygen som nu trafikerar på havet seglar bland annat under kinesisk, liberiansk och vissa andra afrikanska länders flagg. Också nya flaggstater som inte rört sig på Östersjön tidigare har siktats på finska vatten.

– I Finska viken finns internationella havsområden där ytterligare tankfartyg sannolikt också navigerar, säger Simola.

På grund av den förändrade aktiviteten på Östersjön har gränsbevakningen trappat upp sin övervakning av olje- och kemikalietransporter,  säger Simola. Det är gränsbevakningsväsendet som ansvarar för bekämpningen av miljöskador till havs i Finlands ekonomiska zon.

Östersjön är exceptionellt sårbar för miljöolyckor och ett stort oljeläckage klassas som det största enskilda miljöhotet mot havets känsliga marina miljö. De största oljeutsläppen i Östersjön har historiskt orsakats av fartygsolyckor.

– Vi har observerat att oljefartygen som nu trafikerar till och från Ryssland via Finska viken är av äldre modeller. På äldre fartyg kan utrustningen och konstruktionen vara sämre än på nyare fartyg. På så sätt har risken för en olycka ökat, säger Simola.

Utöver att tankfartygen som nu färdas på Finska viken är äldre kan de dessutom sakna rätt utrustning och kunskap för att navigera i stränga vinterförhållanden.

– Den här vintern frös inte havet så det har varit en ganska lätt vinter. Men om fartygen och besättningarna inte är vana vid att navigera i is på Finska viken kan det bli en riskfaktor i framtiden under isvintrar.

Simola tillägger att fler fartyg än tidigare rör sig på Östersjön eftersom oljan fraktas från andra länder än tidigare. Till Finland transporteras olja nu exempelvis från Norge, Storbritannien och Nordsjön i stället för Ryssland.

– Det betyder att transportsträckorna för fartygen har blivit längre och fler fartyg är i rörelse för att transportera olja till Finland, vilket i sig kan vara riskfaktor i områden där sjöfarten är livlig, säger han.

Internationella regler för sjöfarten ställer krav på att alla tankfartyg som transporterar olja på Östersjön måste ha dubbelskrov. Detta för att undvika oljeläckage om fartyget kolliderar eller det sker en grundstötning.

Hittills har det inte varit ett problem.

– Vi har inte observerat tankfartyg som rört sig på Östersjön i närheten av Finland som inte skulle ha dubbelbottnat skrov, säger Simola.

Däremot har det funnits ”nära-ögat”-händelser. Den senaste inträffade i september 2022 då det började brinna i besättningsavdelningen på ett fartyg som transporterade mer än 100 000 kubik råolja – man kan jämföra det med 1750 lastbilar olja.

– Räddningsverkets räddningspersonal som är tränad för bränder på fartyg fördes omedelbart med gränsbevakningens helikoptrar till fartyget då larmet gick. Precis när de anlände hade besättningen ändå lyckats släcka branden själva.

Enligt Simola belyste händelsen både vikten av att ha beredskap för olyckor i havsområdet året runt men också att de nuvarande processerna verkar fungera bra.

Gränsbevakningen förbättrar hela tiden beredskapen och utrustningen för att bekämpa olika former av miljöolyckor på havet, förklarar Simola. Som grund ligger Finlands nya nationella strategi för bekämpning av miljöskador som orsakas av fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor.

2014 tog gränsbevakningsväsendet i bruk ett nytt bevakningsfartyg och under de närmaste åren kommer man att ersätta två föråldrade bevakningsfartyg med två nya. De nya fartygen kommer att ha ungefär samma kapacitet att samla olja som det nuvarande bevakningsfartyget Turva – 1200 kubik per respektive fartyg.

– För tillfället och i framtiden har vi tre bevakningsfartyg från gränsbevakningens sida. Också tre av finska marinens fartyg kan användas för bekämpning av oljeolyckor. Gränsbevakningsväsendets fartyg är alltid på havet med två besättningar året runt.

I den inre skärgården är det räddningsverket som ansvarar för miljöskadebekämpningen medan gränsbevakningen i första hand ansvarar för det öppna havet. I ett nödläge kan sjöbevakningsstationerna rycka ut och om det är riktigt allvarligt kan internationella insatser inkallas.

– Enligt Helcoms principer, ska alla länder i Östersjöområdet samarbeta och delta i beredskapsövningar varje år. Vi har bland annat haft övningar med svenska kustbevakningen och med våra kollegor i Estland på Finska viken.

Tidigare samarbetade Finland aktivt med Ryssland i miljösäkerhetsfrågor på havsområdet, men kontakten har upphört och Ryssland har uteslutits ur de internationella beredskapsövningarna. Så kommer det att fortsätta, bedömer Simola.

– Ryssland är ansvarigt för att bekämpa olyckor på sitt vatten. Som gränsgranne upprätthåller Finland ändå operativ kontakt med räddningsmyndigheterna i Ryssland som kan användas i nödfall, säger Mikko Simola.

Om en oljeolycka inträffar på ryska vatten är det trots allt sannolikt att oljan också rör sig till andra delar av Östersjön.