Val i Österrike: Ändlösa skandaler, orörliga väljarfronter

På söndag hålls det nyval i Österrike. Valkampanjen har präglats av en rad skandaler som söker sin like i ett land där man annars är van vid att politik är ett mer eller minde smutsigt rävspel.

På söndag är det nyval i Österrike, efter att regeringskoalitionen mellan högerpopulistiska FPÖ och konservativa ÖVP sprack.
I slutet av maj tvingades kansler Sebastian Kurz avgå efter den första och största av dessa skandaler, Ibizaskandalen. En i hemlighet filmad video visade vicekansler Hans-Christian Strache när han för två år sedan i en lyxvilla på Ibiza hade ett möte med en person som han trodde var brorsdotter till en rysk oligark.
Heinz-Christian Strache.
Han lovade feta statliga kontrakt i utbyte mot att ryssen skulle hjälpa Straches Frihetsparti, FPÖ, att ta över den största österrikiska bulevardtidningen Kronen Zeitung. I videon säger Strache att den som äger Kronen Zeitung äger Österrike. När videon gjordes 2017 satt han inte i regeringen och hans löften till den falska oligarksläktingen kunde alltså inte betecknas som landsförräderi. Strache undgick åtal men Ibizaskandalen ledde alltså till regeringens fall.
Ibiza följdes av nya skandaler. Sommaren 2019 kommer att gå till historien som en av de mest turbulenta perioderna i Österrikes moderna historia, vilket inte vill säga lite.
Det är bara två partier som berörs av dessa skandaler men de är landets största: de förra regeringspartnerna högerpopulistiska FPÖ och konservativa ÖVP. Låt oss ta skandalerna en och en.
FPÖ ska ha gjort en deal med ett statligt casinobolag om att utnämna en partimedlem till direktör mot att FPÖ skulle driva igenom en liberalisering av spellagstiftningen. En partifunktionär fick posten trots att det fanns andra mer kompetenta kandidater. Efter avslöjandet har den nyutnämnda chefen tagit sjukledigt och affären är under rättslig utredning.
Något senare väckte nyheten om att den avgående regeringen hade låtit förstöra alla sina interna dokument stor uppmärksamhet. Sebastian Kurz, som gett order om detta, påstod att det är normal kutym vid varje regeringsskifte. Men många frågar sig varför den unga praktikant som fick i uppdrag att lasta dokumenten i en skåpbil och ta dem till en IT-firma för att förstöras uppträdde under falskt namn och lämnade räkningen obetald.
Sebastian Kurz.
Ett politiskt parti får inte ta emot mer än 50 000 euro i månaden av en enskild finansiär. I augusti avslöjades att det konservativa ÖVP systematiskt har tillämpat en strategi som visserligen inte bryter mot lagen men går emot dess anda. En donator, Österrikes rikaste kvinna, har varje månad i flera år betalat in exakt 49 000 euro på partiets konto. Det blir under ett år 588 000 och under årens lopp åtskilliga miljoner. Det var inte många som blev förvånade eftersom man i Österrike är van vid kreativa lösningar, men det här trixandet naggade i alla fall partiets rykte i kanten.
För tre veckor sedan publicerade wientidningen Falter ÖVP:s räkenskaper och budget för valkampanjerna 2017 och i år som visar att partiet rutinmässigt har överskridit den lagliga valkampanjfinansieringsgränsen med flera miljoner och planerar att göra det också i detta val. I bokföringen döljs överskridningen av kampanjbudgeten genom att valtillställningar placeras under "annan verksamhet" i stället för valkampanj.
Partiernas finansiering är inte offentliga dokument och ÖVP reagerade med ett ramaskri. Först påstod man att dokumenten var falska. När det inte höll hette det att man hade varit offer för ett avancerat hackerangrepp. Dagen efter avslöjandet höll Sebastian Kurz en dramatisk presskonferens där han antydde att tidningen Falter på något sätt var inblandad och krävde åtal. En polisundersökning har inletts. De andra partierna förhåller sig skeptiskt till hackerangreppet och säger mer eller mindre öppet att det är ett påhitt för att avleda uppmärksamheten från ÖVP:s fiffel med kampanjfinansieringen.
Alla dessa skandaler har livat upp valkampanjen som annars har varit tämligen lam, trots dagliga valdebatter i medierna. Politikexperten Peter Filzmaier säger att han inte känner till något annat land där det förekommer så många valdebatter. Det är för mycket av det goda och politikerna har svårt att ständigt och jämt komma med nya slagkraftiga argument.
Miljön är den viktigaste frågan för österrikiska väljare, enligt en färsk opinionsundersökning.
Men i alla fall är debatten i dag en helt annan än under de senaste två valen. Flyktingar och invandring, som dominerade kampanjen ännu under EU-valet i maj, nämns knappast alls. I stället är det klimatkrisen som är huvudtema. Nu hoppas det gröna partiet att kunna komma in i parlamentet igen. Det förlorade sina mandat i valet 2017 efter interna stridigheter som skrämde bort väljarna. Nu ser det bättre ut och partiet har ett väljarstöd på över 10 procentenheter.
I övrigt är stödet för partierna som gjutna i cement. Det konservativa partiet under sin unga energiska ledare Kurz har stadigt över 30 procent, medan det högerpopulistiska FPÖ tävlar med socialdemokraterna om andra plats, båda ligger kring 20 procent.
Det förvånande är att ingenting tycks kunna rubba de här opinionssiffrorna, de har varit stadiga ända sedan nyval utlystes i maj, trots alla skandaler. En del politikexperter undrar om det inte är onödigt att kasta pengar på dyra valkampanjer eftersom väljarna ändå röstar på samma sätt i val efter val.

ANDRA LÄSER