Henriksson söker ny lösning för vård på svenska

Under hösten har Svenska folkpartiets ordförande, riksdagsledamoten Anna-Maja Henriksson kontaktat både privata vårdbolag, vårdgivare inom tredje sektorn och Pensionärsförbundet för att tala om hur olika aktörer kunde gå samman och bygga upp en organisation för att trygga vården på svenska i Finland.

– Nu har tiden kommit för att skapa något helt unikt, säger hon.

I praktiken har Henriksson diskuterat med bland andra företaget Doctagon och det allmännyttiga samfundet Folkhälsan för att börja vaska fram nya idéer.

Henriksson är speciellt bekymrad för minoriteterna i minoriteten: personer med både svenska som modersmål och ett funktionshinder. Därför vill hon också involvera aktörer som Kårkulla samkommun. Tanken är att det privata och tredje sektorn ska samarbeta ihop med de tvåspråkiga kommunerna.

– Alla intresserade är välkomna. Jag är ute efter en organisation som går med svenska före, men som är inkluderande och. Det betyder en organisation som kan vara tvåspråkig.

Förutom svenskspråkiga tjänster för personer med funktionshinder talar Henriksson om servicen inom primärvården och äldrevården – sådana tjänster som kommer att sortera under valfriheten efter vårdreformen.

– Vi behöver en modell som garanterar vård på svenska i alla sammanhang och länge. Språket är viktigt för vårdkvaliteten, men det inser regeringen inte. Den är inte lyhörd. För tillfället har vi regioner där den svenska vården fungerar bra och sådana där den inte fungerar. Det finns olika behov på olika håll i landet och vi behöver göra research för att hitta en bra modell för alla, säger hon.

– Det leder fel att säga så, men om det är bolagisering vårdreformen kräver så är det inte omöjligt. Just nu talar regeringen om att ge svenskspråkig service "i mån av möjlighet". Det kan jag inte gå med på. Man kan inte trygga något i mån av möjlighet.

Sommaren 2016 väcktes ett likande initiativ i Åboland då Borgås tidigare stadsdirektör, konsulten Marcus Henricson fick i uppdrag att reda ut vilken sorts organisation som skulle trygga vården på svenska i alla tvåspråkiga landskap. I bakgrunden låg en oro för vad som händer med de svenska tjänsterna i ett landskap där bara 5,7 procent av invånarna har svenska som modersmål. Utredningen beställdes av Pargas stad, Kimitoön, Kårkulla samkommun, Åbolands sjukhus och Escherska stiftelsen. Grundtanken var att skapa en enhet som skulle vara en del av landskapets organisation. Under arbetsnamnet Tvåspråkig Ab presenterades då tanken på ett aktiebolag som skulle ge tvåspråkig vårdservice i Egentliga Finland.

– Projektet pågår och ska inte ses som konkurrerande, tvärtom kan man samarbeta. Konkreta strukturer kan man ändå bygga upp först när vi vet hur lagstiftningen ska se ut. Just nu jobbar vi med innehållsfrågor, säger Henricson.

I december 2016 kom sedan också Doctagon med ett initiativ till ett tvåspråkigt vårdbolag, som kallades Tvåspråkig välfärd AB. Doctagons vd Stefan Wentjärvi kallade då det planerade bolaget för ett 19:e vårdområde.

– Nu arbetar vi tillsammans för att reda ut hur en sådan här organisation kan uppfylla kraven på kvalitet, långsiktighet och konkurrenskraft. Vi måste bland annat titta på olika vårdbehov, demografin i kommunerna om femton år och inte låsa oss vid ett språk, säger han om Henrikssons inbjudan till samtal.

Wentjärvi gissar att konceptet för struktur och innehåll kan klarna under våren.