Lagförslag om stöd till scenkonst får beröm – tilläggsfinansiering är centralt

Lagen om statsandelar för teatrar och orkestrar ska bli mindre byråkratisk och mer långsiktig, medan 10 miljoner euro i tilläggspengar ska hålla alla nöjda.

Statssekreterare Tuomo Puumala överlämnade lagförslaget om statsandelar till forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen (C) på onsdagen. Kosonen lovar tilläggsfinansiering.
På onsdagen överlämnade statssekreterare Tuomo Puumala förslaget om statsandelsreform för performativ konst till forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen (C). Tanken är att ersätta den nuvarande teater- och orkesterlagen.
– Den här beredningen har hållit på ungefär lika länge som vårdreformen. Så mot den bakgrunden är det väldigt trevligt att kunna presentera ett färdigt lagförslag, säger Puumala.
Förslaget bygger på den beredning som har gjorts genom årens lopp och kan ses som en fortsättning på det nuvarande systemet. Förändringarna handlar främst om att göra systemet mindre byråkratiskt och mer långsiktigt.
– Man kan kvalificera för statsandelar antingen för tre år eller tillsvidare. De som får stöd tillsvidare kommer att utvärderas med tre eller sex års mellanrum.
Samtidigt ska man göra det enklare för nya aktörer att få statsandelar. Kravet på verksamhet året om och att man ska ha anställda gör ändå att ministeriet inte förväntar sig en stor ökning av aktörer som ansöker om stödet.

Mer pengar

Minister Hanna Kosonen anser att förslaget är mer flexibelt, men att de goda sidorna med det gamla systemet hålls kvar.
– En av de viktigaste orsakerna till att vi har kunnat föra reformen framåt är att finansieringen är säkrad, säger Kosonen.
Regeringen lovar att öka statsandelarna med kring tio miljoner euro. De totala utgifterna ligger i dag kring 80 miljoner euro.

Svensk nationalscen

Enligt förslaget kommer Svenska Teaterns statsandel också i fortsättningen att vara 60 procent av de beräknade kostnaderna. Det högre stödet motiveras med att Svenska Teatern kan beskrivas som Finlands svenskspråkiga nationalscen, vars verksamhet och historia kan jämföras med Finlands nationalteater.
Teaterchef Joachim Thibblin är nöjd med lagförslaget överlag och med finansieringsförslaget. Motiveringen om nationalscenen ser han som ett steg i rätt riktning.
– Men det räcker inte. Det borde skrivas in i själva lagen.
Teaterchef Joachim Thibblin vill att Svenska teaterns status som nationalscen ska befästas i lagen.
Svenska Teatern utropade sig själv till nationalscen redan år 1916 och teaterns status som nationalscen står inskrivet också i det aktuella regeringsprogrammet.
– Det handlar om likabehandling – vi har två nationalspråk så det är angeläget att det finns en nationalscen också på svenska.

Enklare för regionteatrar

Jukka Aaltonen, teaterchef på Åbo Svenska Teater (ÅST), är nöjd med både lagförslaget och beredningen.
– Jag känner att man verkligen har lyssnat till åsikterna på fältet.
Regionteatrar som ÅST ska kunna få statsandelar utifrån en modell som beaktar bland annat turnéer, barn- och ungdomsteater, verksamhet på ett minoritetsspråk och att teatern tar emot gästspel. Enligt Aaltonen har ministeriet talat om att pumpa in pengar för att inga teatrars bidrag ska sjunka.
– Mitt största bekymmer är om en pressad statsekonomi leder till att den extra finansieringen uteblir. Det får inte uppstå stridigheter mellan teatrarna om pengar.

Långsiktigt stöd

I dag behovsprövas en stor del av regionteatrarnas finansiering årligen. Enligt det nya lagförslaget skulle systemet ersättas och teatrarna skulle kunna beviljas bidrag för upp till sex år åt gången.
– Teatrarna kan planera sin verksamhet med mycket större flexibilitet och långsiktighet när man vet finansieringsramen för flera år framåt, säger Marit Berndtson, administrativ chef för Wasa Teater.
I dag kan till exempel en renovering minska en teaters verksamhet och påverka statsbidraget betydligt. Det nya förslaget gör den ekonomiska planeringen enklare. Hur lagförslaget skulle påverka finansieringen i praktiken är fortfarande oklart. Berndtson betonar att det krävs tilläggsresurser för att lagförslaget ska uppfylla sitt syfte.
– För regionteatrarna är det avgörande att dagens understöd inte sjunker, utan snarare stiger, med det nya beräkningssystemet.

Förslaget till statsandelsreform för performativ konst

Tanken är att ersätta den nuvarande teater- och orkesterlagen.
Finansieringssystemet ska bli mer flexibelt och mer långsiktigt.
Statsandelen räknas ut som en procent av de faktiska kostnaderna. I vanliga fall är det frågan om 37 procent.
Höjd statsandelsprocent kan beviljas om en betydande del av verksamheten är exempelvis turnéverksamhet, uppträdanden som riktar sig till barn, språkliga minoriteter eller grupper med särskilda behov. Höjd procent kan också beviljas om det finns ett särskilt kulturpolitiskt skäl för detta. Den höjda statsandelsprocenten är 60.
Av de enskilda aktörerna behåller Tampereen Työväen Teatteri och Svenska Teatern sin nuvarande särställning och deras statsandelsprocent förblir 60 procent.
ANDRA LÄSER