Totalkonsumtionen av alkohol minskar men ökad förbrukning i riskgrupper oroar

Stängda restauranger och minskat socialt umgänge ledde till att finländarnas totala alkoholkonsumtion sjönk under coronavåren. Trenden är tydlig i synnerhet bland unga. Utvecklingen är ändå splittrad. Bland dem vars ekonomi försämrades uppger sig var tionde ha börjat dricka mer.

En stor majoritet av finländarna säger sig inte ha förändrat sina alkoholvanor under den första vågen av coronaepidemi. Samtidigt som det finns de som har minskat sin alkoholkonsumtion har nästan lika många druckit mer.
Hur påverkade nedstängningen under coronaepidemins första våg alkoholförbrukningen i Finland? Institutet för hälsa och välfärds rapport visar på flera förändringar.
En är att den totala konsumtionen under april till juni var hela 10 procent mindre jämfört med motsvarande period året innan.
– Bortfallet av restaurangförsäljningen och en betydande minskning av alkoholinförseln utomlands ifrån ledde till minskad alkoholkonsumtion, säger Thomas Karlsson som är ledande sakkunnig vid institutet.
Försäljningen flyttade i stället till Alko och mataffärerna, men inte i lika hög grad. Det är också möjligt att fler har beställt alkohol på nätet, men näthandelns andel har i tidigare undersökningar visat sig vara så pass liten att inte heller den spelar en större roll.

Var fjärde ung dricker mindre

Ser man till alkoholrelaterade skador och dödsfall är en minskad totalkonsumtion goda nyheter. Utvecklingen förstärker den trend med minskad förbrukning som har pågått redan länge.
Men tittar man närmare på resultatet framträder en mer mångfacetterad bild.
Institutet för hälsa och välfärd följer med statistik från bland annat Alko och S-gruppen. Den här gången har man också frågat närmare 3 500 finländare om deras alkoholförbrukning för att få en bild av den exceptionella situation som coronaläget är.
Av dem svarade hela 80 procent att de inte förändrat sin alkoholkonsumtion alls under coronavåren. 12 procent uppgav sig dricka mindre medan 8 procent hade ökat förbrukningen.
I de befolkningsgrupper där man rapporterade om störst förändring hade den skett åt båda hållen: en klar andel meddelade att de druckit mindre samtidigt som en del sade sig ha druckit mer.
Det här överraskar forskarna. Vanligen brukar exempelvis förändringar i alkoholpolitiken märkas mer genomgående och gå i samma riktning.
– Nu ser vi en polariserad verkan, säger Thomas Karlsson.
Tudelningen är tydlig i synnerhet bland unga. Bland dem som under 35 år sade sig hela var fjärde ha minskat sin konsumtion, medan 9 procent uppgav sig dricka mer.
Enligt Karlsson tyder resultatet på att alkoholkonsumtion för unga i hög grad hänger ihop med socialt umgänge och det ofta på restaurang och olika tillställningar. Under våren var krogarna stängda och många festivaler och liknande ställdes in.

Fler hjälpbehövande

Bland dem som uppgav sig ha fått försämrad ekonomi hade 15 procent minskat sin alkoholkonsumtion som en följd av det. Men så många som 11 procent sade sig i stället ha ökat konsumtionen.
– Där det finns en konsumtionsökning kan man anta att det finns ett problematiskt bruk sedan tidigare och att riskkonsumtionen har ökat, säger Thomas Karlsson.
Forskarna lyfter därför fram att det finns de som har reagerat på coronaläget med att dricka mer – och åtminstone när restaurangerna var stängda skedde det i hemmen eller i den privata sfären. I rapporten pekar de på att det finns en risk för större tryck på tjänsterna för dem med missbruk.
2018, som den färskaste statistiken är från, dog 1 680 personer i alkoholrelaterade sjukdomar eller alkoholförgiftning i Finland.
Ungefär 13 procent av den vuxna befolkningen använder så mycket alkohol att konsumtionen riskerar att orsaka långvariga skador på hälsan.

Tillspetsning av problem

Ett ökat hjälpbehov är något som organisationer som arbetar med rusmedelsförebyggande arbete också har larmat om. Under våren blev till exempel samtalen till Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyts telefonrådgivning 15 procent fler.
Enligt Minttu Tavia, som är chef för rusmedelsrådgivningen, har man till dags dato svarat på nästan lika många samtal som under hela fjolåret.
– Vi märker att problemen har tillspetsats, säger hon.
Situationer med permitteringar och arbetslöshet återspeglar sig i samtalen.
Jobbet har kunnat hjälpa riskkonsumenter att hålla alkoholförbrukningen i schack. Enligt Tavia kan det också vara så de andra i en familj har insett hur allvarliga problem en av medlemmarna har då alla är hemma, på grund av distansarbete eller för att man går utan jobb.
Fortsatt ringer fler än tidigare till telefonrådgivningen. Hur framtiden ser ut är ovisst, bland annat med smittotal som igen ökar.
ANDRA LÄSER