Filmversionen av videospel-igelkotten Sonic är harmlös och snäll efter att de otäcka människotänderna tagits bort

Filmversionen av videospelet om den blå igelkotten Sonic är motståndslös men trygg. De goda är snälla, de onda inte särskilt skrämmande och ingen behöver tvivla på ett lyckligt slut.

Tika Sumpter, James Marsden och Sonic i en live-action äventyrskomedi baserad på Segas videospel om den kaxiga ljusblå igelkotten.
Jag växte upp i ett hem utan tv-spel, vilket såklart gjorde dem magiska i sin otillgänglighet. Ett särskilt starkt barndomsminne är därför den där ena eftermiddagen då jag fick följa med en klasskamrat hem och spela Sonic på hennes skinande Sega. Detta i nostalgi indränkta första möte med den supersnabba, blåa igelkotten gör mig välvilligt inställd till filmen Sonic the Hedgehog. Detta trots att de första bilderna från filmen fick internet att nästintill slå knut på sig själv av fasa. Det var något högst unheimlich med Sonics människolika uppenbarelse – en blå igelkott ska helt enkelt inte ha människotänder. Regissören Jeff Fowler tog till sig kritiken, drog tillbaka filmen och designade om huvudkaraktären. Tack och lov för det.
ANDRA LÄSER