Den här gången är AI-vågen ingen fluga, tror Peter Sarlin

Verklighetens artificiella intelligens är långt ifrån fiktionens onda robotar som förgör världen, säger experten Peter Sarlin. Han leder ett snabbväxande företag med det ambitiösa målet att bli hela Europas AI-flaggskepp.

Peter Sarlin tog kandidat- och magisterexamen på två år och hade publicerat 60 artiklar när han fick sin doktorsexamen. – Det var inget jag funderade över då, men kanske det säger något om mig som person. När jag är intresserad av något gör jag det fullt ut.
Artificiell intelligens, AI, är ett begrepp som fortfarande andas futurism, trots att det har 65 år på nacken. Frågar man AI-experten Peter Sarlin är det en stämpel som sannolikt består.
– AI som redan är etablerad slutar kallas AI och blir bara teknik. Begreppet används nästan alltid för det som vi ännu inte har, säger Sarlin.
Han är tidigare forskare och professor vid Hanken, men leder sedan fyra år tillbaka det finska företaget Silo AI. Företaget levererar artificiellt intelligenta lösningar för industrin och har på kort tid blivit ett av Nordens ledande företag inom sin nisch.
Målet är högt ställt: att bli ett ledande AI-laboratorium för Europa. Bara det senaste året har företaget knutit till sig ett hundratal nya anställda, vilket innebär en fördubbling av personalstyrkan.
– Visionen har varit att skapa ett privat flaggskeppsföretag för AI-forskning i Europa. Det är något som inte existerar för tillfället – hittills har Europa legat efter USA och Asien med investeringar i AI.
En fullskalig tillämpning av de AI-teknologier vi har att tillgå i dag skulle ge ett mervärde på 70 miljarder i de nordiska länderna, enligt en färsk samnordisk rapport som bland annat Silo AI, Aalto-universitetet och Business Finland står bakom. Det är ungefär fem procent av de nordiska ländernas bnp.
HBL stämde träff med Sarlin på huvudkontoret på Fredriksgatan för att få pejling på om det finns orsak till hajpen.

Toppar och dalar

Historiskt sett har intresset för AI gått i vågor. De ungefär tio år långa blomstringsperioderna har efterföljts av lågintensiva svackor, så kallade AI-vintrar, då investeringarna torkat in.
Dystopisk science fiction, som Stanley Kubricks klassiker 2001: En Rymdodyssé från 1968, har ibland beskrivits som delorsaker till att det allmänna intresset dalat. I filmen tar den intelligenta datorn HAL 9000 kommando över rymdfarkosten den är satt att övervaka, eftersom dess mål står i strid med den mänskliga besättningens.
Under tiotalet har en ny våg rullat in. Men den här gången kommer den inte att följas av en AI-vinter, tror Sarlin.
– Skillnaden jämfört med till exempel 90-talets AI-hajp är att vi omges av artificiellt intelligent teknik varje dag. Och vi skulle knappast klara oss utan den.
Sökmotorer, dammsugar- och gräsklipparrobotar, skräddarsydd marknadsföring på sociala medier, röstassistenter som Apples Siri är bara några exempel på konsumentinriktade prylar och tjänster som syns i vardagen.
Dessutom ökar AI-användningen inom industri, medicin och hälsovård år för år. Ett aktuellt exempel är uppstartsföretaget Aiforia, som noteras på Helsingforsbörsen i år. De utvecklar automatiserad diagnostik för vävnadsprov, vilket betyder att man med datorns hjälp kan upptäcka cancer.

Silo AI

Helsingforsbaserat AI-företag som grundades 2017 av forskarna Peter Sarlin, Tero Ojanperä, Johan Kronberg, Juha Hulkko, Kaj-Mikael Björk och Ville Hulkko. Idén till företaget kom enligt Sarlin från mångmiljonären och teknologientreprenören Juha Hulkko, känd för företaget Elektrobit som han grundade 1985.
Styrelseordförande är Tero Ojanperä, tidigare teknologi- och strategidirektör på Nokia.
Har fördubblat omsättningen år för år sedan starten. I år uppgår den till dryga 12 miljoner, och med nuvarande tillväxttakt når man över 20 miljoner nästa år.
Har varit ekonomiskt lönsamt sedan 2019.
2020 gjorde bolaget en vinst på en halv miljon.
Har drygt 210 anställda i sex länder.

Snäv AI

Artificiell intelligens är ett paraplybegrepp som rymmer många olika delområden. Ofta sammanblandas termen med superintelligens och citat av kända vetenskapsmän och teknologiprofiler som Stephen Hawking och Elon Musk, som bägge uttryckt oro för att en fullständigt artificiell intelligens kan ta över och förgöra mänskligheten.
– När folk pratar om superintelligens så handlar det om maskiner som är mer intelligenta än en människa. Men något sådant existerar inte, och som jag ser det har vi inte heller förutsättningarna att skapa det med dagens teknologi.
Den här typen av fullständigt självständig, tänkande maskiner brukar kallas för generell artificiell intelligens. Men det som Silo AI arbetar med är snäv artificiell intelligens. Det beskriver program som klarar av att lösa en specifik, på förhand bestämd uppgift utifrån ett datamaterial som matas in. Men det är alltid människan som bestämmer vad maskinen ska göra.
– Som jag ser det är det snäv AI som ger ett mervärde i dagsläget. Vi ser det redan i självkörande bilar och tjänster som Spotify, Amazon och Netflix, men på sikt tror jag att det kommer att bli en del av varenda digital produkt. Det ger en bild av potentialen på sikt, än så länge är vi bara i startgroparna, säger Sarlin.

Ordlista

Artificiell intelligens: Begrepp som myntades 1956 av den amerikanska datorvetaren John McCarthy. Definitionerna varierar, men generellt handlar det om datasystem som efterliknar mänsklig intelligens.
Snäv artificiell intelligens: Ett program som kan lösa ett specifikt, på förhand bestämt problem lika bra som eller bättre än en människa.
Maskininlärning: En underkategori inom artificiell intelligens. Syftar på algoritmer och program med förmåga att lära sig utan att explicit ha blivit programmerade för en uppgift.
Djupinlärning: En maskininlärningsteknik som analyserar lager av mönster, med inspiration av hjärnans neuronnätverk. Till exempel Apples röstassistent Siri är baserad på djupinlärning.
Artificiell generell intelligens: En hypotetisk AI som är lika kapabel att utföra vilken uppgift som helst lika bra eller bättre än en människa. Existerar tills vidare bara på pappret.

Höga förhoppningar

Sarlin betonar att Silo AI har undvikit att hoppa på hajpvågen som omgett branschen de senaste åren. Fokus ligger på problemlösning, inte på att utveckla AI för AI:ns skull. Först identifierar man problemen hos kundföretagen, sedan funderar man om det finns AI-teknik som kan lösa dem.
– Vi försöker inte skapa en enda, fristående AI-produkt som fungerar för alla – någon sådan existerar inte ens.
Bland kunderna finns allt från uppstartsbolag till globala jätteföretag. Till exempel har Silo AI tillsammans med Kemira utvecklat ett AI-baserat verktyg för att kontrollera kvaliteten inom papperstillverkning.
Maskinen märker om något har gått snett i tillverkningen och kan berätta för en mänsklig övervakare vad som behöver göras. En annan kund är hälsojätten Philips, som Silo AI har utvecklat AI-baserad avläsning av MRI-bilder tillsammans med.
Andra projekt som Silo AI har jobbat med är verktyg för övervakning av sprickor och blockage i avlopp, prognoser av framtida flygplansförseningar utifrån väderdata och effektiverad logistik i hamnar.
Generellt sett finns det ingen bransch där AI-utrullningen är fullt genomförd, men vissa branscher är lättare att automatisera än andra. Dit hör isolerade arbetsmiljöer som gruvor och skogar.
– Vi arbetar tillsammans med ett gruvföretag på AI-baserade autonoma fordon i gruvor. Det är en mycket lättare sektor att jobba med än till exempel trafik, eftersom det finns färre oförutsägbara moment.

Människan behövs

Genom historien har nya uppfinningar medfört oro över att jobben kommer att försvinna. Motargumentet är att den nya tekniken skapar nya jobb som ersätter de gamla. Sarlin betonar att alla AI-lösningar fortfarande behöver en mänsklig hand.
– De monotona, repetitiva uppgifterna kommer att försvinna. Man behöver till exempel inte ha anställda i treskiftsarbete som övervakar att varje papperstillverkningslinje fungerar som den ska. Men andra, mer givande och komplexa uppgifter kommer att ersätta dem.

Finns det inte en risk att andelen jobb som kan skötas utan hög utbildning eller stort kunnande minskar?

– Jag vill helst inte dela upp människor på det sättet, som att vissa är gjorda för monotont arbete och andra inte. Jag tror att vi alla har en kreativitet och en förmåga att lösa komplexa problem som överstiger det en maskin kan göra.
Enligt Sarlin skapar AI-tekniken redan i dagsläget många arbetstillfällen. För att AI:n ska förstå datamaterialet måste det behandlas, standardiseras och rensas för att inte ge felaktiga resultat. Dessutom finns det i många fall behov av så kallad postprocessering, efterarbete med AI:ns resultat.
– Det finns till exempel program för att automatiskt rita upp planlösningar, som bygger på fotografier av lägenheter. En AI kan producera ett ganska bra resultat, men lämnar ofta luckor efter sig som en människa kan fylla i med simpel logik. Det kräver inte att man är arkitekt. Den här sortens expertuppgifter kommer vi få fler av.
Tar den artificiella intelligensen jobben? Så länge övergången sker gradvis kommer nya jobb att ersätta de gamla, tror Peter Sarlin.

Finanskrisen var startskottet

Sarlins fascination för artificiell intelligens väcktes då han studerade nationalekonomi vid Åbo Akademi vid samma tid som USA:s brustna bolånebubbla utlöste en global finanskris. Händelserna satte i gång ett djupt intresse för finansiell stabilitet och användningen av stora datamaterial för att upptäcka sårbarheter.
Sarlin upplevde att nationalekonomins traditionella modeller misslyckades med att förklara verkligheten.
– De baserade sig på renodlad matematik och antaganden som inte är fullständigt realistiska.
Vid tiden för finanskrisen pågick fortfarande en AI-vinter, som följd av att 90-talets höga förväntningar kom på skam. Men i dagens läge är det få centralbanker som inte använder sig av den sortens maskininlärningsteknik som utvecklades under finanskrisen, säger Sarlin.
Sedan finanskrisen har också debatten om teknologins negativa sidor vuxit i styrka. Det finns bland annat flera exempel på snedvridna resultat till följd av brister i datamaterialet.
Ett av de mer kända är Amazons försök att använda AI i sin rekryteringsprocess för tre år sedan. Programmet valde män hellre än kvinnor, eftersom den utgick från data om vem som hade fått anställning under de tio föregående åren. De flesta av dessa var män.
– Vi har sett problem med snedvridna eller bristfälliga data. Om du använder AI för att bevilja bostadslån eller rekrytera anställda så kan du inte bara utgå från historik, det är viktigt att datamaterialet representerar verkligheten vi lever i.
EU-kommissionen arbetar för tillfället på en ny förordning för att reglera AI-relaterad teknologi. Sarlin anser att spelreglerna är på sin plats.
– Man ska inte få göra människor illa med AI, på samma sätt som man inte får det med andra verktyg. Men mitt perspektiv är att det är en teknik bland andra. I slutändan handlar det om vad människan använder den till.

Peter Sarlin

Född: 1986 i Åbo
Familj: Fru och tre barn
Gör: Medgrundare och vd för företaget Silo AI. Tidigare arbetslivsprofessor vid Hanken. Har också arbetat med maskininlärning på Europeiska centralbanken och IMF.
Utbildning: Magister i nationalekonomi samt doktor och docent i informationssystem, med inriktning på maskininlärning, vid Åbo Akademi och Turku Center for Computer Science.
Intressen: Familj, idrott och teknologi.
Läste senast: "Einari" av Antti Heikkinen, en biografi över skogsmaskinstillverkaren Ponsses grundare Einari Vidgrén.
ANDRA LÄSER