Ingemo Lindroos: Därför är Sanna Marin för Nato – trots att hon inte säger det

Alla hänvisningar i Marins tal tyder på att hon stöder ett finländskt medlemskap i Nato. Hon har redan bestämt sig, men hon vill inte säga det, eftersom partifältet måste få säga sitt.

Statsminister Sanna Marin pratade på ett sätt som visar att hon är för ett Natomedlemskap.
Ingemo Lindroos
02.04.2022 17:12 UPPDATERAD 03.04.2022 06:52
Det finns förstås alltid en risk för att man kan ha fel. Men redan en textanalys på grundskolenivå skulle komma fram till samma slutsats. I SDP-ordföranden, statsminister Sanna Marins tal på partiets fullmäktigemöte fanns en lång rad antydningar om att hon stöder ett finländskt medlemskap i militäralliansen Nato.
"Vi måste aktivt överväga hur vi förhåller oss till att ansluta oss till en militär allians." Och fortsättningen: "Finlands långa utrikes- och säkerhetspolitiska linje har varit, att Finland har möjlighet att ansöka om Natomedlemskap, om Finland så vill. Förändringen av säkerhetsmiljön i Finland och Europa har försatt oss i en situation, där vi utan tvekan måste granska vår ställning och våra val. Den säkerhetsmiljö dit Ryssland hörde och inom vilken vi byggde vår stabilitet, finns inte längre".
Marin säger att hon kommer att meddela om sin ståndpunkt när fullmäktige möts på ett extra insatt möte nästa gång. Hon säger alltså inte att hon ska komma fram till sin ståndpunkt senast då. I stället berättar hon att hon redan har bestämt sig, med orden "Om jag meddelade min ståndpunkt nu, så skulle diskussionen ta slut".
Som ordförande för Socialdemokraterna, där det också finns en generation som identifierar sig med den traditionella fredsrörelsen, är det viktigt att lägga orden rätt. Även om Natooptionen har varit inskriven i flera regeringsprogram så har det här varit partiet där man har värnat om alliansfriheten och Finlands roll som medlare i internationella sammanhang. Det här är partiet där experterna på dialog med Ryssland växte upp, som president Tarja Halonen och den mångåriga före detta utrikesministern Erkki Tuomioja. De kom att påverka hela generationer av socialdemokrater.
Så vilka ord väljer Marin när hon vädjar till fullmäktigeledamöterna inför Natobeslutet?
"Jag ber er att ha mod, fördomsfrihet och förtroende att bedöma, vad som är fosterlandets bästa."
En snabb analys av de här tre orden kunde vara följande: Mod är att ändra på det som har varit, det vill säga alliansfriheten. Fördomsfrihet är att anamma den linje som de politiska motståndarna inom högerpartierna redan länge har förespråkat och tänka utanför den identitet som partiet har vant sig vid. Förtroende handlar om att lita på att statsledningen klarar av att driva igenom den här processen.
Och till sist: "Vi har svåra beslut framför oss. Men vi är färdiga. Vi har inte heller förr varit rädda inför de frågor som kräver mod, visdom och beslutsamhet". Så skulle man inte uttrycka sig om man var för status quo. Politiker som är för alliansfrihet talar om annat. De brukar betona det svenska och nordiska försvarssamarbetet, de brukar nämna att EU-länderna har lovat att ställa upp för varandra, och att Finland har ett starkt eget försvar. Marin nämnde inget av det här.
När hon på pressträffen efteråt fick frågan om vilken reaktion som kan väntas av Ryssland sade hon:
"Finland beslutar om sina egna lösningar och man ska inte vara rädd för skrämseltaktiken. Det skulle också vara ett val att inte ansöka om medlemskap." Med det menar hon att Ryssland kan komma att agera värre om Finland inte går med i Nato. Tydligare än så här kan man inte uttrycka sig.

ANDRA LÄSER