Det lovade Finland redan för elva år sedan

Finland har i själva verket redan omfattat samtycke som begrepp för över tio år sedan. År 2011 skrev Finland på Istanbulkonventionen, som sedan ratificerades i riksdagen fyra år senare.

Processen att få fram lagförslaget som ska förändra definitionen på våldtäkt har varit lång. Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) påpekar att det har varit en mycket viktig och noggrann beredning.
Samtidigt säger hon sig vara beredd också på debatt i riksdagen.
När samtycke tidigare har debatterats har det snarare varit en skiljelinje mellan dem som anser att det viktigaste är att straffskalan skärps och att samtyckesdefinitionen är en sekundär fråga – Sannfinländarna där i främsta ledet – och dem som understryker att definitionen är central. Som det är nu riskerar sådana offer som blivit lamslagna och inte gör motstånd, vilket är en vanlig automatisk reaktion, förbises. I andra länder går utvecklingen allt mer mot det håll som Finland också går.
Det är ingen stor överraskning. Riksdagen har trots allt redan godkänt en kläm om att sexualbrottslagen ska ta större hänsyn till samtycke.
Finland har i själva verket redan omfattat samtycke som begrepp för över tio år sedan. År 2011 skrev Finland på Istanbulkonventionen, som sedan ratificerades i riksdagen fyra år senare.
Istanbulkonventionen, som omfattar krav på åtgärder mot våld i hemmet, våld mot kvinnor och sexuellt våld, innehåller en väldigt tydlig text om hur de ratificerande länderna borde se på sexuellt våld. I artikel 36 förutsätts parterna se till att sexuella handlingar ”utan personens samtycke” är straffbara. ”Personen ska ge sitt samtycke frivilligt och av fri vilja, vilket bedöms enligt de rådande omständigheterna.” I någon mån har det lett till tolkningar kring huruvida lagen hittills uppfyllt det här, men stödet i remissvaren till lagen talar sitt tydliga språk. Bland annat justitiekanslern och andra rättslärda hänvisar till Istanbulkonventionen som har ett decennium på nacken.
ANDRA LÄSER