Kommunernas sammanlagda växthusgasutsläpp minskade med 3,1 procent år 2021 i jämförelse med året innan, visar Finlands miljöcentrals färska uppgifter.
– Det tyder på att utvecklingen går i rätt riktning och att genomgående klimatåtgärder införs på alla plan, säger specialforskare Santtu Karhinen vid Finlands miljöcentral.
Karhinen är lättad över resultaten eftersom det fanns en oro för att utsläppen skulle ha skjutit i höjden efter coronaåret 2020.
– Det kan också poängteras att 2021 var betydligt kallare än året innan, men trots det lyckades man minska utsläppen, säger han.
Riktningen rätt – men nu måste jordbruket och trafiken tacklas
Miljöcentralen har beräknat och redogjort för kommunernas klimatutsläpp sedan 2005, enligt FN:s klimatpanels anvisningar.
Under tidsperioden 2005–2021 har utsläppen minskat med nästan en tredjedel, 28,7 procent.
– Det är bra men för att Finland ska lyckas bli klimatneutralt år 2035 måste utsläppen ändå minska med 80 procent. Finlands klimatmål är väldigt ambitiöst och det kräver en otrolig mängd insatser, säger Karhinen.
Hittills har kommunerna infört klimatåtgärder som varit ganska enkla att verkställa och inte krävt strukturella förändringar, enligt Karhinen.
– Det som nu krävs är att kommunerna och städerna ingriper i de svårare sektorerna – framför allt trafiken och jordbruket, för att vi ska nå de nationella klimatmålet, säger han.
Enligt miljöcentralens beräkningar stod vägtrafiken för 27 procent av klimatutsläppen och jordbruket för 21 procent år 2021. Konsumtionen av fjärrvärme utgjorde 14 procent och elförbrukningen 11 procent av kommunernas sammanlagda utsläpp.
Regionala skillnader
Utsläppen har minskat inom alla sektorer under de senaste åren. Trots att det blivit livligare på vägarna efter coronaåret 2020, minskade exempelvis utsläppen från vägtrafiken i genomsnitt med 3,2 procent. Enligt miljöcentralen beror det bland annat på att bilparken förnyats och biobränsle används flitigare. Jordbrukets utsläpp minskade med 2,9 procent.
– En del kommuner och städer har lyckats minska utsläppen rejält. Men samtidigt finns det flera kommuner som sannolikt kommer att möta stora utmaningar då man ska nå sina egna klimatmål, säger Karhinen.
De invånarspecifika utsläppen har minskat i hela landet, men mest i södra Finland.
– I de södra landskapen bor människor tätare och man har större möjligheter att utveckla kollektivtrafiken.
I södra Finland är behovet av uppvärmning dessutom ofta mindre än på nordligare breddgrader. Samtidigt utlokaliseras en del av utsläppen av invånarnas konsumtion till andra delar av landet, eftersom en stor del av Finlands jordbruksproduktion finns där.
Att utsläppsnivåerna är höga i Österbotten beror bland annat på att en stor del av fjärrvärmen produceras med torv.
– Torven är en känslig fråga eftersom den också är sammankopplad med lokala näringar och självförsörjning i värmeproduktionen, säger Karhinen.
Marksektorn och strukturella åtgärder
Finlands klimatpolitik har utgått från att marksektorn fungerar som kolsänka, och det har också varit en av utgångspunkterna i klimatarbetet som genomförs i kommunerna och städerna. Men i år blev det klart att markanvändningssektorn blivit en utsläppskälla.
– Med tanke på det nationella klimatmålet är det därför väldigt viktigt att rätt åtgärder nu görs inom marksektorn.
– För att vi ska nå klimatmålen kommer även ganska radikala åtgärder att krävas, som kanske inte framstår som lönsamma på kort sikt ur ekonomisk synvinkel. Det handlar om att balansera mellan de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna på ett rättvist sätt, säger Santtu Karhinen.
