THL säger adjö till 100 000 Twitterföljare: ”Går inte att föra fruktbar dialog”

Den 23 december 2022 twittrade Institutet för hälsa och välfärd för sista gången tills vidare. Kontot THLorg består, men tystnar.

– Vi har nästan 100 000 följare på Twitter, så det var inget beslut som vi fattade lättvindigt, säger Piritta Rautavuori, kommunikationschef på Institutet för hälsa och välfärd.

– Men ur vår synvinkel har Twitter inte fungerat som ett konstruktivt eller fruktbart forum för samhällsdiskussion på väldigt länge, fortsätter hon.

Totalt har THL drygt 175 000 följare på sociala medierna Facebook, Instagram och Linkedin. Största delen av följarna finns på Facebook.

– Där kan vi föra konstruktiv dialog.

Enligt Rautavuori beror beslutet inte direkt på att tonen på Twitter skulle ha förändrats efter att miljardären och Tesla-grundaren Elon Musk köpte plattformen i oktober.

Särskilt under coronapandemin har anonyma så kallade trollkonton, som sprider desinformation om bland annat vaccineringar och medicinforskning, ökat.

– Tidsmässigt sammanföll vårt beslut med att vår redaktör för sociala medier kollade upp våra nya följare i slutet av fjolåret. Då visade det sig att majoriteten av dem var anonyma konton utan några egna följare. Det bekräftade vår misstanke om att en äkta växelverkan och diskussion helt enkelt inte går att få till på Twitter.

Om det är frågan om en trollfabrik, alltså organiserad verksamhet av nättroll vars syfte är att påverka samhällsdebatten genom att sprida propaganda och desinformation, kan Rautavuori inte säga.

– Vi har inte tagit ärendet vidare.

Och även om anonyma konton ökat under pandemin, har också namngivna användare spridit vilseledande information, både organiserat och i stor grad, i kommentarsfälten till THL:s tweetar, säger Rautavuori.

Beslutet gäller THL:s officiella Twitterkonto. Många enskilda medarbetare har även i fortsättningen egna Twitter-konton, bland andra avdelningsdirektör Mika Salminen och överläkare Otto Helve.

– Det är en bra fråga. Vi har andra kommunikationskanaler som fungerar bättre för spridning av vetenskaplig information. Där vi kan föra en konstruktiv dialog.

THL provade också att stänga av kommentarsfunktionen på sina tweetar.

– Men eftersom hela idén med sociala medier är att föra dialog, så upplevde vi inte det som ändamålsenligt, säger Piritta Rautavuori.

En person har arbetat heltid med att moderera THL:s konton på sociala medier.

– Man måste fråga sig vad som är vettig användning av resurser. Nu anser vi att det lönar sig att rikta resurserna åt annat håll, i stället för att öka modereringen på Twitter.

Läs också: Hon bekämpar fejkade vaccinnyheter i sociala medier

En myndighet som däremot stannat kvar på Twitter är Skatteförvaltningen, som har gått in för en informell och mänsklig ton på sina sociala medier.

– Vi är närvarande och aktiva där och visst har vi känt av en mer polariserad stämning, säger Kati Kalliomäki, kommunikationsdirektör på Skatteförvaltningen.

– Vi är störst på Linkedin (drygt 63 000 följare, red. anm.). Tonen där är saklig, men ibland också humoristisk, ungefär som den var på Twitter förr, säger Kalliomäki.

På vardagarna svarar Skatteförvaltningens kundrådgivare på frågor på Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Skatteförvaltningen finns även på Tiktok, som är den sociala plattormen som växer snabbast just nu. När det gäller den informella tonen är det ett medvetet beslut.

– Vi vill inte vara en myndighet som ser ner på folk. Största delen gillar den informella tonen, vissa inte. Våra pressmeddelanden är fortfarande alldeles sakliga, säger Kati Kalliomäki.

Ett exempel på den humoristiska tonen som Skatteförvaltningen använder sig av var uppdateringen om att myndigheten rekryterar svenskspråkiga medarbetare i höstas.

– Jag var livrädd att svenskspråkiga skulle bli jättearga, men de reagerade tvärtom, säger Kati Kalliomäki.